1D♥

Jag suckade högt, och satte sedan på kallt vatten i kranen, sköljde av mitt varma ansickte, och torkade av ansicktet på den lena vita handduken som ängde brevid handfatet.

Sedan gick jag ut därifen och tillbaks ner till festen, för att hitta Felicity, vilket jag snabbt gjorde.

Jag gick fram till henne bakifrån, och la mina armar om hennes midja.

"Oh! Harry, you scared me" fnittrade hon och vände sig om. Jag log stort och böjde mig ner, och tryckte mina läppar mot hennes. "I love you too" sa jag sedan, och hon lös upp i ett stort leende. "Dont scare me like that again" sa hon sedan och jag skrattade. "I promise" log jag, och kysste henne ennu en gång.

 

 

 

 

"I love you more" fnittrade jag in i telefonen, som jag höll tryckt mot örat. "Wrong, cuz thats impossible" svarade Jake,och  fick mig att återigen börja fnittra. Jag tackade tyst Gud i mina tankar ,för  att Jake inte såg mig nu, eftersom jag var helt tomatröd i ansiktet.

 

Det har redan gått en månad av mitt utbytesår, och jag älskar det.

En kille som skulle göra vad som helst för mig, och syster som även är min bästa vän, och.. Allt man någonsin kunnat drömma om. Och jag hade flertals vänner, en massa tjejer som ser upp till mig , eftersom jag och Felli, är just nu de coolaste,snyggaste och mest omtyckta tjejerna i hela skolan. Kan man älska sitt liv mer?

Ingenting kan gå fel nu.

 

Efter en massa tjat med Jake om vem som älskar vem mest, la vi äntligen på, och jag tittade på klockan som visade fyra. Med ett stön rullade jag ner för min säng, och reste mig sedan upp, och kollade runt i mitt rum.

Så stökigt var det väl ändå inte. Men skulle säkert bli, eftersom jag och Felicity brukade slänga omkring kläder lite hit och dit när vi skulle förbereda oss infor Fredagsfesten - standard.

På tal om min syster, så kommer hon komma hem från sin cheearleader-träning om någon timme.

Jag lunkade ut ur mitt rum, och gick ner för trappan och in i köket, var jag snabbt öppnade dörren till skafferit, och där låg de. Mina Oreo kakor.

Ett stort barnsligt leende spred sig på mina läppar när jag tog ut paketet ur skafferit, och öppnade plasten runt omring den. Jag tog smidigt och vant upp en kaka, och stoppade in den i min mun. Åååh så jäkla gott. Jag skulle kunna leva på enbart dessa kakor.

Jag la paketet på köksön, och tog sedan fram ett glas som jag fyllde med mjölk, och ställde det på bordet brevid kakorna, och började äta.

Nu när jag tänker efter, så är såhär alla mina fredagar ser ut. Kommer hem från skolan, sitter vid datorn, går ner till köket och äter kakor i väntan på Felicity, och sedan är det la fiesta.

Jag kollade fundersamt på kakan jag nyss doppat i mjölkglaset innan jag stoppade in den i munnen och började tugga. Jag har ju inte tränat någonting sedan jag kom hit... Jag borde börja med det. Jag är ingen chearleader , men i form måste man ju vara.

Så här med lovar jag mig själv med att gå ut och springa minst en timme per vecka.

Jag log nöjt åt mitt beslut, och stoppade in ennu en kaka, när det ringde på dörren.

Vem kan det vara? Tomas, Dara och Mike åkte ju till Daras mamma tidigare idag, och ska vara borta över hela helgen, och Felicitys träning slutar inte förens vid sex.

 

Jag gick fram till dörren och la handen på handtaget. Ska jag öppna? Men åh, vad löjlig jag är, klart jag ska, suckade rösten inom mig, och jag skulle just öppna när ringklockan återigen ringde, vilket fick mig att hoppa till, och rycka upp dörren istället för att öppna den.

Och ja, det ena leder till det andra, så på något sätt lyckades jag smälla upp dörren rakt in i ansiktet på personen bakom den.

 

"Oh my God I'm so sorry!" utbrast jag, och sprang ut på verandan, vart jag mötte en ihopkuruad Harry. "Harry! Are you alright? Did I hurt you?!" jag sprang fram till honom och rätade på honom, och la min hand på hans, som var kupad över hans näsa. "Uh.. yes, I think I am. Why is it 2 of you here?" sa han sedan snurrigt, och jag kollade oroligt på honom. "Harry.. follow me in, and we'll get you some ice to youre nose. " sa jag lite halvt panikslaget, och förde in honom till hallen,vart han sparkade av sig skorna, och sedan gick han in i vardagsrummet, som sitter ihop med köket.

"Come here" mumlade jag, och la ner honom på soffan. "Stay still" beodrade jag, och sprang sedan mot frysen. Efter att ha grävt runt ett tag hittade jag en påse med frysta ärtor, men det fick duga eftersom jag inte hittade något bättre. Jag virade in påsen i vår kökshandduk, och gick sedan in till Harry igen, och la den på hans näsa, och han mumlade ett svagt tack.

