1D♥

Jag lyfter på huvudet och ett brett leende sprider sig på mina läppar. "Yes please." svarade jag och tog tag i Louis hand, så vi nu stod face to face. "Eh... Im Karoline" sa jag och han ler stort. "Im Louis. Louis Tomlinson"

 

 

Alex perspektiv:

 

"So...." sa Harry och jag flinade. "Do you wanna do something tomorrow?" sa han och jag pressade ihopp läpparna medans jag tänkte igenom alla mina planer. "Actually, I cant. "sa jag och Harry gjorde en ledsen min. "But, I think that you can come with us..." sa jag och började le åt min tanke, om hur Karro, Vilja, Emma och spessiellt Embla skulle reagera om One Direction kom på besök under våran sleep over. "So is that a Yes?" sa Harry och jag nickade. "Yey!" han gjorde en tumme upp och jag skrattade åt honom. " I cant wait to see the girls faces when they see you... !" sa jag förventansfullt."Well, actually, its just me Zayn and Louis who're here." sa han och jag kollade frågande på honom. " What, why?" sa jag förvirrat. "Well, Niall is in Irland and Liam is in London with Dani" sa han och jag himlade med ögonen åt det sista. " I dont like her" mummlade jag. " Well not me neither"  höll han med. "Well, enyway, I'll text you later tomorrow, so you and the boys can meet me and the girls outside the school. Ok?" sa jag och Harry nickde. "Well, I need to go now. Just one more thing..." sa Harry och lutade sig fram och kysste mig. "Bye" sa jag när våra läppar skildes åt igen. "But wait..." jag log busigt och kollade generat undan. "So, Im your girlfriend again or..?" sa jag och Harry skrattade. "Yes you are." svarade han. "Good." jag log stort och han skakade roat på huvudet. "Perfect" sa han och sedan sa vi hejdå till varandra, och jag gick upp till mig för att förbereda mig inför imorgon.

 

*NEXT DAY*

Freda- Jaaa ! Fast det är inte bara därför jag kommer in i klassrummet med värdens flin på läpparna. Jo, det är för att jag och Emma snackade om Harry och huhr jäkla in i helvetta söt han va igår, hela vägen till skolan. Och Emma är sjukt glad hon också, över att få träffa killarna - (eller några av dom) idag.

"Alex." jag vänder mig om , och mitt leende försvinner genast, när jag ser Emblas sura min. "Hej Embla!" försöker jag, men inser snabbt att jag inte kommer kunna komma undan. "Öh... har det hänt något?" börjar jag och han himlar med ögonen. "Alex, sluta driva med mig." hon slänger ner dagens METRO på bordet framför mig, och Elon och Sindri (som jag på nåot underligt sätt hamnade mellen under plattslåttningen) kollade lika förvånat på tidningen, och sedan på mig. "Alex, WTF dejtar du Harry styles?!" utbrister Elon och Sindri i min på varandra.

 Jag kolllade chockat på tidningens omslag, och kollade sedan på Elon och Sindri, som kollade lika chockat på mig. "Öh det är Öh du vet" började jag och kollade på Embla som stod med höjde ögonbryn och armarna i kors över bröstet. Nu har det börjat samlas personer runt vårat bord, och jag kände hur mina kinder lös upp i en rosa nyans. "Vad Alex, vad vet jag?" sa Embla spydigt och jag fnissade nervöst. "Nej men, det där är inte ricktigt jag... typ" sa jag och sökte efter Emma i folkmassan som stod runt oss. Emma kollade oroligt på mig och jag mimade 'hjälp' till henne. "Alex, är du tillsammans med Harry?!" utbrister Katta, en av tjejerna i min klass. "Nej, eller öh" "Nej det är hon inte?" säger Emma och alla kollar på henne. "Men Alex, sluta ljuga, det är ju du på bilden!" säger Elon och alla killar började skratta. "Jag öh... nej men asso ja, men nej.. hehe" säger jag och kliar mig i nacken. Vad fasen ska jag göra nu. 

"Okej, det kanske är hon och Harry, och?" säger Emilia, som står brevid Emma. "OMG HARRY KYSSER DIG?!" utbrister Vilja, och rusar fram till tidningen och tar upp den. "Oh my god!" säger hon med ett stort flin, som snabbt suddas ut när hon ser alla alvarliga blickar, som just nu var ricktade mot henne. 
Hon lägger snabbt ner tidningen framför mig igen och går tillbaks till 'cirkeln' som format sig runt mig, Sindri Elon och Embla. "Alex, jag PAXADE honom, okej?Och du går och tar honom?!" skriker Embla ut. 
"Mäh Embla, man paxar väl inte killar?!" säger Sindri och reser sig upp han också. Kånstigt, så han tar mitt parti? "Embla, det är INTE mitt fel att jag lärde känna Harry, och hela One Directioner för den delen" säger jag och reser mig trött upp. Embla blänger på mig, och Elon reser sig upp han också, eftersom han inte vill vara den endå som sitter ner nu. 

"Ja, men endå" säger hon surt och jag korsar armarna jag med. "Embla, sluta , snälla. Jag orkar inte bråka med dig."  hon kollar surt på mig, och hela klassen kollar nu på henne, för att få se vad hon kommer svara. 
"Du är värdens sämsta vän, hoppas att du vet det.Och jag tänker INTE gå på dendär löjliga sleep overn idag eller någon annan gång. Jag tänker aldrig mer prata med dig" säger hon i samma stund som Madelene, våran lärare kommer in genom dörren. Alla skyndar sig snabbt till sina plattser och lektionen börjar.

