chapter 32 - this means war

Jag vände mig om och möttes av en leéndes Emma. "Hey!" sa hon och kramade om mig.
"Hey!" svarade jag och kramade henne tillbaks.
"So, what are you doing here?" sa jag och hennes leénde försvan snabbt. " What?" sa hon oförstående.
Då  fattade jag allt. Åh hell no!




Zayns perspektiv :
( på morgonen samma dag )


Vi alla satt och puttade på Liam.
"Come on wake up now!" sa Niall surt. "Yes, we need to go Now!" fyllde Harry i.
"Mhm,... don't care"  svarade Liam trött. "Well.... bye" suckade jag och reste mig upp.
"You will regret it..." sa Louis och snappade åt sig Liams mobil som låg på nattygsbordet.
"Yeh right"  mumlade Liam och la sin kudde över huvudet.

Vi alla gick in i vardagsrummet och Louis flinade.
"Lets do this.." mumlade han och vi alla glodde frågande på honom.
"Harry give me your phone!" ropade han. "I have it" svarade jag och räckte den till honom.
"Allright..." sa Louis och började bläddra bland hans kontackter. " Emma." flinade han och tryckte in hennes
nummer i mobilen.
"Nooooo you cant do that ! " Protesterade Harry. "Its mean!" fyllde jag i, och Niall skakade på huvudet i protest.
"No its just fun" flinade han och Louis nickade. " Yes it is!" sa han och räckte fram mobilen till oss.
"Well... send it but don't hurt her filings" suckade jag. " I wont. Liam likes her, you can see that. And Danielle is just so .... mean. She just like him for the fame" suckade Louis. " It's true. Liam buys her everything she wonts." fyllde Niall i och vi alla nickade.
"Okey, so Liam and Emma? Do you think that would work?" sa Harry och Louis nickade.
"Yepp. The will look so cute together!" ropade Harry.




Emmas perspektiv:
(nutid)

Jag tittade förvirrat på Liam.
Vadå 'Vad gör du här?'. Han ville ju ses? Eller? "Ehm.... you.." började jag fummla fram och Liam kliade
sig i nacken. " Emma. Do you want to ... go to the cinema?" frågade Liam och jag log lite svagt mot honom.
"Sure. Why not." Han log mot mig. " Come." sa han och tog armkrok med mig,
och vi gick ut ur resturangen och begav oss mot hötorget.


*


"So, whitch movie do you want to see?" log Liam. " I don't know. Something funny" svarade jag.
"That one?" sa han och pekade på 'this means war' "Yes! It seams like a good movie" svarade jag och han nickade. " Harry and Caroline, you know Carolina Flack, the saw that movie and they really liked it" sa Liam och drog iväg mig till kassan.
När det väl var våran tur tog han fram sin plånbok och jag min.
"Em, its OK, I can pay" sa han och jag tittade skepptisgt på honom. " Eh, hehe No it's fine" svarade jag.
"Comeon! I'll pay, It's not like I'm poor or something!" sa Liam och blinkade med ena ögat mot mig.
"No maby not, but neither am I !" svarade jag och Liam skrockade.
"Comeon. I´ll pay" sa han seriöst. " Well, only if I can by the snacs?" sa jag och han flinade.
"Deal." svarade han. " Good" flinade jag.



Alex perspektiv:



"Emilia sluta!" väste jag. " Nej men jag menar det. Det suger." sa hon surt.
"AAAh men gud" suckade jag. Vi var nu ute på stan och kollade lite kläder, fast alla glodde bara på oss.
Eller snarare mig. Flera personer har komigt fram och frågat om jag dejtar Harry , men då drar jag den där
'One Direction, tjejbandet från USA?' och det funkar varige gång.
Men för Emilia är det bara för mycket. " Kolla. Dom två glor värre en dom andra" sa hon och nickade mot två fjortistjejer. " Men aaah Emilia lägg av!" sa jag och puttade till henne. " Me vadå?!" snäste hon och jag suckade.
"Okej ... ska vi gå in till buttfiks?!" sa jag och började dra in henne.
"Okej. Bara för att det är den 'roligaste' afären på heeeela Drottningatan" sa hon surt.
"Men guuuud Emilia, lär dig se sakerna från den possitiva sidan !!!" sa jag och slängde uppgivet med armarna.
"Okej. Du där!" sa Emilia och ropade på en av tjejerna som stog och glodde.

"Eh ... jag?" sa hon frågande. " Ja, presis du." svarade Emilia och började gå mot henne.
"Emilia kom tillbaks!" väste jag.
"Varför glor du?" sa hon surt. "Eh... Lixom... Eller... Dejtar hon Harry styles?" sahon och pekade på mig.
"För det första så är det fult att peka." sa Emilia, och jag brast ut i skratt.
"Och för det andra, vem i helvetta är dendär jäkla  Harry Styles?! Varför tjatar ALLA fjotiiiizar om honom för?!" sa hon och
dom två tjejerna tittade chockat på henne. "Nehe, av er fick man inget vettigt svar inte." sa Emilia och
gick fram till mig. " Kom." sa hon och tog tag i min hand.

Vi rusade in på buttriks och fick väredns garvatack.
"Hahahahah OMG Emilia, jag äääälskar dig!" fick jag fram mellan alla mina skratt och
det bara sprutade tårar ner för våra kinder. " Hahaha det här är det roligaste som någonsin hänt mig" garvade Emilia till svars. "Hahaha vi är bra elacka vi" flinade jag.





Karos perspektiv:


"Vilja!!!" ropade jag. " Vad?" sa hon och kom in i  mitt rum från hallen.
"Kolla. Det är inte klokt. Är det  där Alex?!" sa jag och höll fram det senaste nummret av KLICK.
På framsidan prydde en stor bild på 'Alex' och Harry och rubrikerna leder 'harry styles nya svenska kärlek?'
"Jag har ingen aning!" sa Vilja till svars och slog sig ner på sängen brevid mig.
"Tror du hon kanske skulle ha sackt något , eller faste det kanske inte ens är hon" sa jag och vilja skakade på huvudet. " Nej men Alex är ju typ sådär lång och det där är ju hennes hårfärg" svarade Vilja och pekade
surt på tidningen. " Och hennes converse är ju exakt lika dana" konstanterade jag. " Jag vet. Vi kanske borde ringa och fråga?" sa Vilja och jag skakade på huvudet. " Nej, vi får inte vara för 'på'. Vi väntar och ser ifall något mer kommer ut, för jag tror Alex skulle ha sackt till åtminstonde mig." svarade jag och la undan tidningen.
"Jaja visst. Men om en enda bild till kommer ut på 'Alex' och Harry så ringer vi" sa hon och korsade armarna.
"Okej. Men inte om den där 'Alex' har till exempel svart hår" sa jag och tittade skepptisgt på Vilja.
"Men.... Okej då" suckade hon. " Bra."



Emblas perspektiv:



Hur kan hon göra så?
Jag sa det klart och tydligt 'Harry är min'. Det är tack ara MIG att Alex gillar One Direction,
fast jag sa åt henne att Harry var MIN och bara MIN. Hur kan hon göra såhär?!
Hur många gånger har dom träffats? Har dom kysst varandra?
Harry skulle bli min kille. I skolan varige gång Alex pratat om Harry sa hon alltid att
ifall jag skulle bli tillsammans med honom skulle hon vara glad för min skull, fast skulle hon det?
Jag är inte glad. Jag hatar henne.

Återigen tittade jag på tidningsbilden.
Jag vet att det är Alex. Hennes hår, det är den färgen. Och hennes converse, har presis det hålet
i kanten. Men hur lyckades HON av alla mäniskor bli tillsammans med HARRY STYLES.
Jag hatar henne.
Jag tog snabbt fram min mobil ur ficken och knappade snabbt in ett sms och tryckte sedan på skicka.
Smset löd;
'THIS MEANS WAR.'
                                                                                                                                                             


Vad tycker ni? Jag vill ha 3 kommentarer till nästa !  Men jag skulle bli sååå glad för 5 !!Pls !!
Men skriv vad ni tycker jag ska skriva och förbettra osv :)
xx




chapter 31 -hell no !

Det är mitt var, om jag ska slämga mig för att ta imot det hela, eller bara stå kvar och se allt rasa ihopp.
Jag vill bara skrika, fast ingen hör mig, som om att jag är i en tom avlägsen platts, vart allt som finns är bara jag och mörkret.



Emmas perspektiv:


Jag knuggade mig i ögonen och satte mig söligt upp.
Vem smsar en klockan 9 på morgonen ?! tänkte jag surt och tog fram min mobil, som var
anledningen till att jag vaknade. Medans jag tryckte upp smset slängde jag en blick på Emilia och Alex som låg i en hög på varandra och sov. På TVn spelades huvudmenyn till filmen, och över hela golvet var det fullt med
godis och popcorn.
När jag klickat upp smset och tittade på skärmen såg jag at det var ett nytt nr, ett
som inte ens värkade komma från sverige.

'Hey Emma, I just wonder if u wanna meet ut today? (Harry gave me ur number) xxLiam'

WHAT THE ...?!
Liam Payne, eller? Nej... någon försöker säkert lura mig.
Jag började krypa runt på govet för att hitta Alex mobil, och när jag väl gjorde det så
satte jag min upp och började klicka runt i henness kontackter, och så hittade jag 'Liam Payne ;)'
Haha typisgt henne att göra en sådan smilis breved....
Jag gick in på den kontackten och kollade nummret medans jag gämförde det
numret som smsat mig, och ja, till min förvåning var det Liam.

'Hey, sure why not :) xx'


svarade jag. Jag vill ju inte värka för 'galen' eller 'påvurande' och dess utom så har
han ju en flickvän. Secunderna senare så pep mobilen till igen och
jag klickade snabbt upp smset.


'We are in the studio right now, but ww will have lunch around 11, so i pic u up then?'

jag tittade på klockan och den var redan kvart över 9.
Så....det är altså om 1h och 45 min.

'Sure :) x'


knappade jag in i mobilen och tryckte på skicka.
Oh.... jag ska ses med Liam Payne ? Oh My God.

"Emilia, Alex VAAAAKNA !" ropade jag och började hoppa runt i sängen.
"Vad?!" gnällde Alex. " LIAM FRÅGADE OM JAG VILLE SES!" tröt jag och Alex flög upp hon med.
"YEY YEY YEY!"  ropade vi och hoppade runt i rummet.
"Lite tystare tack.." mumlade Emilia. Jag sprang ut ur rummet och in till min lillasysters rum.
"Matilda, gissa vad!" ropade jag och skakade om henne. " Uhm... vadå..?" mumlade hon trött.
"Jo jag ska..." började jag och blev snabbt avbruten av Alex som sprang in i rummet.
"Hon ska gå och tittade på bio!" skrek hon och tog handen över min mun och drog snabbt ut mig ur rummet.


"Du kan ju inte berätta för alla fattar du väl?" viskade hon. "Varför inte?" sa jag frågande.
"Men hallo, ifall alla vet så kommer ju det koma ut i tidningar osv och alla kommer hata dig!" svarade hon.
"AAAAH..... du har rätt.." suckade jag. "Förvånad?" sa hon stålt. " Ja men iochförsig så ska vi inte på dejt. Vi ska ses som två kompisar!" sa jag drömmande och Alex suckade.
"Nej, han gillar dig. Man såg det på grönan. Han kunde inte slita ögonen från dig!" sa hon och petade mig i revbenen med armbågen.
"På ricktigt?" sa jag och ett leende spred sig på mitt ansickte.

"vad pratar ni om?" mumlade Emilia som kom ut ur mitt rum.
"Jo vi snackar om hur vi ska få Liam att bli kääääär i Emma !" utbrast Alex och slog ut med armarna.
"När ska ni ses då?!" utbrast Emilia.
"Klockan elva." svarade jag och Alex rusade in i mitt rum och Emilia drog mig efter henne.
"Då måste vi ju börja se hur vi ska fixa dig då?!" ropade Alex och Emilia slog mig ner i den stora fotöljen som står i mitt rum.
"Tels the make over start !" utbrast Emilia.



Liams perspektiv:


"
Liam,can you please go to the store and by some pizza?" sa Zayn.
"Sure, will someone go whit me?" svarade jag och alla skakade på huvudet. " Nop, go alone." svarade Harry och började fösa ut mig ur rummet. " Ok..." sa jag.
Varför har dom betätt sig så konstigt hela dagen?!
"Liam, and hurry up, its 11 allredy!!" utbraste Niall och slängde min jacka till mig.
"Okey, Okey, Im going" suckade jag.
What the heck, vad är problemet?!

Jag gick ut ur studion och tog några bilder med ett par fans, sedan gick jag till bilen
vart Paul väntade på mig. "So where are you going then?" sa Paul och startade bilen. " Pizza hut." svarade jag och han minlade med ögone. " Why do you goys ALWAYS eating pizza to lunch?!" utbrast han. " Haha I dont know.." svarade jag och vi började åka.

*

När vi kom fram var klockan 5 över 11 och jag gick in för att beställa 5 pizzor.
Medans jag stog i kön uppfattade jag hur någon harklade sig bakom mig.
Jag vände mig om och möttes av en leéndes Emma. "Hey!" sa hon och kramade om mig.
"Hey!" svarade jag och kramade henne tillbaks.
"So, what are you doing here?" sa jag och hennes leénde försvan snabbt. " What?" sa hon oförstående.
Då  fattade jag allt. Åh hell no!


                                                                                                                                                                  


okej okej, jag vet att den e superdålig men ni får ett till ikväll för att ni ska
jag på ERIC SAADE KONSERT ! :D
xx

bajskorvar ! senare idag ;)



okej era bajskorvar, jag skriver väl mera idag,
har skrivit klart halva så någon gång idag
kan ni räkna med ett till,
men asso jag har bara 4 komentarer hitils,
men det är väl OK, eftersom
ni värkar värkligen vilja ha ett till ;)
men till framtiden -
inte bra att luras !

(Malin Mari 'Anonym' ni vet vilka ni är!!)
;)


xx


fuskisar ;)



hahahaha omg din lilla fuskis Maria !!
sorry så gills inte hennes 2 komentarer med olika namn, (hehe)
så bara 1 komentar till så får ni ett nytt awsome kap !! :D
xx


chapter 30 - I miss u

"Oh Gud Alex... hon ser ut som du!" sa Emma tillslut. " Fast du har ju rakt hår idag..." förtsatte hon och började pilla på en av hennes hårslingor. " Eh lägg av..." suckade Alex och slogtill Emma hand." Emilia... jag är ledsen att jag inte sa något men jag fick inte" sa hon och jag höjde ögonbrynen."Och Emma fick veta för attt....?" sa jag och alex och Emma suckade i mun på varandra.
"Kom vi går in i Emmas rum ..:" sa Alex och vi gjorde som hon sa och satte oss skönt i hennes säng.
"Okej , det var såhär....."började hon.





Alex perspektiv:



"Så...." det var väll allt som går att berätta" avslutade jag med. Emilia satt helt stum och bara glodde på mig.
"Jag är lädsen att jag inte sa något men jag fick ju inte.." suckade jag när hon inte svarade.
" Men Alex ! Du vet att jag inte skulle kräva att få träffa dom eller att jag aldrig skulle gå och berätta det för alla!Jag .... jag är bara sjukt sur för att du inte sa något. Att ni båda två ljög hela tiden!" sa hon och Emma tittade skamset ner i sina händer. " Ja men Emilia, jag fick ju inte!" suckade jag. " Ja men... Åh jag vet inte. Fast du måste lova att du berättar ALLT för mig från och med nu!" sa hon och pekade skyldigt på mig. " Jag lovar"sa jag och kramade om henne. " Naww" log Emma. " Nej. Dethär betyder inte att jag har fölåtigt er" sa hon och betonade 'er' och tittade surt på Emma som flinade mot henne. " Jodå det gör du" svarade hon och vi alla tre kramades ennu en gång.
"Alex, vi har inte gjort något på åratal. Kan vi inte ha tjejkväll idag? Du också Emma !" utbrast Emilia när kramkalaste var klart. " Sure." svarade Emma och jag nickade, och presis då började någon mobil vibbriera.
"Inte min" konstanterade Emma. "Inte min häller." fyllde Emilia i.
"Jaha, men då är det väl min." sa jag med en lätt axelryckning och började sträva efter mobilen med blicken.
"Här " sa Emma och lyffte upp den från golvet och sträckte den mot mig. " Thanx" svarade jag och rådnade när jag läste namnet på skärmen.
"Är det Harry?" snäste Emilia surt. "Hehe... ja.." fnittrade jag. " Men svara då!" utropade Emila och Emma på sama gång. " Haha okii!" fnittrafed jag igen och flög upp ur sängen och gick ut ur rummet för att svara.




