1D♥

chapter 61 - Imagine , your perfect christmas

"Vad ?" sa hon och jag skakade på huvudet. "Nej, glöm det. Jag ... eh det va inget" sa jag igen. "Okej. " sa hon och ryckte på axlarna. Jag tittade mot TVn och försökte konsentrera mig på filmen, vilket inte gick så bra, eftersom alla mina tankar var vid One Direction, och Hawaii. Och om Zayn. Gud vad jag gillar honom !!

 

 

I

 

Emilias perspektiv:

 

Jag kollade mig i spegeln och nog nöjt. Jag ser facktist ricktigt bra ut.

Lite mascara och liiite puder. Jag brukar inte sminka mig, så

det blev ricktigt bra för en ovan hand.

Fast ja det är ju klart, jag petade mig i ögat med mascara borsten ett par gånger, men 

mitt öga kommer nog inte vara lika rött om ett tag... hoppas jag.

 Det knackade på dörren och min storasyster Elin kom in i rummet. "Vad fin du är gumman" log hon. "Hehe tack. Jag ser väl inte översminkad ut eller så?" sa jag oroligt, och hon skakade på huvudet.

"Nejdå. Det är elt perfect." sa honoch jag log tacksamt. "Bra." jag granskade mig återigen i spegeln, och vände mig sedan mot Elin igen. "Ja, men jag måste gå nu. Jag ska ses med Simon." sa hon och jag kollade surt på henne. "Skojar du med mig? Ska du lämna mig själv här med dom?!" sa jag och låtsades spela sårad.

"Haha, du klarar dig" flinade hon. "Okej men hejdååå"  sa hon och började gå ut ur rummet.

Jag ställde mig vid dörröppningen och kollade hur rummet såg ut.

Mitt stora vita rum såg helt okej ut, inte för stökigt kan man väl säga.

 

Jag hörde hur dörrklockan ringde där nere ringa, och mitt hjärta frös till is i några secunder.

"Ey, Emilia, kommer du eller?" sa Lucas, som nu stod bakom mig. Jag nickade och tog ett djupt andetag. "Visst. Vilka är det som kommer nu igen?" ljög jag och Lucas suckade. "Snälla Emilia, va inte såhär nu. Du kanske inte gillar Alexis längre, men va bara inte så sjukt dryg.." jag stannade upp och glodde på honom. "Jag? Dryg? HA. Det var dagens det." jag fortsatte gå ner för trappan, och hörde hur Lucas suckade och följde efter mig. Fast det var inte det enda man hörde.

Jag hörde även hur Alexis, hans lillasyster Ebba, och deras föreldrar pratade med mamma

och pappa nere i hallen. 

"Nej men hej Emilia! Va kul att se dig igen!" sa Marie, Alexis mamma, oc gav mig en varm kram. "Hej" sa jag och log stort. "Hej stumpan!" sa Roger, som är Alexis pappa.

Jag log mot båda, och sen när jag väl skulle säga hej till Alexis, blev det bara en awkward kram som bara var hämsk. Sedan hoppade Ebba på mig och kramade hårt om mig. "Jag har saknat dig!" sa hon glatt och jag skrattade. "Jag har saknat dig också!" svarade jag.

"Kom vi går och leker!" sa Ebba, och försökte dra iväg mig. Alla andra stod och pratade, eller snarere förflyttade sig till köket i snigelfart, så jag tog tillfället i ackt. "Okej, kom" sa jag, och vi smet iväg till vardagsrummet. 

Ebba började genast försöka få mig att leka kurragömma med henne, och jag klandrar henne inte.

En liten glad 4ra åring. Ja... kulkul.

"Okej, jag ränkar till 50, sen kommer jag. Är det bra?" sa jag och hon nickade glatt.

"Då börjar jag ränka!" sa jag och gämde ansicktet i händerna. "Ett.... två... tre...fyra....fem... * ... Trettiofem, trettiosex,,,,trettiosjuAAAAA!" någon krep tag på mig i sidorna, ohc det kittlades och gjorde ont och var obehagligt på samma gång. Jag skrek till och vände mig panikslaget om. "Varför står du här helt lonley då?" sa Alexis, och log ett snett leende. "Jodu, jag leker med din lillasyrra." svarade jag. "Haha har du kul?" sa han och jag himlade med ögonen. "Jätte . Du borde vara med" sa jag och han skrattade. Jag log stort och kännde en varm kännsla sprida sig innom mig. Han kollade på mig med ett stort leende, som fick mig att glömma allt runt omkring oss, och jag kollade ner på hanns läppar. "Jag.. öh.." "Det är mat nu" vi båda vänder sig snabbt om, och Lucas står i dörröppningen. "Vad gör ni två?!" sa han och kollade frågande på oss med stora ögon. "Öh.. inget" svarade Alexis. "Nej, inget" höll jag med. "Okej... kommer ni eller?" sa Lucas, men fortfarande på sin vackt. "Jaja, sluta tjata.." mummlade jag, och vi gick ut till köket vart dom vuxna redan satt., och bordet var vackert uppdukat, och på varige tallrik låg det en stor bit Oxfile.

 

*

 

När middagen väl var uppäten, så harklade mamma sig. "Jo, jag tror jag ska berätte en sak för er ungar" sa hon och vi kollade frågande på henne. "Jo, att i jul har vi tänk hyra en stuga uppe i Åre, och bo där under jullovet!" sa mamma glatt. "Låter inte det kul? Så kan vi åka skidor om dagarna också!" sa Marie lyckligt. "Jo, det låter väl... kul antar jag" sa Lucas. "Men, kan alla åka skidor då?" sa min pappa.