 

LUNCHRAST Karros perspektiv:

 

"Alex.." jag log lite och drog i hennes ärm. "Va?" sa hon lite stressat, eftersom alla stod och knuffades utanför skåpen. "Jag skulle vilja prata med dig.." sa jag, och kännde hur ett stort leende växtre fram på mina läppar. "Haha is there something u want to tell me..?" sa hon och jag nickade. "Okej, vänta" sa hon och låste skåpet, och vi började gå mot matsalen. "Meh hallå vänta?!" ropar Sara, Emma, Emilia, Vilja och alla dom andra och kollar irriterat på oss. "Nej men vi måste snacka. Vi paxar ett bord där nere så länge" säger Alex, och don andra nickar.

"Så, vad skulle du säga?"  säger Alex, när vi hade kommigt fram till trapporna, och jag kände hur jag blev lite smått nervös. Det skulle bli lite kul att säga det iaf. "Du är den första jag berättar dethär för .. jo att igår, när jag gick hem från Vilja, snubblade jag på gatan, och så kom en kille fram till mig och hjälpte mig upp." började jag. Alex brast genast ut i gapskratt, och jag himlade irriterat fast roat med ögonen, och började skratta jag också. "AWKWARD!" flinar Alex, och jag nickar. "Haha I know. Fast det var inte det som jag skulle säga. Utan grejen var att killen som hjälpte mig upp , det var Louis" jag stannar upp och Alex bara gapar. Tänk ifall hon tror att jag bara driver? Hoppas inte det i alla fall... "OH MY GOOOOOD!" piper Alex och börjar hoppa upp och ner. Jag brister ut i skratt och tar henne i armen. "Haha Alex stå still, fål glor!" skrattar jag och Alex ler som ett fån. "Oh My God, driver du? Louis, från one direction?!" jag nickar och ler, och Alex ser helt överlycklig ut.
"Ja men du...." vi börjar gå igen och hon kollar frågande på mig. "Vad? Ah... du undrar säkert om Harry" säger Alex och jag nickar. "Snälla, va ärlig" säger jag och hon tar ett djupt andetag. "Jag och Harry dejtade typ... hela sommaren. Sen så gjorde vi slut, och nu är vi tillsammans igen" rabblar hon på med en tysst röst eftersom vi nu kommigt in i matsalen. "Nej skojar du?" säger jag och Alex nickar. "Jag är helt seriös." säger hon. Jag kisar med ögonen och håller fram min knytna näve, och pekar mot henne med lillfingret. "Fingerkroka på att du inte ljuger" säger jag och Alex skrattar, fast krokar fast mitt i mitt lillfinger. "Jag lovar." säger hon, och sedan börjar vi båda fangirla lite sådär tyst, fast endå så glor alla i ledet på oss.

När vi satt oss ner vid ett stort runt bord, så kollar alla fortfarande på oss. Eller inte på oss, utan på Alex. Dom måste ha läst tidningen imors.. Alex måste också ha märkt det, eftersom hon mitt under en mening tystnat, och nu sitter hon med en bekymrad min och kollar ut över matsalen. "Varför glor alla ?" viskar hon och jag rycker på axlarna. "Du dejtar Harry Styles, varför skulle dom INTE glo?" säger jag och Alex blänger på mig.

"Nej men tjenaa!" säger Emilia, som slår sig ner brevid mig, och snart därpå kommer Vilja, Emma, Sara, Rebecka, Alice och ett par andra tjejer, men bordet är fortfarande bara halft fyllt. "Men vart är resten då?" säger jag och Emilia rycker på axlarna. "Nej men DÄR är dom" säger Alex spydigt. Jag vände rpå huvudet, och ser hur Embla kommer gående, med Katta, Louis Ida Filippa, Erika och några andra tjejer och sätter sig vid ett bord en bit ifrån oss. "Jahopp... det var ju udda" säger Emilia och Alex flyser. "Jag tror det är för att dom alla är sura för att du dejtar Harry...." mumlar Vilja. "Men gud vad omoget." säger Sara och tar en tugga av sin mat. "Jag tycker att sånt är så barnsligt "suckar jag och Alex fnyser. "Dryga ungar dom är " säger hon surt.

 

Alex perspektiv:

 

När skolan entligen är slut, går jag , Emilia, Karro, Sara, och Vilja med raska steg ner för trapporna.
"Alex, varför är det så bråttom?!" stönar Vilja. "Du kommer frå seee.." säger jag, och kännder hur ett stort flin tar platts på mitt ansickte. När jag sedan skjuter upp dörren i antren, flämtar alla bakom mig till, och jag ler ennu större. "Heyyy guys!" ropar jag och springer raka vägen till Harry och omfamnar honom i en stor varm kram. "Hey Love" säger han och släpper taget om mig, och sedan kramar jag om en efter en. Emma var också med mig och kramade dom, medans dom snra tjejerna stod som stela stokar en bit ifrån och bara såg ut att vara i chock tillstånd. "Hallo, tjejer kom hit!" ropar jag och viftar dit dom. Dom kollar engsligt på varandra och staplar sedan fram till oss som små pingviner. Haha, men jag är facktisgt förvånad över att dom fortfarande håller sig lugna. Inombords har dom säkert ett utbrott just nu, och dom kämpar säkert imot inpulsen att bara slänga sig över dom. "Hi" sa Louis och log stort när dom kommigt fram till oss. "Öh Hi" säger Vilja, och ett stort leende spred sig på hennes läppar. "Well, this is Karro, Vilja, Emilia, and Sara" säger Emma och pekar på var och en. "Karro..?" säger Louis och kollar på Karro, och hennes kinder blir genast röda. "You are the girl from yesturday, right?" sa han och Karo började fnissa. "Hehe yes.." säger hon och Louis börjar skratta han med.

"Well, I told the boys that they could hang out with us today , I hope its okey for you guys?" sa jag, och dom nickade ivrigt. "Ofc!" log Sara, och Vilja nickade instämmande. "Alright good!" sa jag glatt.