(Kurvist - Harry vanligt - Alex)


-Hey Harry. , sa jag och log.

-Hey. Just want to say that I had a greate time today and the 'problemä is now fixt., sa han och jag pustade ut. Tur. Jag trodde nästan att alla Directioners skulle börja hata mig nu också.

-Good ! And Niall.... is he angry?, sa jag och fick genast en stor sten över bröstkorgen.

-Yes, hes just fine. ,sarade han, fast jag kände på mig att Niall inte är så glad över att jag ljög.

-Well... say 'Hi' to him from me., suckade jag och Harry skrattade i bakgrunden.

-I will. And, can we meet again soon? I miss you allrady. ,sa han och jag kunde se framför mig hur han höjde på ögonbrynen i ett flörtigt leénde. Tur att han inte kan se mig, för just nu rådnar jag säkert som en idiot.

-I whold love to., svarade jag.

-Cool. I´ll text you later, Okey? ,sa han och jag nickade, fast kom sedan på att han inte kunde se mig.

-Sure. See yah. Bye., svarade jag istället.

-Bye lovely., svarade han och la på.



När jag gick in till Emma och Emilia igen kom jag på mig själv att ha värdens största och fånigaste leénde på läpparna. " Vad flinar du åt då?" sa Emilia och jag började återigen rådna. Det är ju så bra att ha helimblod uppe i asicktet ! tänkte jag sarkastisgt och slängde ner mig i sängen brevd dom andra. " Inget..." sa jag och Emma
himlade med ögonen. " Nejdå inget , inget.." sa hon och Emilia knuffade mig lite lätt på axeln.
"Komigen säg nu!" sa hon och jag suckade. " Han kallade mig'Loveley' " flinade jag och
både Emma och Emilia brast ut i skratt.


Emmas perspektiv:


Medans jag och Emilia låg och vek oss av skratt pågrund av Alex fåniga leénde så flög Alex helt plötsligt upp och började skringa runt som en galning , och hoppa upp och ner. " Vad hände?!" sa jag chockat och både jag och Emilia slutade snabbt skrastta.
Alex flög upp och ner, och fram och tillbaks , skrikandes genom rummet. " Oh My God JAG HAR VARIGT UTE PÅ DEJT MED HARRY STYLES!" skrek hon och gjorde massa olika pipande. " Hahahahaha !!" nu började jag och Emilia återigen skratta medans Alex fortsatte med sin 'hyperdans' som jag tror hon har hålligt inom sig ett lång tag nu.


*


Jag såg på hur Alex smetade på ett lager läppglans på läpparna och sedan satte hon på sig sina solglasögon.
Emilia satt och knöt sina skosnören och jag drog på mig min skinjacka. " Så, alla klara?" sa Alex och vi nickade.
Efter att ala gått ur ut lägenheten och jag låste begav vi oss mot afären för att köpa
godis och glass till våran 'filmkväll'.
När vi kom in såg jag genaste hur 3 tjejer vände sig om och glodde på oss.

"Är inte detdär tjejen som var på dejt med Harry?" viskade den ena , som om att vi inte skulle höra. Jag fnös och vi gick nonsulant förbi dom. "Öh.. ska vi börja ta lösgodis?" sa Alex föra tt bryta den awkwarda tysnaden som uppstått, eftersom tjejerna glodde så sjukt mycket. " Ja visst... vilka vill ni ha?" log Emilia i ennu ett försök, fast vi svarade inte, utan försökta bara höra vad dom andra tjejerna sa.

"Jo jag tror det. Fast asso hon på bilden har ju lockigt hår..." började den andra. " Ja kanske det. Men dom har ju samma hårfärg " invände en annan. " Jaha kanske vi ska gå och fråga?!" jag flinade åt den förnuftiga tjejen som komigt på den smarta idén. " Okej... gör det du" svarade dom andra och föste fram henne till oss.

"Hej jo ursäckta, dejtar du Harry styles?" sa tjejen rakt på sak och tittade blygt på Alex.
Både jag och Emilia tittade på henne och hon glodde stummt tillbaks, och efter att ha förbytt några blickar brast vi ut i skratt. " Wow ! När var jag det?" skrattade Alex. " Eh... idag?" sa tjejen och hon kände sig nog väldigt obekväm. Både jag och Emilia började skratta ennu mer, och anledningen var att vi tyckte ricktigt synd om denhär tjejen. " Hehe... jag tror jag har missat det. Är Harry Stens någon kändis?" sa Alex och vi bara skrattade ennu mer. " Nej,.... en av medlämmarna ur One Direction." förklarade tjejen och Alex gav henne en seriös blick.
"Detdär nya tjejbandet från USA?" sa hon och alla tre tjejerna skakade förvirrat på huvudet.
"Nej men det var inget..." sa dom och skyndade snabbt där ifrån, och alla vi tre brast ut i asgarv.



Louis perspektiv:


Jag tittade sörgset ner på mobilen.
Ska jag svara på smset? När vi komigt tillbaks till hotellet så hade jag fått ett sms av Eleanor, som
lyder 'I miss u babe :( xx ' och jag har ingen aning om vad jag ska svara.
Om jag ska vara ärlig så .... saknar jag henne inte. Jag försöker få mig till att göra det, men det går bara inte.
Varenda cell i hela min kropp skriker åt mig att sakna henne, fast jag gör det inte.
Har jag slutat Älska henne?
Jag slöt ögonen och hennes vackra ansickte kom upp i mitt huvud, fast inga fjilar kom in i magen, som dom brukar. Fast sekunden senare kom ett annat ansickte fram. Ett som jag inte vill se just nu.
Men sackta fast säkert började dom små fjärilarna sprida sig i magen och mina mungipor åkte upp i ett leénde.
Varför? Bilden i huvudet var på Karo. Alex kompis, hon som jag såg utanför gröna lund, och
under framträdandet mötte blicken med ett flertal gånger, och varenda en fick hela mig att fyllas av glädje.
Vad ska jag göra? Jag vill inte lämna Eleanor, vi har varigt tillsammans i över 1 år, och hon är förmycket värd för att bara släppa.
Fast det käns som om att vi har vuxit ifrån varandra.
Jag vill vara ung, föralltid. Forever young. Fast Eleanor vill lixom.... bli gift , skaffa bra... det är klart,
det vill jag också fast jag är rädd att jag kommer bli vuxen så. Jag är
rädd att det är fel beslut för mig och för hela One Directions karriär.
Jag känner mig bara så förvirrad just nu. Jag kan inte fatta hur allt bara stupat ner, hur allt bara falligt ihopp
rakt framför mig. Det är som om att jag ser hur ett stort kattlastavs-bygge bara faller ner framför mig,
och jag kan ta imot det, och hindra det ifrån att trilla ihopp, fast jag gör det inte.
Hela min kropp är börlamad, jag kan inte röra mig, kan inte ropa att någon annan ska ta imot det hela,
utan det är upp till mig nu.
Det är mitt var, om jag ska slämga mig för att ta imot det hela, eller bara stå kvar och se allt rasa ihopp.
Jag vill bara skrika, fast ingen hör mig, som om att jag är i en tom avlägsen platts, vart allt som finns är bara jag och mörkret.


                                                                                                                                                                  


så? Haha vad tycker ni ?!
Jag vill nu ha 5 komentarer till nästa kapittel ! Det tar runt 2 h att skriva ett kapittel,
och inte ens 2 min att komentera, så snälla gör det !
Jag hoppas att ni gillar kapittlet, och om ni inte gör det så ge mig lite
ideér vad jag kan göra för att få det hela lite bättre ;3
xx

1 KOMENTAR TILL !


jo lilla jag har redan börjat
skriva på kap 30
men ni får det INTE
ifalll jag inte får en till UNIK komentar.
(Unik menas med att den inte kommer från samma person)
Ok?
Haha ;)

xx


Imorgon :)

som ni kanske ser ^^ så får ni
ett nytt kapittel imorgon :)
Men om ni skulle kunna komentera lite till på kap 28
så blir jag glad :D haahah....
ses imorgon då !

xx


chapter 29 - the ugly truth

"Ok, see you later, right?" sa han och kramade hårt om mig. " Yes, see you later. Text me tonight?" svarade jag och han nickade. " Bye sweety" sa han och mina kinder blev genast röda.
"Bye" svarade jag och tittade ner i marken. Han lyfte upp mit ansickte med sitt pekfinger och kysste mig lätt på kinden. "Bye." sa han igen och jag gick ut ur köket för att bege mig mot Emma.





Emilias perspektiv:


Hela jag frös till is. Inne i köket satt Lucas och Alexis vid matbordet och skrattade åt
någonting, fast så fort jag kom in tysnade båda två och glodde på mig.
"Hehm... jag trodde inte du var hemma" stammade Lucas fram och jag blängde surt på honom.
"Nej det är ju inte så att jag bor här eller något..."snäste jag surt till svars och gick förbi borden fram
till kylskåpet. Jag kände hur Alexis blick brände mot min fygg fast jag försökte ignorera det så mycket det gick.
Ur kylen tog jag fram en flaska appelsinjouce och tog med den till diskbänken.
Jag tog fram ett glas och fyllde glaset med jouce, och gick sedan för att ställa in den i kylen igen.
Sedan tog jag mitt glas och gick stelt ut ur köket, medans jag tog en klunk av joucen.
Men så fort jag kom utom synhåll för köket slällde jag ifrån mig glaset för att rysa in till badrummet och granska min spegelbild.
Jag ser helt OK ut. Bra, för tänk om jag skulle se helt cp ut?

Med en suck trippade jag in i mitt rum igen och slängde mig på sängen och tog upp datorn från golvet för att titta närmare på bilden. Kanske Emma vet ifall det är Alex eller inte? Jag tog upp mobilen från golvet och gick in på Emmas kontackt för att skicka ett sms.
Vad ska jag skriva? Jag får ju inte vara för direckt.

'hej <3 undrar bara dag du gör? Och vet du varför Alex inte svarar på sms? :/ puss'

knappade jag in.
Ska jag skicka det ? Eller blir det för självklart?
Eh skit it. Det får bli bra. Jag klickade på skicka och någon knackade på dörren in till mitt rum.
"Eh, kom in!" ropade kag och Lucas kom in med Alexis i släptåg.
"Du glömde din jouce ..." sa Lucas och ställde ner glaset på mitt nattygsbord.
"Aha... tack!" log jag och snyglade på Alexis, som tittade ner i gålvet.
"Ja men jag ska ses med Emma nu så drick upp den du..." suckade jg och hoppade upp ur sängen och
gick raskt förbi Alexis i dörröppningen och in till hallen för att dra på mig mina svarta converse.
När jag gjort det satte jag på mig min svarta skinjacka och försvan ut genom dörren.
Nu ska jag allt ta reda på vad som händer.



Nialls perspektiv:


Harry kom inrusade i rummet och jag blängde surt på honom.
"Is that all you got?!" skrek jag och fög upp ur soffan. " Niall Im so sorry...." sa han och slängde sig över mig i en stor kram. I början försökte jag bara slå låss honom, men efersom han höll så hårt gick det inte så bra.
Så det slutade med att jag kramade honom hårt tillbaks. " I hate you so much..." mulade jag mot hans Axel.
"Bro I´m sorry. But I really like her" sa han och släppte mig. " Allright. I dont know her so good yet, so i guess thats OK." svarade jag och Harry lös upp i ett leénde som snabbt försvan.
"And I need your help.... LIAM COME HERE!" ropade han och Liam och Zayn kom in i rumet.
"We have a problem..." började han.



Liams perspektiv:


"Are you kidding me?" utropade jag och Louis i mun på varandra. " No..." mumlade Harry.
"Allright. Lets go" sa jag och vi började skynda oss ner mot bilen.

*


"Are you rady?" sa Niall och vi alla nickade. " Lets go.." mumlade Harry och jag drog upp bildörren,
och Zayn hoppade ut ur bilen och utbrast ; " Vas Happening!?" ropade Zayn.
Alla tjejer vände sig om och började springa mot bilen och vi hoppade snabbt in igen och låste alla dörrar,
så att ingen kunde hoppa på oss.
Men när alla fick rynt på Harry blev alla stilla och tysta.
Vi hissade ner fönstret och Harry stack fram sitt huvud. " What are you guys doing here?" sa han och alla
fans glodde förvånat på varandra. " Ehm... You were on a date whit a girl and then you came here?" sa
en av tjejerna som stog närmast fönstret. " Haha no. Me and the boys have öh, Harry potter marathon!" utbrast Harry til svars. "Yeh, and... want to take a picture of us ?!" utbrast Louis.
"Yes sure !!" utbrast tjejerna och vi tog några bilder tillsammans som bevis på att Harry funnigts i bilen hela tiden.
Sedan satte vi oss till rätta och började köra tillbaks till hotellet i en Awkwars tysnad,
och när vi kom fram till hotellet igen så gick vi upp på vårat stökiga rum vart pizzalådan fortfarande låg på golvet.





Emilias perspektiv:




Jag tryckte in handen ner i brevlådan och började sträva efter nycklarna som borde
hänga någonstans på väggen.Jag fick tillslut tag i dom och tog ut dom.
Sedan tryckte jag in nyckeln i nyckelhålet och vred om. Sedan öppnade jag dörren och tassade in.
"Hallo?" sa jag och väntade på ett svar.
Men eftersom Emma bor väldigt stort, så jag började gå mot Emmas rum.
När jag kommigt dit hörde jag röster så jag ryckte hårt upp dörren och möttes av två skrikande tjejer.

"OH MY GOD DU SKRÄMDE MIG!!!" utbrast Alex, och Emma hyperventilerade.
"Vad är ni rädda för?" skrattade jag. "Men kolla själv" sa Emma och nickade mot TVn vart Harry potter spelades.
"Jaha, men nu är det slut på det roliga" sa jag och tog upp fjörkontrollen och pausade. " Hey vad gör du?" sa Emma och Alex började sträcka sig efter kontrollen.
"Sluta!" gnällde Alex och jag skakade på huvuvdet. " Nej. Nu har ni något att säga tror jag." snäste jag.
"Vadå?" sa Alex och Emma i mun på varandra.
"Ge hit en dator.." började jag och vi gick ut till Emmas föreldrar rum och trängde ihopp oss på pianostolen framför datorn.
Jag gick in på 'Onedirectinswe.se' och rullade ner till bilden på Harry och Alex.
"Har du något att säga mig?" sa jag och knackade på skärmen. Emma började gapa och glodde stumt på mig.
"Oh Gud Alex... hon ser ut som du!" sa Emma tillslut. " Fast du har ju rakt hår idag..." förtsatte hon och började pilla på en av hennes hårslingor. " Eh lägg av..." suckade Alex och slogtill Emma hand." Emilia... jag är ledsen att jag inte sa något men jag fick inte" sa hon och jag höjde ögonbrynen."Och Emma fick veta för attt....?" sa jag och alex och Emma suckade i mun på varandra.
"Kom vi går in i Emmas rum ..:" sa Alex och vi gjorde som hon sa och satte oss skönt i hennes säng.
"Okej , det var såhär....."började hon.


                                                                                                                                                              


långt pakittel, right?
Well, hope u like it och glöm inte att komentera !!
minst 3 komentarer innan nästa kapittel ;)
xx




chapter 28 - master plan !

Vi båda tog tag i varsin sida av den och sköt upp glasdörranra medans vi rullade på kontinern.
Vi började ta oss mot hissen och Alex sträckte fram sin hand för att trycka på hiss knappen.
När hissen kom ner till oss tog vi av oss våra jackor och gjorde ett sårts 'skydd' så man inte skulle se oss eftersom det var en glashiss.
Vi satte oss i hissen och började pka upp mot 3:dje våningen,.
"This is the funniest date I ever been on!" flinade Alex. " Me too" sa jag och kramade om hårt om henne.

(Inga bilder sorry)
                                                      

Emilias perspektiv:



Jag tittade åter igen på datorn.
Dethär är inte klokt. Jag tror ... eh jag vet inte.
Men denhär tjejen ser värkligen ut som Alex. Fast kanske inte, jag får ju alldrig se dom framifrån.
Så det kanske inte är Harry ens.
Fast i Alex trapphus?!
Åh.... Jag var.... men hur? Skulle inte Alex ha berättat för oss?!