"Are you alright?" frågade jag igen, och satte mig ner på golvet brevid honom. "Yeh, Im fine. Im just a bit dizzy, and my nose hurts a bit" sa han och log svagt. "Harry, I'm so sorry" sa jag sorgset, och han skrattade. "I'm fine" försäkrade han. "But I just came here to see if Fely is home yet?" sa han sedan, och jag skakade på huvudet. "Nope. But she will come soon, so you can ceep me company" log jag, och reste mig upp. "Haha sure" svarade Harry, och log bort ärtpåsen, och sträckte över den till mig. "Thank you" log han, och jag tog emot påsen och log till svars.

Harry satte sig vid matbordet, och jag satte mig mitt emot honom, vid min mjölk och mina kakor.

"Haha so you like Oreos?" flinade han, och jag himlade med ögonen. "Haha yes I do. You don't?" sa jag och sträckte fram paketet till honom. "Who dosent?" flinade han, och tog glatt emot det.

 

Jag och Harry satt och pratade om allt mellan himmel och jord. Kakorna tog slut, tiden rann iväg, men vi satt där och pratade. Jag har alltid tyckt att Harry är en helt underbar kille, men nu... Jag bara drunknade i hans gröna ögon, i hans leende, hur han berättade något och levde sig in i det, beskrev allt med sina händer, hur hans skratt klingade igenom rummet och hur han uttladade mitt namn...

 

"So, how is it with you and Jake then?" frågade Harry och flinade. "Its amazing, I've never felt this way for a boy before. We have been together a month soon" sa jag, och  ett stort leende spred sig på mina läppar när jag tänkte på honom.

"Well, I feel the same way about Felicity. She just..." han stannade upp för att leta efter rätt ord, och jag dök in och fulländade hans mening. "Lights up your wolrd?" frågade jag, och han lös upp i ett större leende en någonsin. "Yes! " han skrattade och jag himlade med ögonen (vilket är någon jag gör ofta).

Jag hoppade sedan upp från stolen, och tog tag i Oero papprerna, och gick bort till diskkon och papperskorgen som stod under den, och slängde ner pappret där.

"Here I can help you" sa Harry glatt, och tog tag i mjölkglaset och skulle hoppa upp från stolen, men vinglade till. Jag sprang snabbt fram till honom, och tog tag i hans midja, innan han trillade ner till golvet. "Are you alright?!" sa jag helt panikslaget. "Uh.. Yeh, I think Im fine" sa Harry, och kollade ner på mig, vart jag stod och omfamnade honom. "Oh, haha sorry" mummlade jag, och började rodna. Jag var påväg att släppa taget, när jag kände hur Harry la sin arm runt min rygg. "No , dont go, I like you there" sa han, och jag kollade skeptiskt upp på honom. Hans gröna ögon fångade min blick, och jag blev som i trans. Min blick, for snabbt ner till hans läppar, men jag ångrade mig snabbt, och vände blicken till hans ögon i hopp om att han inte såg eller märkte, vilket han dock gjort, och ett leende spred sig på hans läppar, medans han sakta böjde sig ner mot mig.

Jag vet inte varför jag inte gjorde något motstånd, jag vet inte varfifrån känslan i magen kom, men den skrikande rösten i mitt huvudet om att det här var så fel, försvann i samma stund, som Harrys läppar nuddade mina.

Det var som om att våra läppar var gjorde för varandra, de passade helt perfekt, och hela jag fylldes av en varm, lycklig känsla i hela kroppen.

Mina händer åkte upp till Harrys huvud, och mina fingrar virkade sig in i hans tjocka lockiga hår, och hans händer la sig på min midja, och våra tungor åkte in i varandras munnar.

Hela min kropp skrek av kännslan som uppstod, som jag knappt kan förklara, och just då, just i denna stund kändes allt ännu mer perfekt, och som om att det bara var vi två som fanns.

Men den känslan försvann i samma stund, som jag hörde ytterdörren smällas upp.

"ALLISON, IM HOME!"

 

Både jag och Harry stelnade, till, och jag ryckte mig snabbt ur hans grepp, och bokstavligt talat flög iväg till andra sidan köket, och kollade panikslaget på Harry.

"Hey, we're here" ropade han då, och jag kollade på honom med stora ögon. Varför gjorde han så?!

"Oh hey Harry, are you here?" sa hon glatt när hon kom in till oss. "Yeh, I .. I wanted to ask you face to face if you... Uh .. wanted to have a movie night with me tomorrow?" rabblande Harry upp, och log ett stort leende, och besvarade kramen hon gav honom. "I would love to, but Saturadys are my and Allis days... But maybe Jake can come too? Then we can have like a dubble date thing?" sa hon glatt, och kollade på mig.

"Uh.. well.. Yeh sure, why not?" sa jag och pressade fram ett leende. "Awesome!" nästan sjöng Felicity, och kollade upp på Harry och putade med läpparna. "Harry slängde en snabb, nästan omärkbar blick på mig, men tryckte sedan sina läppar mot Felicitys. Och då, prescs då kändes det som om att en liten del innom mig brast i tusen bitar.