Innan vi gick, kom några tjejer fram till killarna och bad om autografer och bilder med dom, och killarna ställde villigt upp. Sedan, innan vi gick, såg jag hur Embla kom ut ur porten, och hon frös till is och bara glodde på oss. "Harrym can u go to her and hug her?" viskade jag till Harry. Han kollade frågande på mig, men gjorde som jag sa. Jag följde efter, så jag stod en liten bit ifrån, och såg hur Harry gick fram till Embla.

"Hey!" sa han glatt. "H...Hey" sa hon och pressade fram ett leende. "Do you want a pic with me?" sa hanoch hon nickade. "Ge mig din mobil" sa jag och hon gav den lydingt till mig, "Smile!" Sa jag och tog en bild."So, its a really good pic" sa jag och räckte mobilen till henne. "Öh .. thanx" sa hon förvirrat. "You welcome!" log jag. Harry kramade hårt om henne och sa hejdå, och sedan gick vi därifrån, och Jag,Harry,Zayn,Louis,Emilia,Sara,Vilja,Karro och Emma begav oss hem till Emma.
Dethär skulle bli en awesome kväll !

   

                                                                    

 

                                                                     

 

WOHOOOOOOO KAP 56 UTE ! :D

va tycker ni?! KOMENTERA ! 

xx

 

 

Asso gud vad irriterade. Jag skrev klart kap 55 igår, men som vanligt raderades hela skiten. SUCK.
Jaaja, det är väl bara att skriva om det nu då. Så snart kommer kapittel 55 !! :) xx

Okej, förlåt, jag vill inte värka tjatig eller så men seriöst? 2 komentarer? Asso, inte kul alls. Jag har INGEN lust att skriva ifall jag bara får 2 komentarer. Då kan ni få två meningar av nästa kapittel. Låter det bra?


Jaja iaf, nu är jag tillbaks och skolan började idag, men jag ska
försöka hinna med ett nytt kapittel så snart som möjligt. Men inte innan minst 4 komentarer !!!!

 

TIDSINSTÄLLT - 

 

Taxi chafören stoppade in min resväska i bakluckan medans vi hoppade in i bilen , och när han väl satte sig så kom alla kilarna utrusande från porten. "DRIVE!" ropade jag och Emma i min på varandra, och han började köra sekunderna innan killarna hunnigt fram till bilen. Både jag och Emma brast genast ut i gråt.

 

Harrys perspektiv:

 

"STOP THE CAR, STOP THE CAR!" Vi alla sprang efter bilen och skrek och ropade efter den, men efter en stund kom den ut på motorvägen, och den körde ifrån oss. Vi alla stannade och jag satte mig ner på huk och gömde ansicktet u händerna, medans tårarna bara strömmade ner för mina kinder. Varför slutade allt såhär?!

"Lets go..." suckade Louis. "Fuck." Zayn slängde en sten efter blien, som vi nu inte längre kunde se. Jag reste mig upp och såg att alla var tårögda och att Liam och Louis grät dom också...
Varför...? Varför..?

"I cant belive theire just 13..." sa Niall och avbröt tystnaden när vi hade börjat gå hemåt.
"I.... Im in chock" sa Liam och vi alla nickade. "I just cant believe that Alex didnt say anything to me..." jag kollade skamset ner i marken och tårkade mig under ögonen. "I... I really thought they were 15..!" sa Louis och vi alla nickade igen. " But did Alex tell you she was 15?" frågade Zayn. "Actually, she didnt. When I askt her how old she was, her answer was 'Guess'" jag suckade och mindes den dagen på stranden. Våran första dejt... fuck. Varför skulle allt sluta såhär?!varför...?

"And... Im sorry Lou. I over reacted. I overreacted and im sorry.."  Liam tystnade och vi alla vände blickarna på Louis, för att se vad han skulle svara. "You know I didnt kiss her, dont you?" sa Louis och Liam nickade. " I understand... I was just a bit... I dont know. I was wrong. Im sorry"  "Its okey. We have other things to wory about..." mumlade Louis. "How... I dont get it" sa Zayn efter ennu en stunds tystnad. "What do you not get?" sa jag. Vi var nu framme vid porten, så jag öppnade dörren och vi alla gick in.
"I dont get how we didnt notice it before." sa han. "Well actually you have a point..." mumlade Niall. "And that Harry didnt notice it.." Zayn fnös och alla mummlade något i stil med 'Jaa'

"Guys!" jag stannade och slog ut med armarna. "This isnt my fault!" ropade jag. "Well.. you were the one who .." började Louis. " Shut up. It wasnt my fault OKEY?!" jag vände på klacken och sprang ner för trapen och ut ur porten, och bara sprang i samma ricktning som flygplattsen. Fast det är ju dumt. Jag kan inte springa till flygplattsen... Taxi!

 

Jag började vifta med armarna ut på gatan, fast inte en enda taxi stannade, eller åkte förbi. Var är min bil när jag behöver den?! Just det , den är hemma hos mamma...
Jag suckade och drog fram moblien och knappade in Pauls nummer.
Efter bara några signaler svarade han, och det endå jag sa var 'Come here NOW.'' och gatan/plattsen jag var på. Sedan la jag på, eftersom ifall jag skulle säga någon mer skulle han inte komma.
Efter kanske 5 min körde Pauls in bil framför mig, och jag hoppade snabbt in i passagerar sätet där fram och knäppte fast mig. " Do to the airport, fast!" sa jag stressat. "Why?" sa Paul helt förvånad. "I need to talk to Alex" förklarade jag snabbt. " Harr, the playn takes off in 45 minutes..." började Paul. " Paul, please. Please" vädjade jag. Han suckade och gasade sedan.