Hela internet , eller snarare ALLA sociala program som går att ha , var just nu bombat på tjejen (Alex?)
och Harry (?!!!?) men jag kan bara inte fatta det.
Skulle inte Alex ha berättat för mig ifall hon skulle dejta Harry Styles?!
Kanske derför hon och Emma varigt så konstiga på sistonde.
Fast vet Emma om det då?
Fast iochförsig så är bilderna VÄLDIGT suddiga. Dom första är när dom
två figurerna går ner för backen i vasaparken, och dom andra är supersuddiga när som springer på Sveavägen.
Sedan är det bilder i Alex port/trapphus vart papperskontinern på något sätt lyckas röra sig mot missen. (?!)
Jag är helt förvirrad.
Snabbt slog jag igen datorn och gick mot köket vart jag fick mig en shock.




Emmas perspektiv:



Min mobil började åter igen ringa.
Denhär gången lyckades jag hitta den inne under soffkuddarna.
Snabbt tog fiskade jag upp den och lyfte den mot örat.
Presis då han någon lägga på. Åh heck! När jag skulle titta vem som ringt alla 5 gånger
så började mobilen ringa igen och 'Värdens snyggaste bild' på Alex kom upp på skärmen och jag brast ut i skratt.
Denhär bilden... it just made my day.
Jag förde mobilen snabbt till örat igen och svarade.


(kurvigt - Alex  vanligt - Emma)

-Emma vi behöver din hjälp!! , ropade Alex panikslaget.

-Har det hönt något?! , ropade jag och flög upp ur soffan så alla popcorn flög ut ur skålen.

-Ja det har det?! Har du inte varigt inne på Facebook, Instagram, Twitter eller inte vet jag, NYHETERNA?! , snäste hon surt och jag tittade skylldigt på TVn vart 6 Harry potter filmen spelades.

-Hehe nej,... Jag har haft Harry potter marathon här hemma., erkände jag.

-Haha forever alone... ,Skrattade hon och någon sa något i bakgrunden som fick henne att bli allvarlig igen.
-Just det, men kolla det är fullt med fålt utanför här nu , asso massa fans och ifall något frågar vad du eller jag gjort idag så ... hade vi Harry Potter marathon, OK? sa hon och jag nickade, fast kom på attt hon inte kunde se mig.

-Okej... Men vad kommer ni göra nu?, sa jag med tanke på att dom var 'Fast'

-Vi ska komma ut. Men vänta på mig hps dig, jag komer om kanske 1 eller 2 timmar. Puss lOVE YAH, sa hon och la på efter att jag svarat med ett 'OK'.

Återigen satte jag mig i den popcornfyllda soffan och gick in på instagram för att vara liite med om vad som händer här i värden just nu.
Och det var då inte till min förvåning - hela instagram - var bombad med bara massor
av bilder på Alex och Harry.
Åh God !





Harrys perspektiv:


""I have an idea" log Alex belotet.
"And..." skyndade jag henne.
"Wait here a minute..." mumlade hon och försvan ut us sitt rum.
När hon några minuter senare kom in igen hade hon på sig ett par jeanschorts och ett
vitt spettslinne och en slajmgrön tjocktröja över.
"What do you have under your shirt?" sa hon och nickade mot min tjock tröja.
Jag knöppte upp den och under hade jag en grå -shirt. "This" svarade jag och hon stoppade in sin
platttång i eluttaget.
"You have to leave your sweater here so no-une recognize it " sa hon och började platta sina lockar.
"Sure. But howe do we get out oh here?" sa jag och hon sträckte upp två fingrar framför sig.
"I have two ideas." började hon och jag satte mig till rätta för att lyssna noga.


Alex perspektiv:



Jag sprang ut till gården och öppnade sedan dörren till det andra trapphuset för att se om man kan gp ut genom
bakdörren. Försicktigt trippade jag ner för trappan och kände mig som värdens 'Misson inpossible'
när jag fick titta bakom varenda hörn så inget fan skulle se mig.
När jag stack fram huvudet för att titta ut genom fönstret på dörren såg jag genast att det var fullt med fans, fast
som tur var så la ingen märke till mig.
 Så jag sprang snabbt upp til min lägenhet igen och drog med mig Harry ner till våning 1.
"This is the back door to 'Cafe 60'. " förklarade jag när jag ur min skinväska drog fram ett par nycklar som passade dörren. " And you have the keys cuz..?" sa han frågande. " Cuz I want to" ssvarade jag och flinkade med ena ögat.
Vi kom in i den andra delen av köket som ligger på våning 1 i huset medans själva 'Storköket' ligger på våning 0 och det är där dom brukar hålla hus. Här är det mer förvaring kök.
Jag tog upp mina ray bans ur väskan och satte på mig dom, och samma sak gjorde Harry.

"Okay listen, I'll go out the café first and then sneak out and make sure that no one sees you.Then hurry you to the guys and tell about what happened. Then you come here and make sure that everyone sees you coming out of the car, OK? " sa jag och han nickade.
"Ok, see you later, right?" sa han och kramade hårt om mig. " Yes, see you later. Text me tonight?" svarade jag och han nickade. " Bye sweety" sa han och mina kinder blev genast röda.
"Bye" svarade jag och tittade ner i marken. Han lyfte upp mit ansickte med sitt pekfinger och kysste mig lätt på kinden. "Bye." sa han igen och jag gick ut ur köket för att bege mig mot Emma.


                                                                                                                                                                 


tack tack tack tack TACK SÅ MYCKET FÖR ALLA 5 KOMENTARER!
Och förlåt för värdens sämsta och kortaste kapittel, och inte ens bilder men jag hinner inte meridag!
Imorgon skriver jag mer, promise ! Och i övermorgon :3
Haha men tack för alla komentarer, och snälla komentera mer <3

xx

chapter 27 - you better run

kurvigt - harry vanligt- Alex)

-Yess I will. Come and get me right now., sa hon på andra sidan linjen.

-Im on my way... ,sa jag och började springa ner för trapporna.






Alex perspektiv:



Jag tittade oroligt på klockan.
Det hade bara gått 5 min sen vårat samtal men det kändes som om att han borde ha varigt här
för knappt en evighet sedan.
Jag kletade på ennu ett lager läppglans som jag säkert gjort ett tusentals gånger redan.
Ennu en gånt tittade jag mig i spegeln och betracktade noga min spegelbild.
Jag såg helt Ok ut. Eller facktum är att jag är ricktigt söt.
Medans jag var helt uppe i mina tankar hoppade jag till när det knackade på dörren.
Även fast jag känner mig hur dum som hälst mot Niall så
började mitt hjärta slå extra fort och fjärilarna blen som galningar nere i magen på mig.
På darriga ben staplade jag fram till dörren och la min genomsvettiga andflata mot det kalla handtaget och
tryckte sackta ner det.
När dörren öppnades möttes jag genas av en stog bamsekram.
Jag andades in hans luckt  och kramade honom hårt tillbaks.
"I cant believe it...." viskade han mot mitt hår. " Believe what?" sa jag och tittade förvirrat upp på honom.
"That you believed in me. Dont you see that I really like you?" sa han och tittade sedan skamset ner i gålvet.
"Awww thats so cute !" sa jag och hon tittade med ett leénde på mig.
"And you?" sa han och tittade djupt in i mina ögon. " Do you like me?" fortsatte han, utan att jag knappt hörde.
Jag drunknade in i hans glittrande grön/blå ögon. Dom vackraste ögonen jag någonsin sätt.
Nu försåt jag varför man säger att man drunknar i fålks ögon.
"Yes..." viskade jag nästan helt ohörbart.


*

Jag kände hur mina kinder blossade upp i rött när Harry greppade tag om min hand.
Jag tittade upp på honom och han log stort mot mig, ett leénde som snabbt smittade av sig.
Vi gick ner för trappan och gick ut via bakvägen, så att vi inte skulle träffa på några fans eller då.
Nu var dethär inte bara hemligt för mig, utan för Harry också.
Om killarna i bandet skulle få reda på det skulle dom börja hata mig. Och honom.
Vi gick och pratade om olika musikstilar ock sånt, när vi fick synt på MC donalds.
"Oh, I want a mcflurry!" sa han och drog i min hand. " Me to! Come !" sa jag och började dra honom dåtåt.
"No wait, Its so manny peole there.." sa han när vi kom en bit närmare. " Wit here a minute, I can get it" log jag.
"Are you sure?" "Eh no?!" sa jag och lipade mot honom. Han skrattade och jag började småspringa ner för den lilla backen mot donken. " I want whit Dime!" ropade han efter mig och jag gjorde tummen upp som ett tecken för 'OK'.

När jag stog i kön så plingade min mobil till.
Jag fiskade upp den ur jeans-jack-fickan och läste SMSet.

' Har ni kul då? :) xxEm'


'Ja... det har jag och Harry.... xxAlex'


'HARRY?! '

'actually... haha yep. Harry. Tell u later! xx'


"Hej och välkommen, vad får det lov att vara?" sa killen bakom kassan.
"I want..." började jag och skrattade sedan till. " Tvä mcflurry Dime tack." log jag.
"Var det bra så" frågade Killen och jag nickade. " Det blir 36 kr tack." sa han och jag la fram pengarna på brickan.
Han tog upp dom och gick sedan för att fixa mcflurrina.
Medans jag stog och väntade så började jag tjuvlyssna lite på tjejerna bakom mig i kön.

"Åh jag skulle serriöst dööööö!" sa den ena. " Jag vet! Asso bara att få gå på deras konsert!" sa en annan och alla 5 tjejerna började 'mm':a. "Men asso nu när dom är i sverige borde vi gå utanför deras hotell." sa tjejen som snackade om konserten. " Ja men vi vet ju inte vilket dom bor på?!" utbrast en av dom. Jag fnös och vände mig om.
Synen jag såg förvånade mig INTE. Man bor ju i Sverige, så what did you expect?!
3 av dom 5 fjortisarna hade på sig stora solglasögon och sånadär 'Superman' tröjor som Louis
hade i en av 'Video dairys'arna.
Jag fick mcflurrisarna och suckade mot dom.
"Tjejer, dom bor på grand." sa jag och alla 6 vände sig chockat mot mig.
"Är du säker?!" sa en av dom. " Vet du ens vilka vi prtar om?" snäste en annan.
"Ja One Direction såklart. Dah? Och ja dom bor på grand." svarade jag och började gå mot dörranra.
"Tack!" ropade en av tjejerna och jajg vände mig om och hon log stor till mig.
"You welcome" log jag tillbaks och började sedan gå upp för den lillabacken vart Harry väntade på mig.


Vi gick och pratade om lite allt möjligt och solen stog fortfarande högt uppe på himelen.
Under tiden vi gick så hade vi kommigt fram till vasaparken.
Vi log oss ner på sluttningen och tittade ut över fotbollsplanen. Kanske inte låter så mysigt men det var det.
Jag lutade migg huvud mot hans axlen och han lutade sigg huvud mot mig.
Vi båda tysnade och bara satt och njöt av ögonbliket.
Jag kan inte fatta det. Jag sitter med värdens snyggaste och snällaste kille i Vasa parken.
Solen värmde och alla barnskratt som hördes över parken var så avslappnade.
"Oh My God är detdär Harry styles?!" utbrast en tjej en bit bakom oss.
Jag satte mig genst rak i ryggen och Harry stelnade till.
"What did they say..." viskade han. " They know thet its you.." viskade jag tillbaks.
Han suckade djupt och reste sig upp. " Comon, lets go. " han räckte handen mot mig och jag tog tag i den och han drog upp mig. Till min förvåning hade jag inte fått några gräsfleckar på mina vita leggings eller min vita kläning.
Vi började gå ner för backen och Harry höll mig i handen.
Men tjejerna som tidigare pratat om Harry gick en bit efter oss och vissakde.
"What are they talkilng about?" sa Harry oroligt. " They... talking about me, and wondering who I am.. And they arnt sure if you are Harry" flinade jag.
Han lipade och jag skrattade åt hans 'Snygga' min.

"Kom hit tjejer, det är nog han..." sa tjejen. " Oh heck..." Harry tittade oroligt på mig. " What?" sa han och sneglade bak, vart en lite större grupp tjejer samlats. "The are calling ther friends." suckade jag.
"Do you have good condition?" sa han och jag ryckte på axlarna. " It depends. Why?" svarade jag och tittade snabbt bak.
Nu var det inte mindre en 10 pers som gick en bit bakom oss och viskade.
"Are you a good runner?" sa han igen lika allvarligt. " Sometimes... I run fast but I get tyerd pretyy easy" suckade jag. Inte lätt att erkänna att ens kondis suger!
"Well... we need to run." suckade Harry. " Allright..." "One ..." började han. " Direction?!" utbrast jag och började skratta. Han fnös och alla tjejerna bakom oss började ropa på Harry lite. " Sorry I just had to!" skrattade jag. " ONE, TWO THREE !" ropade Harry.
Vi började springa, och sjölvklart förtog alla tjejer att det var Harry.


"TJEJER OMG DET ÄR HARRY STYLES OCH NÅGON TJEJ!" ropade alla och snart var det minst 50 pers som sprang efter oss som galningar.
Vi började springa och när vi var vid Stora adolfredrik kände jag hur hela jag pustade.
"Harry Im cant run any more!" knällde jag. " Comon you can make it! svarade han. Vi sprang ner en bit till tills vi kom rakt ner till trappen åvanför observatiorielunden och vi stannade för att titta ifall vi skakat av oss dom.
"Oh Thank God!" sa Harry och jag satte mig på huj. " Im going to dye!" gnällde jag och kämpade med att få tillbaks andan, vilket även Harry gjorde.
"KOLLA DÄR ÄR HAN!" vi båda tittade shockat upp och såg hur minst 50 tjejer kom springnade mot oss.
"Oh nooooo!!!!!!" jag stampade surt med foten i marken och Harry drog tag i mig för att började springa ner för trappan.
När vi var nere tittade jag upp föra att se om dom var långt bakom, och den som var närmst var nere för halva trappan.
Vi började springa mot Sveavägen, vilket inte var det smartaste.
Varför? Jo för idag hade visst hela stockholms befålkning tänkt sig att hålla hus på sveavägen.
Och det bara kryllade av massa små ungar, eller små å små, vissa var ju äldre en mig,
men på något sätt lyckades hela jäkla sveavägen vara efter oss nu.
"We cant let them take a picture of us together..." pustade jag. " I know! So we have to keep on running!!" pustade han tillbaks. " Is it a long way left?!" ropade han och jag skakade på huvudet. " Not mutch!" svarade jag.


Det kändes som om att jag när som hälst skulle svimma av av syresbrist.
Mina lungor var helt uttårkade och mjölksyran brände i mina ben och armar.
Meninte nog med det, jag hade värdens håll i revbenen.
Men som min räddning såg jag hur min port började närma sig, men jag hörde också hur alla skrikande
tjejer började närma sig dom med. Hur orkar dom?!


Jag vände mig snabbt om för att titta hur många som sprang efter
och jag hamnade i chocktillstång.
Jag som bara skämtade när jag sa att hela fålket i stockholm idag var på Sveavägen och
att nu alla jagade oss.
Fast nu vet jag att jag inte ska överdriva när jag säger sånna saker. Alldrig mer.
För just nu är nog hela jäkla sveriges befåklning på denhär jäkla Sveavägen, och kanske halva
europas befolkning nu sprang efter oss. Och
det var till och med vuxna. Assa vad gör föreldrar för sina barn nu för tiden?!



en ritning på hur Alex port/Trapphus osv ser ut :)


Harrys perspektiv:.



A
llt jag kunde tänka på var att vi INTE får komma på bild tillsammans.
Niall skulle lbi helt förkrossad,
alla i hela vårat band kommer hata mig och alla directioners kommer
hata Alex. Åh Fuck vad har jag gjort?!
Alex svängde in i sin port och tryckte snabbt kåden.
Presis när glasdörren stängdes kom alla tjejer springade som galningar och jag hoppade puttade snabbt in Alex
bakom pappersoppssorteringen.
"Aj?!" sa hon och gnuggade sig på huvudet. " Haha sorry, but if they get a good pic on us were death..." suckade jag och satte mig till rätta.
"Yeh, your right... but how long are we going to sit here? " suckade hon. "I dont know.. When all the girls have gone home?" hon tittade spekktisgt på mig.
"Are you serius? Do you even know you directioner? The will sit there in days as long you wont go aout againg..." suckade hon. " Yeh your right." sa jag och lutade mig mot konstinern så den åkte lite framåt.
"I have one Idea !!" utbrast Alex överlyckligt.
"Ye? What?!" sa jag och hon tittade menande på pappersinsamlinggrejen.