"Ja det kan väl alla." sa Alexis. "Inte Ebba dårå. Fast hon får väl gå på skidskola" sa mamma. "Låter det bra Ebba?" log Roger. "Ebba...?" vi alla kollade på henne platts, och den var tomm.

Sedan kollade alla på mig.

"Åh men nej ! Jag glömde ju leta efter henne!" jag flög upp från stolen och sprang upp för trapporna.

 

"Ebba?! Kom fram nu gumman...!!" ropade jag lite halft panikslaget. "Ebba, vart är du!" ropade Alexis , osm nu stod revid mig. "Åh dethär är ditt fel.." mumlade jag surt. "Hur kan det vara mitt fel att du glömde leta efter min lillasyster!" sa han surt. "Ja, du skulle inte ha avbrytigt mig!" sa jag , och hon öppnade munnen för att säga något tillbaks, när vi hörde ett skratt ur mitt rum. "EBBA!" ropade vi i mun på varandra. 

Vi rusade in till mig, och återigen hördes ett skratt. "Ebba, kom fram" sa Alexis och vi hörde en suck.

"Okejdå..." och sedna kröp lilla Ebba fram, från min säng.

"Herre gud Ebba, du har legat där i snart 1 timme ju!" sa jag och kramade om henne.

"Och du hittade mig inte!" sa hon stolt. "Höhö... nej det gjorde jag inte. Gå ner och ät nu..." sa jag.

"Okej!" hon hoppade ut ur mitt rum, och jag hörde hur hon sprang ner till köket.

 

"Åh gud" jag la mig ner på rygg i sängen, och Alexis la sig brevid mig.

"Ska det bli kul då?" sa han. "Vadå?" "Ja du vet, åka till åre. " sa han. "Ja. Det kommer det väl." sa jag.

För allt är kul när jag får vara med honom.

 

 

 

Alex perspektiv :

*TVÅ MONADER SENARE*

 

"Vi ska till hawaiiiii!" ropade Vilja glatt, och vi alla brast ut i skratt. "Omg dethär kommer bli GRYMT!" sa Sara, och vi andra nickade. "Asso fatta, tre veckor i Hawaii med One Direction! INGET kan gå fel nu!" sa Karro. "Och du kommer sååååå flörta med Louis." flinade jag. "Och Zayn ska bli min. " sa Vilja, och vi alla började skratta. "Och Harry och jag -were going down" sa jag och blinkade med ena ögat, vilket bara fick alla att skratta ennu mer. "Your grows!" skrattade Emma, och jag himlade med ögonen. "Jag skojade bara - daah. Men jag har inte träffat honom på två månader. Jag saknar mig ääälskling." sa jag och log lite.

 

Jag, Sara, Emma, Vilja och Karro satt nu i en taxi påväg till Arlanda. 

Och det facktum att vi alla lyckats få åka för våra föreldrar var ett miracel. 

Men man kanske inte ska säga att det var ricktigt på rictigt,... eller... det dom tror, är att vi

ska åka till Viljas släcktingar. Men till vårat försvar, så har hon släcktingar där.

Som ska ta hand om oss. Fast dom, är väldigt oansvariga av sig (vilket Viljas mamma iiiinte ricktigt tänkte på, ) så dom kommer säkert inte ens märka att vi facktisgt kommer bo hos några andra. Fast dess utom är dom bara 20, så dom kommer nog fatta att vi vill bo hos våra.... killar?

Jaja.

 

Bilen stannade och Sara och Emma som satt närmast fönstret, kollade förväntansfullt ut på arlanda.

"När vi går ut ur denhår bilen så..." började Sara. "Inget predikande nu bara. Nu sticker vi!" sa jag och smällde upp dörren.

När vi entligen fick ut allt vår bagage ur bilen, och presis när vi skulle gå in, såg vi att det stod 3 tjejer en bit ifrån oss som visskade och kollade på oss.

Vi sattade upp och kollade frågade på dom, och dom puttade fram en av tjejerna mot oss.

Hon kollade osäkert på mig, men gick sedan fram till mig och log.

"Hej jo, jag undrar bara ifall det är du som dejtar Harry Styles?" sa hon..

"Öh, nej vi är bara väldigt bra vänner" log jag till svar. "Okej. Tack, god jul dårå..." sa hon, och gick bårt till tjejerna igen, och sedan gick dom alla iväg.

" 'vi är bara väldigt bra kompisar' " imiterade Karro mig, och jag himlade med ögonen. "Friends with benefits!" skrattade Vilja, och alla skrattade återigen.

"Jaja, kul och mogna ni är då" sa jag och lipade. "Kom nu, annars missar vi incheckningen" sa Sara.

"You're right. Nu sticker viiii!" ropade jag , och vi gick in i arlanda.

 

                                                      

 

 

                                                                             

 

 

Ojoj... sry lite cp men nu vill jag få fram min ide, så allt går frammot här i novellen.

Så , ja KOMENTERA så får ni se hur det går i hawaii ;)

xx

omg!! så bra åååh jag vill läsa andra kapittlet nu hahaha men ändå superbra som vanligt!! :D

Bra :)
Emblas perspektiv nästa kapitel va? ;)

More!! :D