 

När vi väl var framme vid flygplattsen, efter 30 min åkande, sprang jag in och kollade på flygtablåt,
men i samma stund hördes den gälla irriterande rösten i högtalarna.

'Flight 114 to Sweden - Stockholm are now in the air. I reapereapet, Flight 114 to sweden - Stockholm are now in the air.'

"Nooooo! Why?! " skrek jag över hela flygplattsen, och dom fläste resenärerna vände sig om och kollade shockat på mig. Tårarna började strömma ner för mina klinder och jag gömde ansicktet i händerna. 
När jag återigen kollade upp stod det en skara tjejer runt omkring mig, vilket säkert var fans.
Jag orkar inte med dom nu....

Jag gick snabbt tillbaks till bilen och slog igen dörren efter mig.
"Its too late..." mumlade jag. " Everythings gonna be alright" tröstade Paul mig medans han började köra hemåt igen.

 

Liams perspektiv:

 

Vi satt runt det stora matbordet i tystnad, och ingen hade ens rört en enda bit av middagen.
Zayn bara glodde på sin mobil som låg brevid tallriken, Harry satt inne på sit rum, och jag Louis och Niall bara satt här. 
Eller vämta, nu blev det fel. Ingen åt förutom Niall menar jag. Niall hade vräkt i sig mat enda sedan vi kom hem, och han säger att han ' äter iväg smärtan'. Ja, det värkar inte funka i alla fall.

Varför blev allt så fel mellan mig och Emma? Det var inte meningen att kyssa henne, fast jag ville ju göra det... åh vad den presonen som hittade på en 'kyss' , ja den personen är dum i huvudet.

Min mobil vibbrierade, och jag tog upp den och läste smset.

'hey bebe,  now when the girls r gone, maybe I can come over? xx'

jag kollade irriterat på smset. Danielle,var den sista jag ville se just nu..

'Sorry bebe not right now' 

svarade jag och la återigen ner mobilen i fickan.

 

                                                                                                                                                

 

DAM DAM DAAAAAM...

del 2 kommer ut snart :)

x

 

 

 

"Vill du prata om det?" viskade jag till Emma. "Imorgon.." viskade hon till svars, och jag hörde på hennes röst att hon var helt förstörd. " Emma, det kommer bli bra. Det var bara ett löjligt missförstång, och jag tycker Liam överreagerade. Lixom, du får kyssa vem du vill, han har ju Danielle!" sa jag och Emma suckade.
"Snälla lyssna, det var en K.R.A.M. ok?" sa hon surt. " Jag vet, men spela roll" sa jag till svars. " Godnatt Emma." "Godnatt Alex."

 

 

Alex perspektiv:

 

'Its time to get up, in the morning - MORNING' jag slog upp ögonen och kollade runt omkring mig, 
'we got mcdonalds brakefast for you - just for you!' jag hoppade upp från soffan och småsprang mot min väska i hallen och började leta efter min mobil.
' we drow three miles to get it - so better get up and eat it - " Jag hittade den tillslut och tryckte på grön lur.

(kurvigt - alex vanligt - alex mamma)

 

-heeeeeeeej mamma ! utbrast jag, och kände hur mycket jag facktisgt saknade henne och pappa.

-Hej älskling, hur är det? , frågar mamma.

-Det är grymt. vi har sätt nästan allt här i London, och gått runt lite här och var, och .... hörjade jag och jag uknde höra hur mamma skrattade.

-Jaja, vi får prata om det när ni kommer hem. Ni kommer imorgon klockan ...? , sa hon.

-Vi ska åka till flygplattsen klockan 10, så planet lyfter 12... jag tror vi kommer vara hemma runt 3? Ni hämtar väl oss med bilen? babblade jag på, och såh hur både Louis och Harry hade vaknat dom också, så nu satt dom och Emma och började med fruckosten.

.Jadå, det är klart. Men jag ska åka och ses med Rita nu, så att vi ses imorgon, okej? 

-Okej, älskar dig puss.

 

Jag la på och gick sedan ut till köket, var alla andra nu satt.

"So, what are we doing today?" sa jag och satte mig på stolen brevid Louis.
" I were thinking about eat dinner at Petrus" sa Harry, och Louis nickade. " Wait, Petrus, isnt that the moste expensive resturant in London?" sa jag shockat och kollade på Emma, och också var lite förvånad över det valet. 
"Well it is, but you are going home tomorrow, so we need to get a good ending of this week" sa Louis och nu var det Harry som nickade. " Uhm... well okey then" sa Emma.

 

 

8 timmar senare :

 

"Emma!!!!" vrålade jag, och Emma kom inspringande i rummet. " Ja?" "Kan du ge mig min mobil?" sa jag och nickade mot sängen, eftersom jag stod och lockade håret, och kunde inte röra på mig eller händerna.
"Jo, här" sa hon och räckte mig den. " tack!" Emma var påväg ut ur rummet när jag återigen ropade på henne. " Vad är  det nu??" suckade hon och vände sig om. " Åh, I like it!" sa jag och nickade mot hennes kläder.

"Hihi tack" sa hon och snörrade runt så jag skulle se den ljusblåa klänningen helt. Hennes hår var plattat, och hon hade ljust smink som matchade den vackra klänningen.

Till skillnad mot Emma, hade jag en svart klänning, med sotade ögon och lockigt hår.
.  Idag hade vi varigt ute och shoppat till ikväll, eftersom vi båda villa vara extra snygga, eftersom vi skulle hem imorgon.