"Hey your smert!" sa jag och nickade gillandes efter att hon förklarat hela idén för mig.
"Yeh, I know Dah?!" flinade hon.
Vi båda tog tag i varsin sida av den och sköt upp glasdörranra medans vi rullade på kontinern.
Vi började ta oss mot hissen och Alex sträckte fram sin hand för att trycka på hiss knappen.
När hissen kom ner till oss tog vi av oss våra jackor och gjorde ett sårts 'skydd' så man inte skulle se oss eftersom det var en glashiss.
Vi satte oss i hissen och började pka upp mot 3:dje våningen,.
"This is the funniest date I ever been on!" flinade Alex. " Me too" sa jag och kramade om hårt om henne.


                                                                                                                                                     



oh gosh vad långt kapittel !
Haha hoppas ni gillar och snälla kan jag få typ 5 komentarer?!
jag vill ha MINST 3 st innan ni får ett till kap ;)
xx



chapter 26 - how could you?

Vi var ju nästan längst fram, och vi sprang som bara den. Vi sprang och skrek och puttades även vi.
Och vi kom fram. " Vi klarade det" utbrast jag. " Yessss VI STÅR LÄNGST FRAM!" vi alla började återigen gråta, och denhär gången så var tillochmed Emilia med i kramen.




Alex perspektiv:



Vi alla satt i det lilla rummet närmast scenen och snackade.
Harry var den enda av alla killar som inte var ombytt, eftersom deras framträdande skulle börja
om bara 30 min.
Louis skröt som sin flasköppnare på sitt mobilskal och tog fram 2 ölflaskor.
"Lets drink some?" sa han och killarna nickade. "No thanks we fine" log jag och Emma höll med mig.
"Comon, your 15, you gotta live life!" sa Niall och armbågade mig i sidan.
Emma gav mig genast en mördarblick. " 15....?!" sa hon tyst på svenska. " Vad ville du att jag skulle säga då?" röt tysst tillbaks. "Em.. jag vet inte kanske 13?!" svarade hon.
Killarna tittade lite oroligt på oss. " Well if u want to you can drink some coke" log Liam.
"Yes thanks" sa jag och avfyrade ett leénde för att bryta spenningen.
Louis öppnade varfin till mig och Emma och vi började surpla på dom medans Zayn berättade något skämt
som ingen fattade vittsen av.
"Harry you need to change!" sa Isaac som stressat kom in i rummet.
"Allright!" sa han och gick in till rummet brevid.
Vi fortsatte och snacka när dörren sedan öppnades och Harry kom in i bara underkläder.
"Well gurls what du yah think?! " sa han med en acsent och spände musklerna så man såg hans magrutor extra tydligt. Jag kände hur jag rådnade, och såg att Emma också gjorde det.
Men till skillnad från Emma så kunde jag inte slita blicken från honom. Han flinade mot mig och
Zayn slängde en tröja på honom. " Dont kill them ..." mumlade Niall till Liam och båda brast ut i skratt.
Harry stängde dörren och fortsatte klä om medans jag bara väntade på att mina konder skulle få tillbaks sin normama färg.

Liam satt och berättade något när Emmas mobil började ringa. Hon log ursäcktande mot honom och svarade.
"Vill Embla prata med Alex? Sure vänta en stund.." sa hon och räckte över mobilen till mig.


(vanligt- Embla   kurvigt - Alex)

- Hej det är Alex? ,
svarade jag.

-Hej det är Embla. Jo jag ville bara säga att du och Emma kommer inte ha en chans att komma fram till oss just nu, vi står längst fram och det är fullt i hela grönan. , sa hon noncholant och bitchingt.

-Jo men vi är påväg.,svarade jag.


-Okej men asso jag varnar dig, ni har ingen chans att ens komma in i grönan. Så du och Emma kan glömma att få träffa One Diretion., sa hon igen.

-Glöma att få träffa One Direction? Jo visst...., mumlade jag och kollade flinande på killarna som reagerade på att jag sa 'One Direction'. Men kolla vi är redan inne. Vi e typ 5 meter ifrån scenen, vi muckar oss fram!" , sa jag och Embla flämtade till i andra enden.


-Hur..? Jaja visst bara skynda er dom börjar ju om 15 min!, svarade hon.

-Okej jag ska, måste gå hej! sa jag och la på.


"Guys, we have to go out to our friends." sa jag och reste mig upp och räckte mobilen till Emma.
"Okay, but when can we meet again?" sa Niall och tittade frågande på oss.
"Take my number" sa jag och började rabbla upp mitt mobilnummer, vilket emma också gjorde sen.
"Ok, thanks, we will call you " log Zayn. " Grate. But someone have to helt us fint the way out" sa Emma och Niall reste sig upp. " Come whit me." sa han och vi började gå mot en av dörranra.

"This dor is next to the scene, so you will come to your friends is you walk that way" sa han och pekade längst med scenen, och mycket ricktigt där stog dom.
"hanks you, bye!" sa Emma och kramade om honom. " Bye, " svarade han och kramade henne tillbaks.
"And Alex, I was wondering f you and me can do something next week?" log han.
Niall? Nej det ska ju vara Harry! , sa ängeln i mitt huvud.
Harry vill inte ha dig, Niall vill ju ! Komigen denhär chansen får du inte varige dag! protesterade Djävulen.
Djävulen har nog rät. Harry vill inte ha mig.
"Sure Id love to. Text me." sa jag och kramade om honom och ´sedan gick vi ut i fålkhavet för att ta oss fram till tjejerna.





Saras perspektiv:



Musiken började strömma ut ur högtalarna och alla höga skriken blev örenbedövande.
Men det spelar ingen roll, för snart skulle One Direction stå på scenen, knappt 1m framför mig.
Denhär känslan är obeskrivlig. Det käns som en dröm, snart kommer
jag bara vakna upp och bli helt deprimerad pga att det bara är en dröm.
Men inte nu.
Introt till 'I want' dunkade i högtalarna och allt inom mig viddrierade i tackt
med Basen och trummorna, och pianot dånade i öronen på mig.
Och då. Just då kom dom.
"Give you this give you that blow kiss take it back..." sjöng dom.
Hela mitt ansickte förendrades till ett leénde, och spessielt när jag mötte Nialls blåa ögon.
Hela mitt liv är bäst, för jag har sätt One Direction.



Harrys perspektiv:


En dag senare , (Löradg) lunchtid 15.00

"PIZZA !"  skrek Niall när han kom in med dom sora kartongerna i rummet.
Dom senaste dagarna har vi alltid suttigt inne i Liams och Zayns rum under lunchen och ätigt pizza.
Och idag är det ju lördag och vi är helt lediga. Vi hade sovigt fram till 11 och
sedan gått på en snabb rundtur ute i stan.
Hela dagen har jag försökt motstå lusten av att smsa Alex.

Niall slog sig ner på gålvet och vi alla slängde oss på den stora kartongen.
"Hey, do you know what?" sa Niall efter en stungs tysnad.
"What?" sa jag när jag svalt ner pizzabiten med lite läsk. " Me and Alex are going to meet upp today, 4 o klock!" sa Niall överlyckligt.
överlyckligt, och jag satte genast läsken i halsen och började hosta som bara den.
Louis och Liam började banka mig i ryggen tills jag fått tillbaks andningen.
"You gonna what?!" utbrast jag och flög upp från gålvet.
"Im gonna meet up whit Alex...." sa Niall och kollade frågande runt omkring sig, på alla andra.
"What? Why arnt you gonna tell him that he cant?!" sa jag i ren panik och slog ut med armarna mot Liam.
"Im sorry but I dont think I can do that..." mumlade han och kliade sig i nacken.
"Why? You told me to tell Alex that I dont like her! Why did you do that ?!" skrek jag och grep tag i mitt hår för att hålla henderna i styr.
"I.... Cuz...." började han stamma fram.
"Harry calm down .. " mumlade Louis och kom fram till mig. " Liam are you serious? You know I like her..." sa jag och tittade basviket på honom. " Im so sorry Harry...But we cant tell Niall to skip the date.." sa han.
"But... If I cant get her Niall shouldnt get her!" sa jag surt och tog ett steg fram mot Naill som genast flög upp på benen och höll henderna beskyddande framför sig.
Louis grep tag i min axel och drog tillbaks mig. " Lou, tell him." sajag bestämt.
"I cant...." sa han osäkert. "Well Niall, text her and tell her you cant meet her the." sa jag och han skakade på huvuvdet. " No. I really like her." sa han. Jag bara gapade.
"I **cking hate you guys." sa jag och greppade tag i min mobil innan och snabbt gick ut ur hotellrummet med en smäll.

Vart ska jag ta vägen nu då? Jag klampade ner till hissen och vek sedan ner til trappan.
Jag satt bara i hotellets trapphus en stund och kämpade mot tårarna.
Hon kyste mig. Hur kunde hon så vilja gå ut med Niall? Jag gillar värkligen henne....
Varför blir jag så sur på Niall över en tjej? Jag måste värkligen säga förlåt när jag har förlåtigt honom....
Då kom det som en snillle blixt.
Jag måste göra det. Jag måste chansa eller så kommer jag ångra det resten av ,.. Live?





Alex perspektiv:



Så snyggt ! Jag log åt min egen spegelbild.
Jag hade mitt guldiga hår lockat, och 'luggen' bakot med hårspenne, och sedan hade jag på mig min mya
Vita klänning med ljusblåa ränder, som jag nyligen köpt i hollister med pappa. Under den hade jag
ett par vita nylonleggings och ricktigt kårta jeanschorts, som bara syndes när jag böjde mig ner.
Och det är ju själva poengen, att ingen ska se min rumpa.
Sminet var bara lite consyler och maskara med hudfärgad glittrig ögonskugga och lite brunt glittrigt puder.
Så söt !!
Jag kollade på klockan och konstanterade att den var 20 i 4. Altså skulle jag och Niall'mötas om 20 min.
Vi skulle mötas i tegnerlunden, så jag borde passa på att gå nu då.
När jag tänkte på tegnerlunden högg det till i magen.
Det var där jag och Harry träffades första gången....
Jag skulle presis dra på mig mina vita slitna converse när min mobil började ringa.
Jag tog förgivet att det var Niall, men flämtade till när jag såg namnet som fick fjärilarna att bubbla upp i magen på mig. Harry.


(vanligt- Alex kurvigt - Harry)

-Hey its Alex? , sa jag och hon harklade sig i andra enden.

-Are you gonna go out on a date whit Niall? ,sa han bara. Jag blev helt paff. Vad ska jag svara?

-Yess... Why?, sa jag och la över vickten på höger ben.

-Alex do you like me? , okej... nu blev jag helt paff och mållös.

-Not more than a firend , remember?, log jag.

-I like you. , mållös. Paff. Schock.

-Like a friend, like?, sa jag nervöst och la över vickten på vänster ben.

-No. I like you. I like your Smile, your laugh your eyes your .... , han andades sackta ut. Jag höll andan och väntade på vad han skulle säga. Han tog ett djupt andetag. I like how you kissed me. , paff. panik. mållös. oh my God.

-I...I... But... But why did you tell me you didnt like me?!" nästan skrek jag ner i telefonen.

-The boys told me to... , erkände han.
Jag var mållös. Schocktillstånd. Vad ska jag säga?

-Alex please whold you go aout on a second date whit me? Right now. , sa han tillslut.

-Wait a minute. , sa jag och la snabbt på.




Harrys perspektiv:


Killarna gick runt i korridåren och ropade på mig. Men jag  brydde mig inte, jag väntar bara
på att Alex ska svara, när hon helt plötsligt lägger på.
Några secunder senare hörde jag hur Nialls mobil började ringa.

"Hello?" ... " Hey Alex!" "You cant? Why...?"  " Are you sick?" " Oh thats sad. I hope youllget better" " Bye..."

Min mobil började vibbriera i min hand och jag tog snabbt upp den
och höjde den mot örat.

(kurvigt - harry vanligt- Alex)

-Yess I will. Come and get me right now., sa hon på andra sidan linjen.

-Im on my way... ,sa jag och började springa ner för trapporna.




v                                                                                                                                                          


SÅ?! NI BAJSKORVAR KOMENTERADE INTE, MEN 2 KAP PÅ 1 DAG !
WOW VAD SNÄLL JAG ÄR!
haha men jaja komentera nu annars får ni inget imorrgon.. ;)
vad tycker ni om det som hände? BRA/DÅLIGT?
jag behöver kretik !


XX


Vill ni ha ett till kapittel idag?!


hej folks, vill ni ha ett till kapittel IDAG?
Jag har redan skrivigt klart halva, men ifall ni komenterar klart
ricktigt bra nu så får ni kap '26 - how could you?' idag ;)

xx



chapter 25 -Smile

"So what are we gonna do first?!" sa Liam och Harry tittade engsligt upp på en lila berg-å-dalbana. " Well... lets eat!" sa Niall och alla vi började skratta förutom Alex och Emma. " Yeh, thats a ood idéa !" sa Emma gillande. " I know a grate plase here whit fich and chips!" sa Alex och slog ihopp händerna.
"So you wanna eat ?!" sa Niall överlyckligt. " Yeh Im starving!" sa Emma och Alex i mun på varandra.
"I think I love you!!!!"" utbrast Niall och kramade hårt om dom.
Vi alla skrattade och började gå mot fish and chips stället.
    



Liams perspektiv:



"No no no I cant !!" Harry stog nästan och gärt. Alex Niall , Louis och Emma stod och asgarvade.
"Comon your little baby!" flinade Alex. " No I cant..." sa han och tog tt hårdate tag och stålstaketet.
Vi hade stått utanför, eller inne i Insande i kanske 5 minuter och försökt få in Harry i en av vagnarna.
"No I cant...." sa han i ren panik. Niall skrattade ennu högre och Louis stämde snabbt in.
"Comon bro!" sa Zayn och försökte lossa hans grepp. " Pleaste let me be!" sa Harry och jag började nästan
"OK, lets do like this, Niall Alex, Emma , Zayn and Loui, you guys can ride one time, while I'm talking a bit with this coward ..." suckade Jag. " Sure, I wanna sit next too Alex!" utbrast Niall. " And I wanna sit next to Emma!" utbrast Louis och kramade om Emmas hand, och hon rådnade lite lätt och log.
Harry tittade snabbt upp på Niall och Alex som var påväg att satte sig på platts i Insane.
"Wit..." sa han och klev mot dom på darrande ben. "So you are gonna rida this?!" sa Alex glatt. " Only if I can sit next to you" sa han och blinkade flörtigt mot henne. "Well...." hon tittade på Niall som tittade ner på sina fötter e bit besviket. " Ehm... Sure." log han och Harry satte sig ner på hans platts brevid Alex.
"Niall, I wanna ride whit you next time!!" sa hon och han log glatt mot henne.
"Well Em, are you rady?!" sa Louis. Jag tittade halft surt på honom. Jag vill sitta brevid Emma !
"Yes im pumpt!!" log hon glatt.
Dom började sackta röra sig och eftersom Harry och Alex satt med ansicktena mot oss så satte jag och Zayn oss ner på våra plattser medans vi tittade på Harry som började få panikanfall.
"I CHANCHED MY MIND I DONT WANNA DO THIS!!"  sa Harry och började rycka i sin sele.
"Shill, were not gonna dye!" sa Alex och försökte lungna ner den redan panikslagna Harry.
"Yes, we are gonna dye!" sa han och jag såg hur hon kvävde ett skratt.
Jag och Zayn skrattade medans personalen kom och knäppte våra selar och även vi började röra oss sackta framot. Tillslut hörd såg vi inte Alex eller Harry lägre, men man hörde fortfarande Harrys skrik på hjälp och Alex lungnande ord.

-


"Oh My God that was awsum !" skrattade Niall. " I Know! Can we do it again?!" svarade Emma glatt och tittade på mig med puppy dog eyes, som jag genast smälte för. " Sure , whhy not?" log jag. Zayn armbågade mig i sidan och flinade. " Dont drool over her.." mumlade han och flinade.
Jag lipade tilll svar. " Why whold I ? I have Danielle" sa jag stolt. Inte över det att jag har henne,
utan över det facktum att jag kom ihåg det, och inte slängde mig över Emma på direckten.
Som Harry på Alex, eller Niall på Alex.... okej, dethär kommer inte bli bra!




