Chapter 57 - the sleepover
Harry kramade hårt om henne och sa hejdå, och sedan gick vi därifrån, och Jag,Harry,Zayn,Louis,Emilia,Sara,Vilja,Karro och Emma begav oss hem till Emma.
Dethär skulle bli en awesome kväll !
Dethär skulle bli en awesome kväll !
Emilias perspektiv:
- Emilia, kan du lägga dina saker där? Så att jag får ligga bredvid duvetvem? säger Alex och blinkar med ena ögat.
Jag sväljer en spydig kommentar, och nickar medans jag flyttar min madrass mot kanten av rummet.
Vad i hela världen gör dem där killarna här? Jag fattade ju att jag skulle vara tvungen att träffa dem någon gång, med tanke på att Alex nu officielt är tillsammans med Harry, men sova i samma rum som dem?! Hänga med dem?! Tvingas vara trevlig mot dem???! Allt kommer kretsa om dem, så som det alltid är och alltid kommer vara. Demonstrativt river jag ur mina lakan ur väskan och slänger dem över luftmadrassen. När jag höjer blicken ser jag att alla verkar fulla i skratt.
- Och vad är det som är så roligt? fräser jag ilsket, innan jag kommer på att killarna inte pratar svenska.
Sorry, I meant, what are you laughing at?
- Well, I don't think anyone of us have ever seen someone who made their bed with so mutch... anger...
får Sara fram mellan skrattet hon kväver.
- Well, I don't think you ever.... börjar jag men vänder mig istället om och fortsätter bädda.
- Come on Emilia, we were just joking! säger någon av killarna, jag ser inte vem eftersom jag står med ryggen mot dem, och rösterna med de brittiska accenterna är för lika för att identifiera någon.
Kan dem mena allvar? Dem ska banne mig få se på ilska...
Men innan jag får fram orden jag vill hinner Louis fram till mig och lägger en hand på min axel.
- Let's dance! Säger han och i samma stund sätter någon på musik. Tack och lov, inte one direction...
Jag rycks med av musiken och rytmen, och tappar alla tankar och ilskan jag kände innan. Det här kanske inte är så dåligt ändå.
Louis perspektiv:
- WOW, you guys sure can dance! Säger jag innan jag slänger mig ner i den rosa bäddsoffan i Emmas rum.
Alla andra skrattar och slår sig ner runt omkring i rummet. Emma slänger sig ner bredvid mig, följt av en blond tjej som heter Sara. Harry sitter med armen om Alex på Emmas säng, och Vilja sitter i Emilias knä, på golvet. Zayn sätter sig på en madrass, så nära han kommer Vilja som möjligt. Hon spelar oberoende men leendet som sprider sig i hennes ansikte får Zayn att flytta sig ännu lite närmre.
Karo sitter med ryggen lutad mot väggen, precis mitt emot mig.
En disskusion börjar om vi ska äta glass eller godis först. Emilia, som verkar betydligt mer avslappnad och glad än i början av kvällen, vinner argumentet med att det är lättare att äta godis senare eftersom det inte är lika mycket strul med skålar och kladd då.
Mitt i allt snack om vem som ska hämta vad ser jag mig omkring i rummet. Saras mobil ringer, och innan hon går ut för att svara skymtar jag en bild på Niall som täcker skärmen. Shiit Niall! Och Liam! Vi borde ha ringt dem nu... De måste undra vad vi gör..
Mina tankar avbryts av att jag möter Karos blick. Först verkar hon inte riktigt se rakt på mig, men så, tittar vi på varandra. På riktigt. Jag kan inte le, inte titta bort, ingenting. Jag ser hennes ögon, och bara dem.
Men så, ler hon. Och jag ler. Vi sitter så i vad som känns en evighet.
Emma verkar ha fattat vad som händer, för hon tittar misstänksamt på oss, och jag viker undan med blicken från Karo, därpå ler jag ett generat leende mot Emma. Hon ler tillbaka, och blinkar med sitt vänstra öga.
- Hey, Karo! Come here, is it not cold to sit there, all alone?
Karo tvekar. Men så säger Emma något på svenska, och hon reser sig. Hennes steg mot soffan ekar i mina öron, och Emma makar på sig, så att Karo får plats mellan oss. Hon slår sig ner som att det inte var hela världen, men för mig är det annat. Hela luften vibrerar, och när hon vänder sig mot Emma för att viska något kittlar hennes långa kastanjebruna hår emot min kind. Sen vänder hon sig mot mig igen, och hon måste vrida huvudet bakåt för att se in i mina ögon. Leendet är tillbaka.
Liams perspektiv:
SAMTIDIGT I LONDON
Jag sitter på sängkanten med mobilen i ena handen. Niall hade gått ut för att handla mat, och träffa någon tjej som vunnit en tävling, och fått chansen att träffa Niall i en kvart.
Det var skönt att han va borta, då fick jag vara ifred med mina tankar. Mina tankar om Emma.