"Så, jag är klar nu" sa jag och drog ut locktången ur vägguttaget. " Du ser värkligen jätte fin ut" sa hon och snörrade på sin hand, i ett täcken på att jag skulle snörra runt jag också. Jag gjorde det och hon log jätte stort. "Jag älskar värkligen din klänning" sa hon och jag gick fram till henne och fixade till hennes hår som hade fallt lite fel. " Du se också jette fin ut. Liam kommer dö " vi skrattade och gick fram till våra resväskor som stod på golvet brevid Harrys säng. " Vilka skor ska du ha?" frågade jag Emma,och hon ryckte på axlarna."Jp, jag visste att du skulle svara det så jag... Du vet  i affären när jag sa att jag skulle på toa?" frågade jag och Emma kollade frågande på mig. " Ja?" "Ja, jag köpte domhär till dig då. Jag tyckte dom skulle passa så bra till klänningen" förklarade jag och drog upp en skokartong ur en påse under sängen.
"Va?! Nej Alex det är för mycket!" utbrast Emma. " Sluta larva dig och öppna!" flinade jag. Hon suckade, men gjorde som jag sa.

"OMG Alex taaaaaack!!!" utbrast hon och kramade hårt om mig. " Haha sätt på dig dom då!!" sa jag och hon gjorde som jag sa. " Så, nu kommer Liam DÖ"flinade jag och vi båda brast ut i skratt. "Vad ska du ha för skor då?" sa Emma och såg lite skamsen ut. " Jag vet inte ricktigt, jag tror jag tar mina älskllingar" sa jag och höll upp mina vita converse. " NEJ det gör du INTE till dendär klänningen!" protesterade Emma. " Men jag vet inte vad jag ska ha om inte dom?" sa jag frågande. "Du kan ta domhär.." Emma började rota i sin resväska och höll sedan fram ett par svarta jeffrey campbell.

"Du Drivr väl?!" utbrast jag. " När fick du tag på dom?!" "Jo, Liam köpte dom till mig när vi var ute och shoppade. " sa hon och ryckte på axlarna. " Vi har ju endå samma skostorlek, så ta dom nu" log hon. " Naaw tack!" sa jag och satte på mig dom. "Vi är snygga vi!" sa Emma och jag började asgarva. " Och självgoda" 

"Guys, the cab is here, its time to go..." sa Harry som hade blicken fäst i mobilen, men kollade sedan upp på oss och log stort.

"You both are.... beautiful" sa han och jag kände hur jag började rådna. " Thanx " sa Emma, och gick sedan ut ur rummet. Harry tog tag i min hand och vi gick tillsammans ner till porten, men han släppte sedan min hand, eftersom det just nu var papparazzis utenför.
När vi kom till taxin stod alla killar där helt välklädda och både jag och Emma gav dom alla komlimanger över deras klädval.

"You guys looks amazing" sa Emma, och Liam vek undan blicken. Jaha, dethär skulle bli en awkward kväll ifall dom två inte kommer överens...

 

Väl framme vid resturangen, när vi stog och väntade på en kypare, drog Emma mig åt sidan.
"Alex, kolla på detdär" sa hon oroligt och pekade på en lapp som hängde på väggen. 
after 21.00 noone under 16 allowed.
"Uhm... jaja vi kommer säkert inte stanna här så länge" mumlade jag och Emma blängde på mig. " Alex, klockan är halv 9." "Oj..." Sa jag lite shockat. " Men ifall killarna tror att vi är 15, så borde nog kyparen gå på det med, daah" sa jag och himlade med ögonen. " Okej..." sa Emma osäkert och vi gick återigen fram till killarna.

"A table for 7." sa Harry. "have you booked?" frågade kyparen. " Yess, its Horan" sa Niall. "Okey, follow me.. Wait, how old are the girls?" både jag och Emma stelnade till. "Emma-" sa Louis och pekade på Emma, " Shes 15, and will be 16  in... is it 3 weeks?" sa han och Emma nickade. "And Alex -" fortsatte han och pekade på mig- " she will be 16 in October" fortsatte han. Hur visste han när vi fyllde år? Jaja tur bara att han inte visste att vi fyller 14 och inte 16... " Okey, thats okey. Follow me" sa Kyparen och lädde oss till ett runt bord i ett hörn, lite längre ifrån allla andra, och inte nära ett fönster, säkert så vi skule få vara ifred.

 

Middagen fortsatte och vi hade väldigt trevligt och mysigt, och vi skrattade och pratade och åt och allt var helt perfect. Det enda dåliga var att det var väldigt spännt mällan Liam, Louis och Emma. 
Men enligt mig uppför sig alla som småungar så jag orkar inte bry mig. 
Louis sam en massa skämt, vilket fick oss att skratta, och eftersom Niall skrattade så mycket, började vi alla skratta ennu mer. Under tiden vi väntade på våran mat, höll Harry ett fast gräpp om min hand, och ibland bara tittade vi på varandra och log. Det var då Louis och Niall ville dra några skämt om det, och så var skratten igång igen. Zayn sa några ego komentarer och Liam skulle säga imot, och ja, då var skrattet igång igen xD

 

Harrys perspektiv:

 

"I had a awsome evening" sa jag och Alex la sig ner brevid mig. " Me to. It was really fun" sa hon och jag nickade. Nu var vi tillbaks hemma igen,och klockan var runt 3 på natten."I will miss you so much" sa Alex helt plötsligt. Jag kollade in i hennes ögon och såg att dom var blanka. " Bebe, dont cry" vädjade jag och kramade hårt om henne. " But when will I see you again?" sa hon. "I... I dont know.. we will go on a tour soon to America, but .. you and Emma can visit us..?" sa jag och förstod att jag jag inte har någon aning när vi kan ses igen.
"I hope so..." mumlade hon.
"Or when I have a break I can come to sweden, or we can go somewere else together,.." försökte jag men jag kände att även jag var näga på att börja gråta. "I love you Alex, and I'll miss you so much" suckade jag. "I love you to, and I will miss you even more" sa hon och lutade sitt huvud mot min bröstkorg. 
"We have to wake up at 8 tomorro, so lets go to sleep" suckade jag. Hon vände sig och och jag tryckte henne hårt mot mig. " Good night sweety" sa jag. " Goodnight bebe" viskade hon till svars.