Harrys perspektiv:



Liam tittade menande på mig och nickade menande mot Alex.
Jag svalde hårt och nickade till svars. " Hey guys, lets do like this, you can go for another ride
while Alex and I waits here?" log jag. Alex skulle presis börja protestera när hon mötte min blick och
jag skakade på huvudet nästan helt omerkbart. " Öh... sure." sa hon och log.
Wow hon måste vara en bra skådespelare." Well....  the Last one there is a ... BANANA! "
skrek Louis och alla började snabbt springa till kön.
Alex vände sig om så att hon stog med ansicktet mot mig.
"So, what do you wanna talk about?" log hon prövande. Jag svalde hårt.
"Eh... I just need to tell you that.." började jag och hon höjde frågande ögonbrynen.
"That I,... Em.... We cant be together. Cuz we are just friends." stammade jag tillslut fram. Alex ansicktsuttryck förendrades inte, med flamman i hennes ögon slocknade. " Haha , yeh, why whold we be anything else?" sa hon och log stort. " I... dont know." erkände jag. " Just.... I like you. As my friend." sa jag och hon log fortfarande lika stort. " And I like you to. As a Friend. Nothing else" log hon.



Alex perspektiv:


Vad hade jag trott?! Att Harry Styles skulle bli kär, i mig?
Tanken fick mig bara att flina ennu mer. Jag och Harry är bara kompisar.
Kyssen betyder visst ingentind. Nada. Cero. Nothing. Han pustade ut och log .
"Good , I that you wanted to be something else than just friends!" sa han och kliade sig i nacken.
klart jag vil ditt tummhuvut! Jag skulle inte ha kysst dig då?!
Jag fortsatte lé. " So, friends?" sa jag och han nickade. " Friends" han tog ett steg fram och kramade om mig,
i en vänskaplig kram.
"Jag älskar dig...." viskade jag mot hans hår. "Did you say something?" sa han och släppte taget om mig.
"No nothing" ljög jag. Tack och lov att jag har spelat teater i flera år. Tack och lov.
Dom andra kom springades ur utgången på Insane och skrattade och hela tjotta hejti.
Jag bara stog och log, jag log men inerst inne ville jag bara gråta. hur kunde jag vara så dum?



Emilias perspektiv:


Jag skuckade djupt. Jaha vad ska jag göra nu då?
Där står mina bästisar och gråter, och kändiskillar, och mina andra två bästisar försöker dölja något.
Och jag vet inte vad jag ska göra.
Jag kanske borde trösta Karo,Vilja,Sara och Embla? Fast nej. Jag kommer bara börja gråta då.
Dom kanske inte tror jag vet hur det känns, fast det gör jag.
För mig är det värre.
Jag ser honom varige dag i skolan, varige dag går han förbi mig, och beter sig som om att jag är luft.


*
"Emilia, kolla vattnet!" jag gick fram till bryggan och tittade ner i det mörkblåa vattnet, vart
solens sista strålar speglade sig.
Min tvillingbror Lucas och Alexis, som var en nära vän till familjen, stog också och tittade ner i vattnet.
Under vattenytan simade det stora fiskar, och allt var lungt och fridfullt.
En typisk sommarkväll ute på landet.
"Jag kan inte fatta att vi ska börja i 6:an om bara 2 veckor..." sa Lucas. "Nej jag vet. Helt sjukt." höll Alexis med.
Jag Lucas och Alexis hade varigt med varandra hela sommaren, och nu när 6:an börjar sprittlas vi alla i olika klasser. Jag kan ju leva med att inte få gå i samma klass som min bror Lucas, men att behöva lämna Alexis, skulle vara omöjligt. Under denhär sommaren har det börjat växa mer en bara vänskapliga band mällan oss.
"Lovar ni mig att vi alltid kommer vara vi?" sa jag och båda nickade.
"Självklart syrran" svarade Lucas. " Vi tre, dom bästa vännerna man kan ha." log Alexis och jag kände hur jag blev knäsvag. Hans leénde har alltid fått mig på fall.
"Vi tre...." mumlade jag tyst.
*

Och nu står jag här, med 4 gråtande tjejer och vet inte vad jag ska ta mig till.
Den kvällen med Lucas och Alexis, var den sista jag och Alexis ens oratat.
Nu gåt vi i 7:an och Alexis behandlar mig som luft. Min bästa vän.
Och Karo , vilja, Sara och Embla tror att dom har det så elendig






Emmas perspektiv:



"Girls, you need to follow Paul hehind the satege, cuz the will let everyone in now." sa Liam.
"Sure, but where are you gonig?" svarade jag. " We are going to do some vocal exercises and then we will come to you" svarade han med ett leénde. " Alllright" svarade Alex. "Dont miss us to mutch!" sa Louis flörtigt och blinkade med ena ögat. " We will try .." sa Alex lika flörtigt. Killarna började busvista och
sedan föste Paul iväg oss in bakos scenen.
"Wow vad tiden idag gick fort!" klagade jag. " Jag vet! Men gissa vad Harry sa till mig idag då?!" sa Alex och hennes stora lénde försvann snabbt. " Nej vadå?" sa jag oroligt.
"Att han bara gillar mig som kompis. Inget annat." suckade hon.
Jag kramade hårt om henne och sa; " Det är Okej. Ingen kan motså dig, förr eller senare kommer han falla pladask för mig!" sa jag uppmuntrande. " Tacj Em." sa hon och kramade mig hårt tillbaks.
Helt plötsligt hördes skrik, och en massa skrik, och nu var det fullt med tjejeskrik. Vi kolllade ut genom fönster, och på bara några secunder hade nästan hela gröna lund fyllts av skrikande tjejer.


Emblas perspektiv:

"Okej alla damer, vi ska ni släppa in...!" började killen säga.
Alla blev som galna och började klämma och skrika och puttar. " ..... Men om ni inte är lugna får vi avbtyta hela grejen!" fortsatte han och alla slutade genast skrika.
"Så gå nu lungt och sansat fram till sceen." sa han och öppnade upp dörrarna.
Då började det.
Vi var ju nästan längst fram, och vi sprang som bara den. Vi sprang och skrek och puttades även vi.
Och vi kom fram. " Vi klarade det" utbrast jag. " Yessss VI STÅR LÄNGST FRAM!" vi alla började återigen gråta, och denhär gången så var tillochmed Emilia med i kramen.






                                                                                                                                                                  



Åhh?!
Haha nu vill jag ha bra med komentarer så får ni kanske ett till kapittel imorgon !
<3
xx

den som väntar på något gott väntar aldrig för länge



Ser ni rubriken?
Haha jag ville bara predika lite ;)
Ja men gött fålk, halva kap 25 är klart, nu är
det bara andra halvan kvar att skriva! Så
ni kan räkna med ett nytt kapittel idag ! ;)

xx


chapter 24 - MOT GRÖNALUND ! :D

"Well, Im Liam, this is louis, Zayn and Niall." log jag och pekade på alla.
"Hey. Nice too meet you all" log Emma. " M pleasure" blinkade Louis och dom båda började fnittra.
Bilen började rulla och det gjorde även vårt samtal. Dom båda var ricktigt kul och söta,
fast varige gång Emma mötte min blick kände jag hur varm jag blev inombords.
INTE BRA!





Emilias perspektiv:
'




Återigen börjae alla tjejer skriva och jag suckade högt. " VAD skriker dom för nu då?!" röt jag.
"Dom försöker nog lura alla som gången innan" svarade Karo lungt. " Du menar som gången innan, och gången innan den, och 4 gånger innan denhär, eller gången innan alla dom?!" sa jag surt. " Men lugna ner dig nu..." suckade Sara. Jag kramade om henne och hon kramade mig hårt tillbaks. "Åh jag fryser ihjäl!" sa hon. " Ha jag också. Fast skyll inte på mig, det var inte min idé att stå utanför gröna lund 17 timmar innan 'Sugiga Direction' ska göra ett framträdande." suckade jag surt och släppte taget som Sara. Några directioners i kön tittade stummt på mig och gav mig bitch blickar. Men säker bara för att vi stog först i kön till gröna lund.
Sara, jag Karo , Embla och Vilja.
Klockan är nu 11, klockan 8 börjar deras uppträdande. Och när tror ni vi kom hit?
Jo klockqn 12 inatt. Sen när grönan pöönar klockan 5 så ska vi ju inte åka något nej, utan vi ska stå och köa framför scenen. Jag upprepar, hur kunde dom få hit mig?! Och var är Emma och Alex?
"Tjejer, kommer Alex och Emma?", udrade jag och Vilja kollade upp ur spegeln hon höll i.
"Jag vet inte, tror det?" sa hon och tittade osäker på Karo.
"Ska vi ringa?" sa Embla och vi alla nickade medans Sara som ringer gratis, tog fram sin mobil.



Liams perspektiv:




V
i alla skrattade högt åt något Louis nyss sa, och Emmas skratt klingade i hela bilen.
Eller allas skratt hördes ju, men hennes fick mig att rysa av välbehag.
Varför känner jag såhär?! Jag älskar ju Daniell mer en något annat...
Helt plötsligt började våran låt ' I should have kisst you' spelas.
Alla tittade shockat på varandra.
Efter en stund ryckte Alex till. " Oh its my phone!" sa hon och alla började återigen skratta.
Hon fiskade upp den ur ficken och när hon tittade på skärmen försvann genst hennes leéden.
"OBS... Guys,  quiet." sa hon och vi alla lyssnade någa och det blev helt tysst i bilen.



Saras perspektiv:



(kurvigt - Alex
vanligt - Sara)

-Hallo? ,sa Alex välbekanta röst i andra sidan enden.

-Hej! Jo vi står utanför grönalund och undrar bara ifall ni kommer snart? Det är ju typ kö enda till bron., började jag och hon drog efter andan och andades sackta ut.

-Hehe vet du vad. Öh jag och Emma kommer inte. , sa hon och hon lät väldigt osäker, vilket är ovanligt, för att hon brukar ju alltid låta säker.

-Jaha.... varför inte? , undrade jag.

-Jo men det är för att, vi kommer sent. Ja så är det, vi kommer, fast vi kommer sent. Och vi måste gå tidigt. ,sa hon. Ibörjan lät det som om att hon tvekade men in mot slutet lät hon försökrande.

-Vadå? Varför... Ni kommer ju inte att hitta oss såvidare ni inte tittar.. Haha från scenen typ!, skämtade jag.

-Haha nej jag vet... Öh... Nej men vi kommer hhitta er. Men måste gå vi ses!!. utropade hon och la på.

"Så vad sa hon då?!" undrade dom andra nyfiket. " Dom kommer sent" svarade jag undrande.
"Okej.." sa Vilja. Sedan ryckte hon på axlarna och fortsatte glo ner i sin spegel.
"Asoo du och Zayn skulle säkert pappa ihopp. Ni båda älskar speglar!" skrattade Embla.
"Ja men jag vill ju vara snygg när jag träffar One Direction!" sa hon och pudrade sig lite.
Jag suckade och tittade på Emilia. Jag tycker det värkar som om Alex och Emma håller på med något skummt.
Dom, spessielt inte Alex, skulle inte missa chansen tt få träffa One Direction.


Harrys perspektiv:


Hennes ansickte förvreds till en grimage.
Hon sa någonting på svenska som först lät lite osökert och sedan var hon ricktigt säker
och nickade tillochmed undertiden hon pratade.
Jag log åt hennes ansicktsuttryck.
Snabbt bablade hon på något igen och la på.
"Oh god..." mumlade hon.
"Was it Sara or Emilia?" sa Emma och Alex nickade. " All of them" sa hon och Emma
gjorde också en grimage.
"Well... whos that?" sa Niall.
"Thats our friends" log Emma. " Yeh, and the have been wating putside of Gröna Lund like the whole night just to get good places for the consert..." fortsatte Alex. " Wait, what, did you tell them that you are whit us?" sa Louis och rätade snabbt på ryggen. " NO ofcorse not! " sa Alex och vi alla slappnade genast av.
Vi åkte på strandvägen och fortsatte prata och sedan flämtade Niall till.
"Oh God look how many people!" sa han.
Bron som lädde tilll ön som 'Gröna Lundä ligger på var fylld med poliser  och tjejer.
Där börjar nog köm för att komma in.
"Girls, can you please get down so no-one sees you?" sa Paul som satt längst fram i bilen och körde.
Dom nickade och tog av sig säkerhetsbältet medans vi flyttade på våra ben för att göra plattts.
Dom fnittrade som tusan åt Louis som gjorde massa roliga grimascher och alla tjejer började genast skrika utanför bilen.




Karos perspektiv:



Återigen började alla tjejer skrika, och eftersom vi var några av dom som stog längst fram i kön,
så kände jag hur en stor press las på mig. Alla började skrika 'sluta trycka!!' fast alla gjorde det i alla fall.
"Aj!! Men vad skriker ni för nu då!!??" ropade Emilia.
Alla tog fram sina mobiler och gick in på camera, vilket jag också gjorde, ni vet ifall att lixom.
Och då kom det.
En stog bil, med 5 av värdens mäst underbara killar i.
Dom log och vinkade mot fönstret.
Hela jag blev varm när jag såg Louis ansickte, och när hans ögon mötte mina... jag trodde
jag skulle svimma av vilken secund som häkst. Ögonkontackten varade bara i någon secund, fast det kändes som en evighet. Alla skrik upphörde, all press mot mig tog snabbt lit.
Det enda som fanns var jag ocg Louis.
När ögonkontackten bröts några secunder senare tittade jag uppslukat på Vilja,
för att dela av mig med nyheten, fast då såg jag att det inte bara var jag som nyss hade
fått åka upp på en 'Blixt visit' i himelen, utan även hon var just nu i fulll gång att dreggla över Zayn som kollade
in i Viljas ögon lika entusiastisgt som Vilja.
När bilen fortsatte åka började vi skrika och gråta och hoppa och allt.
Vilja slängde sig in i min famn och jag kramade henne hårt tillbaks.
"Jag älskar dom så mycket!" snyftade hon. " Du behöver inte förklara, jag vet hur det känns.." snyftade jag tillbaks och Embla slängde sig storgråtandes över oss. " Harry missade att titta på mig!!" grät hon.
Jag släppte in henne i kramen och sedan kom även Sara. " Niall tittade på Embla fast inte på mig!!" grät hon.
"Ja fast Harry tittade ju på DIG och inte på MIG!" bölade Embla.
Vi alla stog och kramade varandra och grät som bara den medans Emilia bara stog där och visste inte vad hon skulle göra.
Jag menar, hon vet ju inte hur det känns.
Hennes liffs lärlek kollade inte på henne för bara någon secund sedan, och försvann sedan föralltid igen.
När fålk säger
'Varför vill du träffa dom?! När du har jgort det , vad händer sen?!' dom vet ju inte känslan.
Känslan av att älska någon så grymt mycket, av saknaden som river upp ens bröst, när man tänker på dom vill man bara gråta.
Och nu vet dom att jag existerar. Det finns nu ennu mer chans för mig att få träffa dom igen,
eller att dom åtminstonde har ett litet minna av mig kvar i sitt huvud, när deras bil åkte in bakom Gröna Lunds stora portar.




Zayns perspektiv:



"Where where?!" sa vi alla i mun på varandra.
"There!" sa Emma och pekade på 4 av tjejerna som stog längst fram i kön.
"Oh my..." mumlade Louis. Jag himlade med ögonen. Typisgt honom, eller kanske inte, men i vilket fall, hade han fastnat med blicken på en av tjejerna av Alex och Emmas kompisar. Jag tittade runt och så såg jag en tjej som stog och speglade sig.
Jag kände igen mig och började flina lite. Tjejen tittade upp ur spegeln, rakt upp på bilen och mötte min blick.
Det kändes som om att bilen stannade. Som att alla tjejskrik upphörde, som om Nialls skratt inte längre hördes och Harrys ennu högre skratt, när han såg en av tjejerna av Alex och Emmas kompisar i brunt hår som var helt säker på att Harry skulle ycka hon var snygg. Fast ingen tanns nu omkring mig längre. Dom enda jag såg var
dendär tjejern. Den enda av alla.