För just nu, va hon den ändå som fyllde mina tankar. Hon hade fångat mig. Emma med den blonda håret, det häftiga skrattet och dem smala glasögonen som ramade in hennes grönblåa ögon. Känslan av att se henne le, se henne gråta, se hennes ansiktsuttryck efter vår kyss. Hur hon alltid va lite små klumpig, men inte skämdes för den hon va. Sättet hon hade så lätt för att prata med alla, till och med lyckas vara trevlig mot Danielle som inte gjorde annat än att pika henne senaste gången vi stötte ihop. Danielle. Vaf*n skulle jag göra med Danielle?
Hur mycket killarna än läxade upp mig om hur hon va,att Danielle, min flickvän, utnyttjade mig för mina pengar,ja tillochmed Alex hade nämnt det en gång. Alex. Shit hur har hon det?
Tänk att en sommar kunde ändra allt. Vända hela mitt universum upp och ner. Vad i hela världen skulle jag göra?
Det enda rätta.
Text to Danielle:
Liam: We need to talk. Can you come over?
Danielle: Not right now babe! I'm at Lizzas ;) xx
Liam: It won't take long. Please? I'll meet you half the way.
Viljas perspektiv:
Jag kunde inte släppa tanken att det kunde vara sant. Det kunde vara så att Zayn gillade mig. Hela kvällen skrattade vi åt varandras skämt, satt bredvid varandra, skojbråkade, och när Alex satte på "gotta be you", för att sen springa in i Harrys armar som han sen la om henne, ställde sig Zayn upp, och sträckte fram en hand emot mig.
- May I? frågar han, och bockar högtidligt.
Jag fnissar.
- I'd be honored! säger jag och låter honom dra upp mig från soffan.
Han ler innan han drar mig in i hans famn och lägger armarna på min rygg. Det känns som en elektrisk stöt går igenom hela kroppen, samtidigt som jag känner mig otroligt kittlig helt plötsligt. Men för att inte börja skratta lägger jag armarna om hans hals, och drar in hans doft. Zayn doften. Vi står så hela låten, och när Sara och Emilia fnissandes sätter på fler lugna låtar skymtar jag i ögonvrån att Louis bjuder upp Karo, och snart står dem tätt ihopslingrade på golvet dem med.
När vi helt plötsligt märkte att musiken tog slut såg vi att Sara och Emilia hade somnat i soffan bredvid varandra. Medan Harry och Louis bar in dem i Emmas sovrum log Karo oavbrutet, och jag såg troligtvis ut som att jag hade sovit med en galge i munnen, jag kunde inte sluta le. Alex såg sig omkring och utbrast -Where's Em?
Hon började gå mot köket, och Karo följde efter. Zayn såg på mig. Innan jag hann säga något tar Zayn min hand och vi börjar gå efter dem andra.
Vi kommer in i köket där Emma sitter, omringad av dem andra. Något verkar fel. Emmas ögon är svullna och rödgråtna. Jag släpper Zayns hand och skyndar fram till henne.
-Emma hur är det? Vad har hänt?
Jag kramar om henne, och hon kramar tillbaka.
-Alex, visa. ber hon, och Alex tar fram sin telefon.
Hon räcker den mot mig, och jag tar emot den. Jag börjar läsa det som står på skärmen, och märker att Zayn böjer sig ner över min axel och läser han med.
Danielle twittrar:
"@liampayne you're sutch a moron!!! I'm going to show the world what you've done, and there not gonna like it! You are going to lose fans, cause you're stupid band sucks! And GUESS WHAT? I'M GONNA MAKE SURE THAT YOU'RE LITTLE PRESIOS EMMA DIES!!!! take care. "
Jag stirrar på skärmen, och sen på dem andra. Alla är nedstämda och tittar ner i golvet.
Emilia stapplar sömndrucket in i rummet, och verkar direkt fatta vad som är fel när hon ser Emma.
- Em. What did Liam do? frågar hon.
- Don't blame Liam. He didn't do anything, it's Danielle. svarar Emma.
- Okei... May I ask.. Who's Danielle? Emilia ser sig frågande omkring.
- My ex. Hörs en röst bakom Emilia. Alla vänder sig om, och i dörröppningen står en dyblöt Liam. Alla stirrar rakt på honom, men han ser bara Emma.
- Emma. I understand if you don't want to.. But can I please explain everything? ber han.
- Sure. Start. säger hon och tittar ner i bordet.
- In private... han ser sig omkring, och vi andra går ut ur rummet.
Efter att Harry har stängt dörren pekar han på Emmas rum och vi går in där.
På golvet sitter Sara med Emmas mobil i handen, och ler stort.
- You really didn't get that I was not asleep. right?
oooooohh!
Ja vad kommer hända nu? :D
Nu fick ni ett ganska långt kapitel, tycker jag iallafall! ;)
Hoppas ni är nöjda, fast ni fick inga bilder för jag visste inte vilka jag skulle välja hoho...
Men men, skriv vad ni tycker allesammans!
puuss /malin
Kommentarer
Postat av: MajaMaja
ASBRA. Gillade speciellt Louis perspektiv ;) mera <3
Postat av: Theonedirectioners
Jag undrar fortfarande vad som kommer hända med Embla... <3
Postat av: Anonym
Det va jätte bra!!!!!! längtar tills nästa :D
Postat av: Jenny
Jääte bra!! Smälla låt Liam och Emma bli tillsammans! :D j
Trackback