 

Liams perspektiv:

 

Klockan tickade på , och snart var den halv 4. Jag kan inte fatta att dom ska hem imorgon.
Jag kan inte fatta att jag inte pratade med Emma på hela dagen.
Varför ska jag vara så barnslig?! Jag har en flickvän, jag borde inte bry mig ifall Emma var med gågon annan kille eller så...
Men hon var så sjut vacker idag.... AAAAH varför måste allt vara så sjukt jobbigt?! Jag måste snacka med henne imorgon, innan dom åker.

 

Emmas perspektiv:

 

"Aleeeeex!!" ropade jag. " Ja?" sa Alex och kom inspringande i rummet. "Var är mina jeans?!" sa jag stressat. " Jag har ingen aning?!" sa hon irriterat. "Men jag hittar dom inte?!" "Jag hittar inte min munktröja!!" sa hon och sprang ut ur rummet. Om 30 min skulle taxin komma, och jag kan säga det, att vi är långt ifrån klara..

Jag mosade in allt i väskan och sprang sedan ut till hallen och ut ur lägenheten och in till dom andras lägenhet.
"Have someone seen my jeans?" sa jag stressat. " Nop." sa Zayn. " I think they are in my room" sa Liam.
Ah, varför tänkte jag inte på det?! Det var ju där min resväska stod..." Oh, thanks!" sa jag och sprang in till Liams rum. Ja ! Där är dom!
Påväg ut ur lägenheten ropade Liam på mig och jag sprang in till köket. " Yes?" sa jag stressat.
"Emma... we need ot talk" mumlade han. " Liam, I cant right now. We can talk in the cab" sa jag och sprang in till Harrys och Louis lägenhet igen. " ALEX your jsweather is here!" ropade Louis och gick in till Harrys rum med den. " Ahh thank you!" utbrast hon. Jag himlade med ögonen och slog mig ner på golvet brevid soffan och mosade in mina jeans i väskan. " Dont forget your shose" sa Harry och ställde mina converse på golvet framför mig. " Ah thank you hazza" sa jag och försökte proppa in dom i väsnkan. "Alex !! Mina skor får inte platts, kan jag få lägge dom hos dig!!??" ropade jag. " Go for it!" ropade hon. " Harry, can you please give those to Alex?" sa jag. " Ofc" log ha och gick in till Alex.

Ahh varför hade vi shoppat så mycket?! Mer en hälften får ju inte ens platts i min väska..
Zayn kom in med Niall eftersom, och dom slog sig ner på soffan. " Need any help?" flinade dom. " No thanx Im fine" muttrade jag, och försökte stänga resväskan, vilket inte funkade så bra, så att både Niall och Zayn brast ut i skratt igen. " Move" befallde Zayn, och jag gjorde som han sa. Niall satte isg på resväskan och Zayn började dra igen väskan på ena sidan, medans jag drog i den andra, och tillslut var den stängd.

I samma sunt kom Liam in u lägenheten. " Guys, the cab is here!" ropade han. "Okey, give me the bag Emma, we will take it dawn for you. " sa Zayn. "And I can take your other bag.." flinade Niall och nickade mot dandväskan, som just nu såg ut att vara lika tung som resväsken. " Hehe okey" skrattade jag. "And you and e should talk." sa Liam.

 

Alex perspektiv:

 

"So, I think that was everything..." sa jag och kollade runt i rummet medans jag slängde handväskan runt axeln. Harry stog i dörröppningen med min stora svarta resväska och flinade mot mig. " And what about the tickets..?" sa han. " Ohh no I dont know where I but them!" butbrast jag och han började skratta. "Tke it easy, I have them" sa han och höll upp biljetterna. " Oh good. " "ALEX, HARRY?!" hörde vi Emma ropa från Hallen. "vi kommer!" ropade jag till svars, och gick ut till henne.

"Vart är biljetterna?" sa Emma. " Harry har dom." svarae jag och Emma stelnade till. "Har... Harry dom..?" 
"Ja, vadå?" sa jag frågande. "Alex. Våra PERSONNUMMER står på biljetterna." sa hon. " Oh fuck..."

"Alex... Are you guys just 13?! "vi båda vände oss om, och såg att Harry stod där, och höll upp biljetterna mot oss. "Ohm.. I can explain..." sa jag stressat.

"Wtf Alex, you are just 13 years old !! WHY did you say that you are 15?!"  skrek han. "I never told you I was 15!!" ropade jag till svars. Louis kom in i rummet. "We need to go.... What happend?" sa han.
"Alex and Emma are just 13 years old" sa Harry. " What?!" Louis kollde förvånat på oss.
"But we can explain..." sa Emma . " Alex, dont you get it?! You are 13 Im 18?! ITS 5 YEARS DIFFERENCE BETWEEN US, AND U FUCKING SLEPT IN MY BED!" ropade han. Jag kände hur mina ögon vattnades, och jag började se allt suddigt. "ITS NOT MY FAULD THAT YOU THOUGHT I WAS 15?!" ropade jag till svars. 

Niall,Liam och Zayn kom in i rummet och kollade oförstående på oss. "Are you guys just 13?!" sa Niall shockat. "YES WE ARE 13. SO WHAT?!"ropade jag. "SO WHAT?! YOU ARE JUST A LITTLE CHILD!" ropade Harry.
"We are not little children!" sa Emma drygt. "Emma, stay out of this..." mumlade Zayn. "We are just 13, and so waht?! OLDER IS JUST A NUMBER!" ropade Emma. "STOP BEING SO CHILDISH!" sa Louis surt. Både jag och Emma gapade stummt över Louis komentar, och sedan tog jag ett steg fram mot Harry. "Take care." sa jag och tog tag i minresväska, sedan sprang både jag och Emma ner för trappan.