Bilen körde in i gröna lunds portar och det var som om att jag nyss lämnat ett kraftvärk, som om att
tjejen som höll mig kvar på jorden nyss försvunnigt.
Som jag när som hälst kommer flyga iväg högt upp i rymden, om jag inte fick se henne igen.
"Whats her name?!" sa jag helt desperat. " Vilja." log Alex. Alla tittade förvånat på henne. Hur visste hon vem jag menade? " And Karoline. Karo." sa hon och tittade på Louis. Han tittade förvånat på mig och sedan på oss andra.
"How.. did you know?" stammade jag fram. " Im a girl, daah?" log hon. " Me too.. but I dont get it." sa Emma och fick en rynka mellan ögonbryna.
"Haha well thats your problem!" sa Alex stolt.
Paul hoppade ut ur bilen och öppnade sedan skjutdörrarna för oss.
I parken var det redan kanske 100 pers, som var VIP när.
Det är lixom, dom som jobbar här som får åka, folk som jobbar för sonny musik och deras barn osv.
Fast alla hade lovat oss att vi inte skulle få någon uppmärksamheet.
Så hoppas att det är så.

"So what are we gonna do first?!" sa Liam och Harry tittade engsligt upp på en lila berg-å-dalbana. " Well... lets eat!" sa Niall och alla vi började skratta förutom Alex och Emma. " Yeh, thats a ood idéa !" sa Emma gillande. " I know a grate plase here whit fich and chips!" sa Alex och slog ihopp händerna.
"So you wanna eat ?!" sa Niall överlyckligt. " Yeh Im starving!" sa Emma och Alex i mun på varandra.
"I think I love you!!!!"" utbrast Niall och kramade hårt om dom.
Vi alla skrattade och började gå mot fish and chips stället.
    



                                                                                                                                                                    


hahahaha ja jag vet att jag drar ut på det, men det roligaste är ju lixom när dom lär kanna varandra, right? Så ifall ni komenterar BRA idag så får ni ett till imorgon eller på lördag.
Så jag vill ha minst 3 komentarer !! <3
xx

chapter 23 - love is in the air......

"Bye..." viskade han och kramade om mig igen.  Jag tog ett steg bårt från honom och fram till portdörren.
"See you on Friday" log jag ingen och öppnade dörren innan jag snabbt gick in i porten.
Jag lutade mig mot dörren och kände hur ett leénde drog sig fram på mitt ansickte.
Hände nyss detdär?
This is a day to remember.... Tänkte jag för mig själv,
och gick sedan upp mot min lägenhet.





Alex perspektiv:


Råosa små moln. Hela jag är helt rosa just nu.
Det känns som om att jag är fylld av fluffig rosa sockervadd, såndär man får när
man är liten, och går på gröna lund. Åh gröna lund! Där ska jag och Harry ses.
Om exakt 4 dagar. Den 5 dagen så gäller det.

Jag stog i duschen och sjöng för full hals.
Det är något jag alltid gör när jag är glad.Eller, jag sjunger alltid i duschen, men just nu har jag en anledning till det. Även fast klockan är halv 12 så känner jag mig piggare en någonsinn.
"Gå och lägg din nu då!!"  ropade pappa och bankade hårt på dörren. " Jaja jag är klar..." suckade jag och stängde av den varma vattenstrålen. Jag tog ett försicktigt steg ut er duschen, och virade in mig i min älskade
vita handuk. Sedan smörjde jag in mig i body butter, och satte på mig min pyamas.
När jag var klar med det satte jag upp mig fucktiga hår i en knut på huvudet och gick in till mitt rum.
Min mobil låg och plinkade i tecken på att jag fått sms. Ett litet bubbel spred sig i min nuvarande rosa mage.
Tänk om det är från Harry?
Jag tog ett djupt andetag och höll hårt andan när jag låste upp mobilen.
' 3 nya sms'
Ett från Sara och ett från Emma. Längst ner på listen stog namnet som fick
fjärilarna att slå våler i magen på mig. Harry.
För att njuta av stunden så länge som möjligt började jag med att'öppna Saras sms.

' Oh my God, 1D ska spela på grönan nu på fredag,
vi ska dit !! '



Ojdå... vad ska jag säga nu då? Alla fjärliar om tidigare stagit vålter i magen
visade inte längre något livstecken. Utan istället fylldes magen av en stog svart klump, som
säkert består av massa matrester som klumpat ihopp sig. Och den tanken fick mig bara att må illa.
Harry ville ju inte att jag skulle såga till någon förutom till Emma!!

'Vi får se !! ;) '


svarade jag. Hon får nöja sig med det!
Sedan tittade jag Emmas sms.

'Så`?! TELL ME EVERYTHING !!'


Jag flinade åt skärmen.
Haha Emma då.

'Visst. Cafe 60 imorgon klockan 1 ? <3'


Till svars fick jag ett enkelt 'OK'.
När jag sedan skulle trycka upp Harrys sms igen var fjärilarna i full gång igen.
Jag tog återigen ett djupt andetag och andades sackta ut medans jag
tryckte upp det.

'Hey :) I had a really good time today, hope u had too. xxHarry'

Jag log mot skärmen och knappade snabbt in

'Me too. Cant wait for friday!! :D xxAlex'


och la sedan undan mobilen på laddning.
När jag lite senare kröp ner i sängen förstod  jag på en minut att
dethär skulle bli en sömnlös natt.
Allt jag kan tänka på var Harrys läppar mot mina. Om fredag inte kommer hit snart
kommer jag nog dö.
Även fast jag nyss träffat Harry, så länktar jag sjukt mycket efter honom.
Inte som dendär längtan jag hade förut, dendär som gjorde ont i en, såhär att jag bara ville se honom,
göra allt för att få se honom, och endå veta att det inte kommer hända.
Utan nu är det en varm känsla. En som bara får mungiporna att åka långt upp på kinderna.
En kännsla som inte går att beskriva... den känns....
Rosa. Som sockervadd.





EMMAS PERSPEKTIV:



J
ag och Alex satte oss mitt imot varandra i varsin stor fotölj på övervåningen i hörnet,
vid det stora fönstret. Det är lixom 'Vår ' platts' om man säger så.
Alex började genast berätta, och jag 'hum'ade och 'A' ade där det behövdes.
Och ibland blev jag till och med så förvånad så jag bara gapade , eller mumlade något i stil med'WOW'.
Lixom, hur många gånger har jag inte suttigt och lyssnat på Alex drömdejter med Justin Bieber
eller Harry Styles?! Hur många gånger har hon inte suttigt och tjatat om det.
Och det jag svarade var;
'Nej Alex dom kommer inte hända!' och nu sitter jag här.
Dethär var ingen drömdejt, dethär var på ricktigt.
Hon pratade med en väldigt låg nivå, så att ingen annan en jag skulle höra.
Och eftersom det är en regnig måndag på sommarlovet, så var det rätt så fullt här i cafe 60,
ett av dom populäraste cafen här i stan.
Och det hon berättade gav mig bara känslan av att hon när som hälst skulle säga sin
vältjända fras 'Nej jag skoja bara'. Fast inte denhär gången.
Allt hon säger är sant. Och jag kan bara inte fatta det.

"Så vänta... vi , du och jag , ska gå på gröna lund tillsammans med One Direction!?" utbrast jag.
"Shhhh!!!" hon hyshade snappt ner mig och tog pekfingret mot sina läppar.
"Det är hemligt! " sa hon. " Men är du serriös?!" sa jag och började hoppa upp och ner i stolen.
"Ja det är jag!" log hon självbelotet. " WOW, jag är stålt över dig!" sa jag och klappade henne på handen.
"Haha what?!" skrattade hon. " Att du inte tappade kontrollen, att du betedde dig på ett ' Moget' sätt! Det är ju helt fantastisgt!" sa jag serriöst. " Hahaha wow, hej mormor!" flinade hon mot mig. " Hej barnbarn!" svarade jag och lipade. " Så du sover hos mig från torstad till fredag så att vi kan fixa oss tilsammans väl?" sa hon och hennes ögon lyste upp i hopp.
"Självklar jag inte kommer dissa dig! Harry Styles blivande tjej!" sa jag och blinkade med ena ögat och höjde sedan flörtigt på ögonbryrna. Återigen hysshade hon skrattande ner mig. " Jaja waht ever.." sa hon med ett flin.


-




Harrys perspektiv:
Fredag!!



Återigen tittade jag mig i spegeln.
Jag kan inte fatta att hela veckan har flugt förbi så fort.All tid i studion har gjort att
Fredagen har kommigt fortare en jag förventat mig.
Louis  kom in i badrummet och började fixa med sitt hår. Jag stog och tittade på honom, oc när han var klar med
sin frisyr tittade han roat på mig. "Nervous?" jag skakade raskt på huvuedt. " No..." "Haha yes you are" flinade han. " Yes I am..." erkände jag och han skrattade. "Its Ok. How is she? Is she fun, nice, cool?" sa han och ta sin arm runt mina axlar. " Shes.... its like i known her for ages !" sa jag och vi började gå ut ur badrummet. " So shes fun to talk whit?" sa han och jag nickade. "Well thats good..." Louis nickade gillande. " Yess I know.." mumlade jag nervöst och boxade till honom i magen. " Hey what was that for?" utbrast han. " I need something to take out my nervousity on" flinade jag. " Oh well.... Im gonna kill you !" han hoppade på mig och vi började
boxas. Det slutade med att vi båda låg på golvet och garvade och 'AJ'ade.
Paul kom in i rummet och suckade.
"It's my job to keep you alive,and you not making it much easier..." sa han och drog upp mig.
Jag skrattade och räckte fram handen till Louis så han skulle resa sig upp han med.
"Shall we go now?" sa Paul och höll upp dörren till oss. " Thank you miss!" sa Louis och bugade sig. " Shut up Loui..." flinade han och jag brast ut i skratt.
Vi gick ner till våran bil och alla killarna tittade seriöst på mig när vi börjat åka.
"You have to tell her" sa Liam bästemt. " Eh... tell her waht?" sa jag och det kändes som om att alla
borrade ner sina blicker djupt in i mig. " That you are not looking for a relationship, that you just wanna be friends!" sa Liam och Niall nickade instämmande. " Hey... who sad we are in a 'relationship'? " sa jag och Niall ryckte på axlarna. " She maby think that. I mean, you kisst her" sa han. Alla nickade instämmande. " Ok fine, I do it. But let us just have fun today!" log jag. Zayn klappade mig på axeln med ett flin. " Sure... have fun" sa han och blinkade flörtigt med ena ögat, vilket fick oss alla att brista ut i skratt.






Emmas perspektiv:



Jag gäspade stort och gnuggade mig i ögonen.
Soffan i Alex rum är värklien den skönaste soffan i hela universum!
Jag satte mig upp och log stort när jag märkte att det är ricktigt soligt och ljust ute.
Men hur kan det vara så ljust så tidigt på morgonen? Snabbt vände jag på huvudet och fick en panikatack.
"Alex vakna, sa du inte att dom kommer och hämtar oss klockan 11?!" vrålade jag och
flög upp ur den varma och mysiga sängen. " Jo va.. vad är klockan?" mumlade hon med sin
morgontrötta och hesa röst. "Klockan är halv 11!" skrek jag i ren panik.
Den mogrontrötta Alex försvan snabbt och hon flog snabbt ner för sin loftsäng.
"Va neeej driver du?!" sa hon och tog tag i mig för att inte trilla. "Nej kolla själv!" sa jag och hon sprang snabbt fram till klockan för att titta. " Oh Gud... Nu får vi skynda oss!" vi rusade snabbt till badrummet och
borstade snabbt tänderna.
När vi var klara sprang vi in i hennes rum igen och klädde snabbt på oss.
Vi båda var klädda i jeans shorts och  jag satte på mig ett svart linne, medans Alex hade ett vitt, med
en knut på magen.
När vi klätt på oss fixade vi håret. Jag lät mitt långa blånda hår ligga lite halvruffsigt
på axlarna, medans Alex borstade håret i nästan en evighet. Sedan lät även hon ha sitt
långa bruna hår hängande över ryggen.
När vi var klara med det smetade vi båda på lite mascara och sedan gick
vi in till köket vart Alex mamma och Pappa satt.
Vi pratade lite med dom medans vi klämde ner varsin macka, och sedan ringde Alex mobill till.
Hon och jag utbytte varsin blick, och tog sedan och läste smset.

"Dom är framme nu. Kom."  sa hon och vi reste oss upp.
"Vart ska ni då?" sa hennes mamma Galina. " Jo vi ska ses med några kompisar som bjuder oss till grönalund" log Alex. " Vill ni ha lite pengar? Ifall ni vill äta något eller så?" sa hennes pappa.
"Ja tack !" svarade Alex och hennes pappa gav oss en 500 lapp. " Det räcker nog!" skrattade han. " Jadå. Hejdå älskar er !" sa hon och kramade om dom båda. " Hejdå!" sa jag och vi gick ut i hallen.
"Vad ska du ha på din över då?" sa hon stressat. " Jag ska han min jeansjacka." svarade jag och satte på mig den. " Jag tror nog jag ska ha mig.... ´gråa tröja!" sa hon och sprang snabbt mot hennes WIC. " Skynda din!!" skrattade jag.
Jag satte på mig mina slitna blåa gympadojor när hon kom tillbaks.
"Ska jag ha vite eller svarta converse?" sa hon osäkert. " Vita!" sa jag och pekade mot dom.
"Okej tack!" hon drog på sig dom och gick sedan fram till spegeln för att smeta på ett tjockt lager
läppglans på sina fylliga läppar.
"So. Perfect!" log hon. " Haha, jaja kom nu!" skrattade jag och vi båda tog våra
väskor och sprang sedan ner i trapphuset.



Liams perspektiv:



"Here they comes!" log Harry överlyckligt.
Ut ur den stora och fina porten kom två långa tjejer, som Harry sackt var vid 15 års oldern.
Båda hade jeansshorts och utsläpt långt hår.
Tjejen som värkar vara Alex log stort mot Harry och tittade sedan blygt på oss när dom kom fram.
"Hey, come in" log Harry. "This is Alex" sa han sedan när dom två tjejerna satt sig.
"And thid is her friend..." han tittade på Alex som fortsatte meningen. " And this is my best friend Emma" fyllde hon i och log ett bländande leénde.
"Well, Im Liam, this is louis, Zayn and Niall." log jag och pekade på alla.
"Hey. Nice too meet you all" log Emma. " M pleasure" blinkade Louis och dom båda började fnittra.
Bilen började rulla och det gjorde även vårt samtal. Dom båda var ricktigt kul och söta,
fast varige gång Emma mötte min blick kände jag hur varm jag blev inombords.
INTE BRA!



                                                                                                                                                                 



ÅH?!
hAHA finely, men det tog superlångtid att skriva dethär inlägget!
Men jag hoppas ni gillar, och glöm inte att komentera !
xx

2 år <3



idag är det 2 år sedan våra älskling Nialls audition till X Factor <3
titta var dom står idag?
Jag är så stålt över dom <3


(hehe sorry för att ni inte fått ett nyss kap, men
ni kommer få det idag eller imorgon ! Och jag tror det kommer
bli DRAMA...:S ;)  )


xx


chapter 22 - a day to remember

Dethär har jag aldrig ens vågat döramma om. Jag vände mig om och tittade på Harry, som var sjukt inne i filmen. Han är så vacker.
Tänk att jag sitter och tittar på love actually med Harry Styles...
Jag log åt tanken och återgick till att titta på filmen.




Alex perspektiv:



Hela kvällen satt vi och pratade.
Det kändes som att vi hade känt varandra i flera år, och inte
bara några timmar. Vi pratade om allt, allt mällan himmel och jord. Det hade redan hunnigt bli
mörkt ute, och dom levande ljuset var snart nära på att ta slut.
Harry låg med fötterna på soffbordet och jag hade mina fötter på honom.
Han skrattade åt något jag nyss sackt, och skrattet smittade snabbt av sig.
"It feels like we known each other for years!", utbrast han. "I just thought the same thing" log jag mot honom,
och ett stort leénde spred sig på hans läppar.
"Hey, you , on Friday we will perform at Green Lund, are you coming? You can stand back stage, if you want" log han. " Yes sure ! It whold be really fun! But... can I take my friend whit me?" sa jag och
stoppade ner ennu ett lass med glass i munen. "Sure. Text me when you wake up, so we can take you to the Green lund." log han. " Hahaha its 'Gröna Lund'" sa jag. "Grena Lund?" sa han och rynkade pannan.
"Hahaha no Gröna Lund!"  skrattade jag. "Grona lond?" jag bara skrattade och skakade på huvudet.
Han putade med underläppen och började spela ledsen.
"Naaw are you mad?" sa jag och han nickade surt på huvudet. " Yes I am..." sa han surt. " Haha How old are you? 18 or 8?!" skrattade jag. Han bröt ut i ett leénde och slängde en kudde på mig.
"Haha autch!!" skrattade jag och slängde tillbaks den. Han tog upp en kudde igen och slängde den rakt på huvudet på mig. Jag bara gapade mot honom, vilket fick honom att brista ut i skratt.
Jag reste mig snabbt upp och han slutade snabbt skratta. " Are you leaving already?" sa han. " I was just joking you know.." började han, men han inte säga klart för att jag dundrade in en kudde rakt på honom. " Hey?!" sa han chockat. Nu vardet min tur att brista ut i skratt. " Hahahahaha omg your face.." garvade jag och vek mig nästan av skratt. Han reste sig snabbt upp och började snabbt kittla mig.
"Hahaha no what are you doing ?!" garvade jag. " No, nothing, why?" svarade han oberört med ett flin på
läpparna. Jag slet mig ut ur hans grätt och började springa iväg lite. Men han kom snabbt efter och började
återigen kittla mig.
Vi skrattade båda vå, och tårarna började rinna ner för mina kinder flodvis.
"Hahahaha please stop!" skrattade jag. " No why wold I ?!" skrattade han till svars.
Återigen lyckades jag kamma undan ur hans grepp och började snabbt röra mig framåt, och in i nästa rum,
som var sovrummet. Det enda som fanns i rummet var en säng, så jag sprang mot väggen och stog med ryggen mot den. " Haha got yah...." sa han hotande och gick närmare och närmare mig. Jag
skrattade som en galvning och han flyttade sig bakåt, så på något sätt lyckades han trilla rakt ner i sängen med mig över sig.
Han fortsatte kittla mig, tills jag trodde jag skulle kikna.
Vi lyckades på något sätt rulla runt , så det var han som låg över mig. Vi båda skrattade som två galningar, men slutade genast när dörren drogs upp.
"Harry are you he....." Niall sperrade upp ögonen på oss och Harry flög snabbt upp på benen iegn.
"Uh... Im sorry... Eh..." stammade Niall fram. " No, uh... we were just... eh..." började Harry och tittade på mig.
Jag kände hur mina kinder återigen blossade upp.
"Well.. gotta go!" sa Niall och smällde igen dörren.
Jag och Harry tittade sräckslaget på varandra och sedan brast vi båda ut i skratt.
"What tame is it?" sa jag när vi lungnat ner oss. Harry fiskade fram sin mobil ur fickan och tittade
på skärmen. " Its 9...When do you need to go?" sa han och tittade upp på mig med en 'snälla-gå-inte'min.
 "I think I need to go home now..." sa jag och reste mig upp.
"I can walk you!" log han och reste sig upp han också. " Haha really? What if all the fans outise see us?" log jag och korsade armarna över bröstet. "No... its fine, we can go on the back ways.." sa han och kliade sig i nacken.
"Sure, why not?" log jag.



Harrys perspektiv:



När vi kom ut på smågatorna så hade det börjat dugga och blåsa lite.
Vi gick och pratade om nästan allt som flög in i våra huvuden.
Jag kunde inte låta bli att påminna hemma om på fredag.
Om hon och hennes kompis skulle komma skulle det bli så kul.. Paul och Isaac hade
fixat så att vi hade hela grönalund för oss själva, enda fram till klockan tre.
Sedan klockan 7, så började vårat framträdande.
Det kommer bli grymt.

Vi gick längst gatorna och han drog åt sin sinjacka runt sig.
"Are you cold?" frågade jag och hon skakade på huvudet. "No im fine" log hon medans jag la armen runt henne.  "Are you sure?" sa jag och tog bårt den. " Or ... well its a bit cold actually..." log hon och jag la min arm runt hennes axlar.
Vi gick en bit under tysnad, inte en sån 'Pinsam' utan mer skön.
Vi har pratat oavbrutet hela dagen, så det är skönt med lite tysnad.
Solen hade börjat gå ner, och eftersom himelen var fylld med grå måln så var det rät så mörkt ute.
Mörkret kom krypande mot oss, och regndets droppar föll från himelen i en trippande melodi.
Här på smågatorna var det inte några bilar, och knappt några människor,
fast det var inte helt tysst, man kunde fortfarande höra bilarnas brus från storgatans alla bilar.
Alex stannade upp och jag tittade frågande på henne. " Do you live here?" sa jag  och rynkade pannan när jag kollade på den lilla porten. " Haha no, its the backdor." log hon. " Well.... Allraight" sa jag och bet mig i läppen. "Bye... see you on Friday?" sa hon och jag nickade. " Yess... um... see you" sa han och vände sig om för att öppna portdörren. " See you" log hon och vände sig om mot mig. Jag tog ett steg närmare henne för att ge henne en kram. " Hihi..." hon fnissade och jag kramade hårt om henne." See you..." mumlade hon mot min axel. " Yess.." utan att släppa taget om henne tittade jag ner på henne och hon hjde blicken och tittade ner på mig.
Jag kände hennes andetag mot mina läppar. Jag böjde mig ner lite till tills vi bara var några cm ifrån varandra.
"Um... see you.." sa hon igen och vände bårt blicken. " Yess... see you. " hon tittade upp mot mig och log.
Då hände det.


Alex perspektiv:


Jag tittade upp på honom och tog ett steg ur kramen, när hans läppar plötsligt snuddade vid mina.
Jag kände hans hand mot min rygg och den andra runt min nacke. Jag
tog min hand på hans kind och kysste honom löst tillbaks.
När vi efter en liten stund släppte taget om varandra tittade vi in i varandras ögon.
"Bye..." viskade han och kramade om mig igen.  Jag tog ett steg bårt från honom och fram till portdörren.
"See you on Friday" log jag ingen och öppnade dörren innan jag snabbt gick in i porten.
Jag lutade mig mot dörren och kände hur ett leénde drog sig fram på mitt ansickte.
Hände nyss detdär?
This is a day to remember.... Tänkte jag för mig själv,
och gick sedan upp mot min lägenhet.



                                                                                                                                                               

WOHO IT HAPPENED :D
så vad tycker ni? är ni nöjda eller vadå?
HAHA ;)
men nu vill jag har minst 3 komentarer tills nästa kapittel? OK?!
skriva görna vad ni tycker och vad jag kan förbettra osv :)
xx



chapter 21 - In my dreams

Jag satte på mig mina ytterkläder, släckte laman och tog hennes hemnycklar och låste, och efter det la jag ner dom
i brevlådan och hörde hur dom dunsade ner mot gålvet.
Jag började söligt liska hemåt och när jag kom hem väntade min lillasyster där på mig med
en godispåse. "Ska vi ha filmkväll?" log hon. " Ja det ska vi!" svarade jag och gled in i mitt rum för
att byta om till mjukiskläder.



Alex perspektiv:



Jag finssade och tittade ner på koppen jag höll mellan händerna.
"Really you did?" skratade Harry. " Eh.... Yess..." sa jag och kände hur rådnaden spred sig på mina kinder.
"Hahaha thats....." "Crazy?" förtydligade jag. " Ha, No. Maby just a little , but I like it." log han.
Jag var återigen mållös över vad han sa, så jag tog upp koppen till munen och smuttade lätt på det rykande varma Tet. Harry och jag hade bestämt oss att gå ner till 'Hörnan' som är ett litet kafe några meter ifrån parken,
på drottningatan. Det var inte så mycket fålk här idag, även fast det är söndag, och Harry satt med ryggen mot det stora fönstret som lädde ut mot gatan, så inga fans störde oss.
"Eh, so, whats your favorite movie?" sa jag och han flinade mot mig. " Are you sure you dont cnow that?" han log prövande mot mig och ´våra blickar fastnade i varandras. Jag ställde ner koppen på bordet - utan att avbryta ögonkontackten och log. " Well... I know , but I just need to have something to say" erkände jag, och
han skrattade högt åt mig. " Well, whats your favorite movie?" log han. " Whats your favorite scary movie?!" imoterade jag och han började återigen skratta.
"My favorite movie... I dont know. Love actually, Taken, Titanic, Mean girls, Never say Never.... But I dont know. I like alot of movies." log jag han tog en tugga av sin bulle och jag tittade ut mot gatan när jag såg hur ett gäng tjejer gick ner från parken mot sveavägen. Alla tjejer hade varsin liten skylt vart det stog något i stil med'One Direction I love you!' vilket genast fick mig att tänka tillbaks på dagen då jag för första gången mötte Harry.
När jag och mina kompisar hade springit runt på stan som galna hönor för att hitta pojkarna.
"Haha Oh My God, dont turn around!" skrattade jag. " Why?!" sa han och vände sig självklart om.
Han vände enast tillbaks huvudet och igen han som tur var se honom. " Haha God this is crazy." log han mot mig.
"Yess I know..." skrattade jag. Tyr att han inte visste att jag gjort samma sak.
"Hey, but tell me about you" log han och avbröt mig i mina tanker. " I dont know what to say. ´My name is Alex.." började jag och han flinade mot mig. " How old are you?" sa han och släppte bomben. Mitt leénde suddades snabbt ut och jag fick en liten panikatack i huvudet.
Tänk om han inte vill 'dejta' någon som knappt är 14 år?!
"Hihi, how old do you think I am ?" sa jag flörtigt och höjde på ögonbryrna och tvingade fram ett oberört leénde.
Han värkade inte märka något och tittade fundersamt på mig. " Maby... 15?" sa han prövande. Jag
tänkte snabbt efter. Vad ska jag säga nu?! " Well, your near." log jag.
Han värkade ta det bra och vi fortsatte prata. " So which kind of music do you listen to?" sa han och surplade lite på sin äppeljouice. "I LOVE  Justin Bieber" flinade jag. "Go on..." sa han och nickade. " And... Ofc One Direction. And Miley cyrus, Slena gomez Rihanna and LMFAO." Log jag. "And your favorites?" sa han och jag
lipade mot honom. " One Direction and Justin Bieber!" sa jag motvilligt. " Haha , just like Niall." "Haha ego!!" skrattade jag. "You are really easy to talk whit." log han från igenstand. Återigen kände jag mig helt mållös.
Fyverkerierna exploderade i min mage och det kändes som om att mina klinder skulle brinna upp.
Han höll min blick stadigt i hans, och det blev bara för mycket. Jag bröt ut i en fnyssatack och kollade generat ner i bordet. " Hihi... you too..." fick jag tillslut fram.
Vi fortsatte prata om lite vad som hälst tills vi ätigt upp våra bullar och
druckigt upp. " So, do you wanna have a Ice cream?" frågade Han och reste sig upp. " Uh... No its fine" "No, comon! Im I own you one.." sa han och återigen rådnade jag. " Well... Ok" sa jag tillslut. " Good !" han tog tag i min arm och gjorde 'Armkrok' med med och vi gick vöer gatan till 7eleven och småpratde lite.
När vi kom in i afären och gick förbi ben&jerry frysen fick Harry ett stort flin på läpparna.
"Wit a minute, I have to make a call!" butrast han. "Sure." svarade jag, och han sprang ut ur den lilla afären och tog upp sin mobil.
Jag iaktog honom medans han ringde någon och värkade vara väldigt glad
över något. Han lig hela tiden och ibland tittade han med ett leénde på mig.
Han vandrade av och an och efter en liten stund la han på.
När han kom in i afären igen tittade jag frågande på honom. " It vas Lou" log han. " Do you liek Benandjerrys?" sa han och nickade mot frysen. " Yes!, Ofcorse!!" skrattade jag. "Good. So choose your favorite flavor" log han och öppnade frysen så jag skulle välja. Efter att vi stått och bedömt alla glasssmaker ett tag, så valde vi
2 paket 'Norik' som visade sig vara hans favorite det med.
Sedan stog vi och tjafsade om vem som skulle betala ett tag också, fast han van.... *suck*.
"You want to come to my hotel and watch a movie?" föruslog han när vi kommigt ut ur afären. " Sure" log jag.
"Good .." sa han och linade listigt. " Hey, what?" sa jag och han skakade på huvudet. " No nothing..." flinade han.
Jag puttade löst till honom och han trillade nästan omkull för att det kom så oventat. " Hey!!" sa han surt och skrattandes på samma gång. " Haha !" sa jag och pekade på honom medans jag lipade. " "You will regret it!", ropade han. " Hahaha NO !" jag började skrikande skpringa ner för drottningatan och han kom springade efter. När ha kom ifall mig började han prövande kittla mig . Han hade hittat min svaga punkt.
"Hahahahahahaha nooo stop!! " vädjade jag. Efter ett tag slutade det med att jag trilade han han trillade han med. Vi låg på det blöta kalla asvaltet i regnet och asgarvade båda två. " I hate you!" gnällde jag och reste mig upp. " No you dont!" skrattade han och sträckte upp sin hand mot mig." Yes I Do..."svarade jag och tog tag i hans hand för att dra upp honom. När han kom upp stog han väldigt nära mig och återigen möttes våra blickar på ett sådant där kusligt sätt. " You do?" sa han sårat. Jag var mållös. 'Nej jag älskar dig!' ville jag säga och bara slänga min in i hans famn. " No ... I dont..." klämde jag ur mig. Han flinade mot mig och tog ett steg bak.
"Thats was what I thought!" log han, och vi började gå neråt på gatan för att sedan hitta en taxi.




Harrys perspektiv:



När vi satt i taxin pratade vi om lite allt mällan himmel och gjord.
Det droppade regn vatten ur hennes hår och hon hade lite mascara utsmetad under ögonen,
fast hon är endå den vackraste jag någonsin sätt.
Hennes skratt klingade i bilen coh jag skrattade med. Helt plötsligt plingade mig mobil till.
Jag tittade ursäcktande på Alex som bara log mot mig, och fiskade upp mobilen ut fickan.


' We are ready! Were are you?'

Jag tittade räventasfullt på Alex som
snackade på svenska med taxichafören, som oavbrutet försökt
vara med i våra samtal.
Jag knappade snabbt in ett svar.

' In the cab....'




När vi var framme vid hotellet fick vi smyga in bakvägen, så inga fans skulle se oss.
Och vi klarade oss fint.
När vi kom fram till rumsdörren stannade jag upp, vilket fick Alex att också göra det.
"Can you promise one thing?" sa jag och tittade allvarligt in i hennes ögon. " Anything..." sa hon lika allvarligt.
"Promise me that you wont tell anyone?" hon tittade skamset bårt. " I have tell one persen.." sa hon lite prövande. "Its Okey. But no one more, Ok?" sa jag lika allvarligt. Återigen mötte hon min blick och nickade.
"I promise." log hon. " Good then.." sa jag och öppnade hotellrumsdörren.



Alex perspektiv:



Såfort hon öppnar dörren drog jag efter andan. Og My God !
Rummet man kom in i var 'vardagsrummet' av sviten, och den stora soffan var fullproppad med kuddar
och filtar, och det lilla soffbordet var fyllt med levande ljus.
På bordet stog även en skål med chokladdoppade jordgubbar. "Haha are you kidding?"  fnissade jag.
"No , why whold I?" sa han och drog med mig till soffan. På den stora plastmaTVn var huvudmenyn på Love Actuallt igång, och gå soffan låg det en lapp.
' hope u have fun tonight ! xx Louis Naill Liam and Zayn '
Jag flinade stort mot Harry. " Di you know about this?" sa jag och han nickade skinerat. " I ask them to do it.
You know, when I were talking to Louis?" sa han och jag nickade. " Thanks... its really cute" log jag.
Han tog fram glassen och la upp i varsin skål till oss och vi slog och ner i soffan, och började titta på filmen medans vi åt chokladdoppade jordgubbar och ben&jearrys.
Dethär har jag aldrig ens vågat döramma om. Jag vände mig om och tittade på Harry, som var sjukt inne i filmen. Han är så vacker.
Tänk att jag sitter och tittar på love actually med Harry Styles...
Jag log åt tanken och återgick till att titta på filmen.



                                                                                                                                                              


So?! Hoppas ni gillar det ! Och vad ska ni göra ? JO KOMENTERA ! :D
xx


chapter 20 - green eyes....

'I just met you, and this is crazy, but heres my number, so Call me mabye'
och ett telefonnummer var nerklotrat på lappen.
Jag kände hur mina mungipor åkte upp och hur hela jag brast ut i ett leénde.
"YESSS!!!" ropade jag, och dom andra killarna tittade frågande på mig.