 

Taxi chafören stoppade in min resväska i bakluckan medans vi hoppade in i bilen , och när han väl satte sig så kom alla kilarna utrusande från porten. "DRIVE!" ropade jag och Emma i min på varandra, och han började köra sekunderna innan killarna hunnigt fram till bilen. Både jag och Emma brast genast ut i gråt.

 

                                                                                                                                                         

 

 

OMG !!! OVÄNTAT.... eller?

Så, tycker ni killarna överreagerade? Eller? Vad tycker ni ska hända? Ska killarna följa efter dom till flygplattsen? Var Harry lite väl hård mot Alex? 

KOMENTERA !

 

p.s komiåg att dethär är ett TIDSINSTÄLLT inlägg xD

 

xx

 

 

Okey, nu ska jag skriva lite planer för dom kommande veckorna.

Jag ska på torsdag iväg på kollo, vart jag kommer vara i 2 veckor.
Och jag vill INTE att malin ska skriva ngn kapittel, eftersom jag har en grej som ska hända så då kommer det bli lite fel osv :)
Men jag har gjort en scemalagt inlägg, kapittel 53, som kommer ut på torsdag klockan 15.01 xD

sen kommer det komma 1 till kapittel, i 2 delar, altså, 54 del 1 och sedan 55 del 2 :)
Eller , så blir det ifall jag kommer hinna skriva dom xD
Ja, men så är planerna. Så jag hppas att när jag kommer hem igen jag jag MÅNGA komentarer ;)

Sen kommer skolan börja, men jag ska försöka skriva kap 55 när jag kommer tillbaks osv :)
Men bara så nu vet, ok? :)
xxAlex

et var ju endå ur Alex mobil som jag tog numert.Fast Alex kanske kommer bli sur för att jag kollade i hennes mobil... Men det är ju inte mitt fel att värkligen ALLA kan hennes kåd.
Men endå... men varför svarar inte Vilja?
Hon kanske inte tror på att det är jag som är Zayn, hon aksnke tror att det är något skämt?
Eller så... Eh jag vet inte. Det endå jag vet att min inkorg är tom.

 

 

 

 

Louis perspektiv:

 

Emma kollade först lite oförstående på mig, och jag fucktade mina läppar och kollaed bort.

"Nej men gud  vad dum jag är!" utbrast Emma, och jag kollade frågande på henne. " Ehm... I dont understand Swedish" sa jag och hon slog till sig i pannan. " Im so stupid. " mumlade hon och nu var det min tur att kolla helt oförstående på henne. " You like Maja" sa hon, och jag kände hur jag rådnade lite. " Well... Shes.. beautiful" var allt jag fick ur mig, och Emma fnissade. "But I cant understand that I dindnt believe Alex!" "What?" sa jag och Emma himlade med ögonen. " Alex said that you liked Maja. But I said that she was wrong.." flinade hon. " Haha well, whos wrong now?!" sa jag och puttade lekfullt till henne i sidan " Haha what ever" hon lipade mot mig, och för första gången idag kände jag min glad.
"Wanna go on a saitsing?" sa jag och reste mig upp. Hon nickade gladd och reste sig upp hon med.
"Sure !!" svarade hon. "Okey, lets go then!" log jag och vi drog iväg mot en av dom stora röda 'Drop in drop off' bussarna.

 

Liams perspektiv:

 

"Its weird that Em just walkt away like that.." muttrade jag och sparkade till en sten som låg på vägen.
"But bebe..." sa Danielle och suckade. " I think we can have fun without her" sa hon sedan.
"Yeh but.. Its just weird." "Liam, look theres starbucks!" utbrast Dani och log frågande mot mig.
"Yeh, okey lets go there" sa jag och pressade fram ett leende. Det är som om att hon inte vill höra något om Emma , eller något om MIG. Hon vill bara... Ah, jag tror killarna har påvärkat mig för mycket. Dani är perfect för mig. Eller?

 

 

Nialls perspektiv:

 

 

Jag kollade på klockan och noterade att den redan var 11 på kvällen.
Ojdå, det blev sent idag. Jag staplade upp för trappan,och muttrade surt över varför jag inte tog hissen.
Vi bor ju tråtts allt så högsta våningen.

När jag kom upp övervägde jag ifall jag skulle in till mig direckt, eller in till Harry och Lou och säga att jag var hemma. Ifall att Zayn och dom andra var där osv, så att dom inte skulle oroa sig.
Jag drog upp dorren och klev in innanför tröskeln.,in till Harry och Louis lägenhet.
"Guys Im back!" ropade jag, och gick in till vardagsrummet.

"Shhhhh!" ropade dom gråtande Alex och Harry i mun på varandra och vinkade mot dörren i ett tecken på att jag skulle gå ut.
Jag kollade på TVn och såg att 'The Notebook' var på, så jag skrattade åt dom och dom blängde surt på mig, men det såg bara ut som två grimaser eftersom dom grät på samma gång. " Haha, Im glad to see you too!" flinade jag och gick ut ur lägenheten och in till mig istället.

"Im home!" ropade jag,och fick snabbt svar från köket. " Hey!" ropade Zayn till svar.
Jag gick in till honom, och han satt vid köksbordet och hade blicken fäst på sin mobil, som låg på bordet framför honom.
"What are you doing?" sa jag och öppnade kylskåpet. " Nothing, just waiting for a text..." mumlade han och jag kollade snabbt igenom frysen, och stängde den sedan igen.
"Okey. What did you do today?" frågande jag och gick fram till köksbänken, och tog fram en påse chips.
"Been waiting for a text..." muttrade han och tog upp mobilen och låste upp den. " Alright, seeyah..." sa jag och himlade med ögonen, och gick in på mitt rum.

När jag kom in, låste jag dörren, och kollade runt, ifall att någon var här, vilket jag visste att ingen skulle vara, men endå. Sedan gick jag fram till Min säng, ställde ner shipsen på nattygsbordet, och öppnade sedan lådan.
I lådan låg ett par böcker, och lite onödiga saker, så jag kraffsade runt där inne, tills jag hittade det.
Lappen.

 

" Where you are now, is where your heart belong. Your heart will stay here,
just like your thoughts. But do not worry, a special person will take care of them."

 

 

Vid dethär laget kan jag redan texten utantill...
Men när kommer det hända? Jag suckade och kollade på lappen ett tag till.
Okej, nästa gång jag åker till Sverige, är det denhär lappens sista chans. Sedan, ifall det inte händer, så är det i papperskorgen den hör hemma.

 

Emmas perspektiv:

 

Jag och Louis staplade upp för trapporna och garvade över något som ingen av oss längre mindess.
Vi var båda på flummhumör , och det slutade med att när det bara var en våning kvar att gå föll vi ihopp på trappan och bara skrattade. "Why didn't we take the elevator?" skrattade jag fram och Louis lipade mot mig. " It was you who said that we need to get in shape!" utropade han och jag började skratta ennu mer. "My bad!" sa jag och Louis reste sig upp. "Your an idiot" flinade han och räckte fram handen till mig, och hjälpte mig upp.

"No, Im not an idiot" sa jag och försökte göra en ledsen min, vilket slutade med att vi båda skrattade ennu mer, eftersom den däkert såg helt muppad ut. När vi entligen var framme vid dom två dörrarna, drog Louis in mig i en varm, helt oväntad kram.

"Thank you Em" mumlade han mot mitt hår, och jag kramade hnom hårt tillbaks.
Presis då, öppnades hissdörrarna, och Liam klev ut."Emma, I was so worried about you...!" jag och Louis flög ifrån varandra, och en stund blev det en stor awkward tystnad i rummet, och jag och Liam och Louis stod i en trekant och bara glodde på varandra.

"Liam I..." började jag, och kände hur mina ögon tårades. 
"You what? You can date Louis, its not my problem. I have Dani, ..." sa han och hans röst bröt sig.
"Wait, what, you think...?!" började jag och Liam skakade på huvudet.
"And the kiss was just a misunderstanding, it was a mistake" sa han. " Liam, please, dont be stupid, me and Emma are just friends !" sa Louis och Liam blängde surt på honom och sedan på mig.
"Yeh.. And that was a friend kiss , wasnt it?" "What kiss?!" utbrast jag. " We were hugging Liam, a FRIEND HUG." sa Louis surt. Liam himlade med ögonen och gick in genom dörren, och smällde den surt efter sig.

 

Ett tag stod jag och Louis hel tysta och bara glodde efter honom.
"Did we just kiss eatch other?" sa jag tillslut och kollade på Louis." No... Or?" svarade han.
Jag kollade mot hissen och förfökte se det framför mig, vad Liam nyss såg.
"I think, it was looking like a kiss" mumlade jag och korsade armarna över bröstet. "Well... Maybe it was looking like a kiss, but It wasnt. And Liam is acting like an idiot right now" muttrade han och jag torkade bort en tår som ran ner för min kind. " I think we're just tired. So, lets sleep on it.." mumlade Louis och då kände jag hur trött jag facktisgt är. Det är kanske derför vi alla överreagerade så mycket.

"Okey... " sa jag och Louis gick fram till sin dörr, men vände sig sedan om. " Do you wanna sleep on our couch today?" sa han och jag nickade. "Yess please..."

 

Alex perspektiv:

Jag drog på mig min pyjamas och gick sedan in till vardagsrummet, vart Emma, Louis och Harry stod och beddade soffan åt Emma.
Louis ochEmma hade förklarat lite kort om vad som hände, så nu skulle Emma sova här.
Jag gick fram till Harry som satt i en av dom tre stora sackosäckarna och satte mig rakt på honom.

"Aoutch" sa han och gjorde en plågad min. " Shutup" flinade jag mot honom.
"Uhm... is ut okey If I'll sleep witch Em today?" viskade jag till honom. "Ofc it is bebe" svarade han, men jag hörde på hans röst att han lät lite ledsen.
"I'll sleep witch you tomorrow, Promise" viskade jag och han kramade hårt om mig. 
                           (OKEJ MISSTÅLK, MEN ASSO SOVA BREVID....)
"Okey sweet dreams " sa Louis, och vi alla reste oss upp och alla gick och la sin på sina plattser.

 

"Vill du prata om det?" viskade jag till Emma. "Imorgon.." viskade hon till svars, och jag hörde på hennes röst att hon var helt förstörd. " Emma, det kommer bli bra. Det var bara ett löjligt missförstång, och jag tycker Liam överreagerade. Lixom, du får kyssa vem du vill, han har ju Danielle!" sa jag och Emma suckade.
"Snälla lyssna, det var en K.R.A.M. ok?" sa hon surt. " Jag vet, men spela roll" sa jag till svars. " Godnatt Emma." "Godnatt Alex."

 

                                                                                                                       

 

okej, om 2 kapittel kommer en BOMB släppas, och allt kommer bli FEL.

Jag e lite trött nu, så det blev inte så som jag tänkte mig med Liam och Emma osv, men what ever.

4 komentarer innan nästa !! xD

 

 xx