Harrys perspektiv:
dagen därpå.

Jag var hur nervös som hälst. Jag har aldrig varigt såhär nervös någonsin.
M
itt hjärta bankade i 180 och jag kunde knappt andas.
Varför är det så varmt här ute.
Jag öppnade upp mig jacka lite och njöt av den kalla brisen som tog sig in under min jacka.
Svenska sommrar är inget vidare.
Igår var det stekande sol och inte ett måln, fast idag öste regnet ner.
Fast det är ju tur det, då kan man inte se hur mycket jag svättas av oro. Isaac tittade på nyheterna på svenska imorse och konstaterade att dom komande veckorna skulle vara regniga.
Stackars alla barn som fick sommar log igår. Regnet borrade sin in under min min tröja så med
motvilja stängde jag min jacka och drog den tätare runt omkring mig.
Ett gäng tjejer kom gående mot mig och jag gömde snabbt ansicktet. Jag ville värkligen inte ha massa
uppmärksamhet omkring mig. Inte nu.
Tjejerna värkade som tur va inte mörka mig utan skyndade sig förbi mig.
Ja men ingen vill nog vara ute i dethär väderet.

Själv står jag uppe på kullen vid det vita lusstuset i paken jag och Alex sprang på varandra sist
vi var i sverige. Och det var henne jag väntade på. Alex.

*
""Should I call her?" sa jag nervöst och tittade på killarna. Niall började hosata som en galning och
Liam dunkade honom oroat i ryggen. " You should what?!" utbrast Niall tillslut - när han fått tillbaks andan.
"Call her..." sa jag generat.
"No?!" sa Liam och Niall i mun på varandra. " You cant call every fan who gives you her number." konstaterade Zayn. " I know, but..." "But you like her?" fyllde Louis i. Jag nickade och kände hur en liten lätt rådnad spred sig på mina kinder. " Well... I think you should." log han. "No!! What if she will tell the press or something?! It whold be a disaster!" sa Liam ogillande. " I know, but she didnt tell anyone about the Ice cream a accident, right? " "No, but what whold she say about that? 'Harry Styles spilled ice cream on me!!" sa Niall spydigt.
"No... but I dont think she whold giv him her number if she whold´nt want him to call?" sa Zayn fundersamt.
"But I think she know that its a really small chance that he whould call. " protesterade Liam.
"And so what? It could be funn!" sa Louis lite smått irriterat. "We can vote about it!" sa Niall.
"Ok, who thinks I can call?" sa jag och jag och Louis sträckte upp händerna. " You see, we won!" log Liam.
"No, Im blank..." sa Zayn. " No why?!" utbrast vi alla. " Allright... Im on Harrys side !" flinade han mot Liam och Niall. "No you cant call! " Sa Liam. " But Why?!" Gnällde jag. "Cuz its mean to her! Its like you only play whit her hart! Like, in two days you will like someone else..." sa han tillslut. " NO!!!" protesterade jag.
"Ok... lets do it. But with one rule, its nothing serious. Dont be to flurty or to... you know. Dont make her fell 'speccial'" sa han. Jag nickade ivrigt och fiskade snabbt fram min mobil ur fickan och knappade in den obekanta nummret. " Are you redy?" sa jag och alla nickade spännt av förventan.
Jag tryckte på grön lur och den första signalen ekade genom vårat hotellrum.
Vi alla höll andan, och Niall hade till och med slutat tugga på sin pizza , som vi hade beställt till middag.
Efter den tredje signalen hörde jag hur ett skratt ekade genom telefonen och hur någon hyssade någon i andra enden, innan ett 'Hallo?' hördes ur telefonen.
"Eh.... Hi... Its Harry Styles, uh... you gave me your number today... I was just calling to se if it was workilng.." stammade jag fram. I andra enden ble det helt knäpptyst, även rösterna bakom avbröts. La hon på?
"Öh..... welll...., Yess it works..." svarade hon med ett litet fnitter, efter en lång stunds tyssnad.
"Good. Cuz I was wanted to ask you if you wont to hang out some day? Like ... tomorro?" log jag mot telefonen och kände hur alla fjärilar i min mage började flyga runt som galningar där inne. Hon fnissade nervöst i luren och jag kände för första gången sedan One Direction bildats, en obehaglig känsa som man bara får när man inte vet vad som kommer att hända. Vad hon kommer svara.
"Sure. I text you later... To this number?" sa hon och jag hörde att hon sa det med ett leénde.
"Yess, to this number. " svarade jag lättat. "Allrigt. By." "Byyy!!!!!!" ropade alla killarna i kör innan hon la på.
*



Så nu stog jag här i väntan på att han skulle komma.
Hon var inte sen eller så, vi hade bestämt att ses klockan 4, vilket är om 5 minuter, men jag
ville vara säker på att komma först.
Vi skulle ses här för att sedan gå någonstans och fika.
Hoppas bara att mina fans inte förstör allt.... Jag var så inne i mina tankar at jag inte märkte hur
nogon ställde sig framför mig, och en svag bris av jordgubbsluckt omringade mig.
"Em... Hi.." jag tittade upp och möttes av ett par mörkgröna ögon. Dom vackraste jag någonsin sett.

Emmas perspektiv:



Efter att Alex fått det samtalet igår kom jag och hon överens om att inte berätta för någon.
Inte ens för Maja,Vilja,Sara ,Embla eller Emilia.
Och efter att jag kom hem till henne idag klockan 11 så var det KAOS. Hon visste inte vad hon skulle ha på sig,
inte hur hon skulle ha håret eller hur hon skulle vara sminkad. Så jag fick bli hennes asistent.
Föst fixade jag ansicktsmask på henne, så hon skulle bli svslappnad, sedan så duchade hon och
hade extra godlucktande boddy butter. Eller det hon alltid har - jordgubb.
Sedan så valde vi kläder, vilket blev något snyggt, fast något som hon ofta har på sig , så det inte
skulle bli för uppklätt. Men eftersom Alex har en annurlunda (fast snygg) stil, så blev det inte för svårt.
Hennes måtto är ju typ 'Alltid snygga kläder på dig ifall det händer något, alltid var snygg och alltid vara beredd' så ut hennes garderob (WIC) Var det bara att välja ut det snyggaste, vilket också blev svårt.
Men det slutade med att vi valde ett par svarta jeans och ett vitt linne, och över det en holliset tröja med
päls runt luvan. Smycken blev ett par långa örhengen, ett enkelt långt halsband och ett guldingt berlockarmband som hon alltid har på vänster armled.
Sedan målade jag henes naglar rosa och lät hennes år bli helt tårrt innan och
försökte göra upp det i någon sårts fläta, men
eftersom jag inte är så bra på sånt så slutade det med att hon fick ha det utsläppt med sidbena.
Sminningen blev helt neutral, bara lite Mascara och glittrit puder... haha typisgt Alex !
Och självklart läppglans.


"Du ser jätte bra ut, gå nu!" suckade jag. Alex tittade sig återigen i speglen och jag slängde hennes
svarta skinjacka på henne. " Miss Ego, du kommer komma sent till parken om du inte går - nu!" sa jag och hon satte på sig jackan och böjde sig sedan ner för att knyta sina svarta converse.
"Okej... Ser jag bra ut?" log hon. " Ne! " hon putade med underläppen och jag flinade åt henne.
"Du ser jätte bra ut. Hon kommer nog dö över hur snygg du är." nu var det hennes tur att flina. " Haha tack, älskar dig" hon kramade om mig och kulle presis gå när jag stoppade henne. " Haha vad nu då?!" skrattade hon.
"Jo bara så du vet, han är en kändis. Förventa dig inget. Går det inte bra så är det Okej. Och du har mig och alla andra som stöttar dig. Det är han som går miste om något och inte du.!" sa jag och hon bara flinade åt mig.
"Haha du snackar som om han redan har dumpat mig ! Haha men tack. Jag uppskattar det." sa hon och kramade om mig en sista gång innan hon vände sig om för att gå ut genom dörren. " NEJ VÄNTA!" utbrast jag. Hon suckade och jag sprang in till hennes rum och tog hennes Britney Spears perfym och sprang tillbaks till henne. " Du glömde nästan!" sa jag stressat. " Oj! Åh tack!" utbrast hon. Jag sprutade henne i hasgropen och gjorde sedan tummen upp. " NU är det bra" log jag. " Okej och Nu ska jag gå. Du kan bara sjutsa ner nycklarna i brevlådan. " sa hon och kramade om mig och slängde en sista blick i spegeln innan och försvan ner i trapphuset.
Jag satte på mig mina ytterkläder, släckte laman och tog hennes hemnycklar och låste, och efter det la jag ner dom
i brevlådan och hörde hur dom dunsade ner mot gålvet.
Jag började söligt liska hemåt och när jag kom hem väntade min lillasyster där på mig med
en godispåse. "Ska vi ha filmkväll?" log hon. " Ja det ska vi!" svarade jag och gled in i mitt rum för
att byta om till mjukiskläder.


                                                                                                                                                                  


Hahahahaha där fick ni allt ;)
Vill ni att jag ska skriva mer?! Komentera ! :D
xx


snart...

hej hej !!
åh har lite panik,
hehe men snart ska ni få nytt kap :)
Jag var hemma hos en kompis och så
nu ska jag äta middag fast sen så smäller det...
Hahaha <3
xx

chapter 19 - Call me mabye

"We are there!" sa Isaac ch öppnade upp dörren så vi kom ut ur bilen.
"Okey, the schedule is like this - now heir and makeup, then you are going to get dresst then we are going to the mall and after 3 houres we are going back to the hotell. Then 7 o klock you are going to meet the fans As you choose today in the mal. Ok?" Vi alla nickade och blev sedan infösta i ett litet rum för att påbörja sminket och att sean byta kläder.





Alex perspektiv:


Jag suckade djupt och torkade mig i hannan med min hands baksida.
Varför ska det vara så jäkla varmt här innte?! Jag kollade runt omkring mig och suckade igen.
Jo kanske för att det är över typ.. jag vet inte - hundra pers här?!
Mina korsta jeansshorts klibbade fast sig på mina lår, och jag drog i kanden på dom så
dom skulle få lite luft i sig.
Emilia stod en bit ifrån med en sur min. Hon mötte min blick och ag log prövande mot henne,
fast fick tillbaks en 'varför-tvingar-du-mig-till-dethär?!' jag ryckte lätt på axlarna och hennes
ansicktsuttryck förvanlades snabbt till '-Om-vi-överlever-dethär-kommer-jag-döda-dig...'
Jag skrattade och skakade på huvudet.
I hela gallerian var det ovalnligt tysst, och ovanligt varmt. Lufften stog bokstavligt talat helt still, och jag (och säkert alla andra) skulle göra vad som helst för att det skulle komma in en liten ynka bris här.
Fast eftersom hela gallerian var helt fullproppad hade dom stängt dörrarna så att inga mer skulle klämma in sig.
Och för att vara ärlig hade vi trängt oss sjukt mycket. Nu stog vi kanske i mitten av gallerian, och vi var några av dom sista som kom in.
Spenningen i rummet var obeskrivlig, ingen visste vad man skulle förventa sig, eller
vad som skulle unträffa. Och alla ville bli 'valda' av One Direction av att få vara ensamma med dom.
Tysnaden avbröts av Karos gälla rington. Alla tittade irriterat mot henne och hon log ursäcktande och svarade.
"Hello?" hon himlade med ögonen och höll för mobilen. "Det är Vilja. IGEN!!" sa hon irriterat och la mobilen mot örat igen. " Nej dom har inte komigt hit en. Ja jag ska säga till dom att skriva en aoutograf till dig... Ja ifall vi blir valda ska jag visa en bild av 'min snygga bästis'" suckade Karo och gjorde "" tecken i luften. Jag
flinade och skakade på huvudet. Vilja har rungt minst 5 gånger på timmen vi har stått här, och varige samtal varade i 5 - 10 min. Men jag försåt henne.
Jag skulle också ha panik ifall jag var förkyld denhär dan.
Först missa skolavslutningen och sedan missa att få träffa One Direction.
Men dom kommer ju vara här ett tag nu, för att spela in sin nya skiva..
Jag vände mig och och tittade på när Sara ville krama om Emilia, fast hon ryggade undan.
"Nej urs, det är så svettigt här!" gnällde hon. Sara lipade med underläppen och jag skrattade tyst för mig själv.
Helt plötsligt spred sig skriken som en ljudvåg framifrån.
Som en ren instinkt började vi också skrika , utan att fatta varför. Men vi kunde ju ana.
Viskningarna spred sig och tillslut fick vi också veta nyheten.
"One Direction är i dethär huset!!" skrek en tjej med ett vitt huvudband till oss.
"Omg One Direction är i dethär huset1!!" ropade jag till dom som stog bakom oss, för att överrösta skriken.
Sedan vände jag mig om igen och tittade på tjejen osm hade medelat mig.
Hon ser bekant ut?



Harrys perspektiv:



Såfort vi kommigt in i det stora köpcentret log jag belotet. inte så mycket skrik som jag förventat mig.
Här var det nästan lite kusligt tysst... ch presis som om att dom skulle kunna läsa mina tankar , spred sig skriken som en våg genom hela köpcentret.
"Haha Oh My God!" skrattade Niall.
"Okey guys, lets go in, and dont forget to.`...?" sa Isaac lite stressat. "SMILE !!" Utbrasst vi alla i mun på varandra.
"Thats right! Lets go!" han öppnade dörren och tjejerna som såg oss började skrika högre, vilket fick dom andra att också göra det.
Dom gälla skriken var öronbedövande, och all energi från alla fans var obeskrivlig.
Jag höjde handen och vinkande till dom alla, och allas händer höjdes och vinkade tillbaks.
"Wow this is amazing.." mumlade Zaym medans vi satte oss ner vid bordet.
När arbetsmännen lät fålk börja gå in, började kaouset....
Tjejer boxades för att få komma före i kön.
Vakterna skrek något jag inte försod, så det var nog på svenska.
Tjejena tittade skamset på oss och svarade något till vacktena, som nickade.
Dom slutade genast och tog distans från varandra.
Efter en liten stund började dom släppa igenom fålk igen.
Jag skrev på massa skivor och log på en massa bilder, och trodde jag skulle dö.
Det var sjukt kvavt här inne.
Men helt plötsligt tittade jag ut på alla som stog på tur för att koma fram till oss, och mina ögon
fästes i ett par bruna vackra ögon.
Vendela. Hon från festen. Hon log mot mig och höjde handen och vinkade.
Jag log tillbaks och vinkade jag med.
Hennes kinder blossade upp i en röd nyans och alla hennes vänner runt omkring brast ut i
något pipande ljud och började hoppa runt och ápplodera.
Jag himlade lite med ögonen och förtsatte kolla runt. Och det var då jag såg, leendet jag inte
kunnat sluta tänka på i över 3 månader.




Liams perspektiv:



"Do you wanna come to our hotell tonight?" frågade Louis en tjej och höjde flörtigt på ögonbrynen.
Hon började fnittra och nickade.
"Allright, here is your pass. You can take 4 friends whit you." log jag. " Oh My God Thank you soooo mutch!!" utbrast hon och jag reste mig upp för att krama om henne över bordet.
"Only one place left." log Jag mot Louis. And nickade mot Harry som hade blicken fäst på en söt tjeje.
"And I think I cnow ho will get that place..." mumlade han och jag brast ut i skratt.
Tjejen lyffte handen och vinkade till Harry och han vinkade glatt tillbaks.

"Hey Vendela !!" utbrast Harry och reste sig upp för att krama om henne.
"Hey !!" log hon och kramade honom hårt tillbaks. Alla 'Vendelas' tjejomisar stog och glodde med ögooen mun och jag flinade mot dom.
"So girls, do you wanna come to our hotell today ?!" utbrast jag och alla blickar vändes mot mig.
"Oh My God, yess of course!!" utbrast dom. Alla log mot mig, förutom Harry som
glodde stumt på mig. Jag log mot honom och han tittade panikslaget på dom andra tjejerna, som stog bakom Vendela och hennes kompisar, som snart skulle komma upp till oss.
"You must continue to go ladies!" ropade vexkterna.
Jag räckte det sista passet till Vendela och hon log ett bländandet leénde mot mig, och sedan ett mot
Harry. " See you !" sa hon glatt och hon och hennes kompisar började gå mot utgången.

""We have to give a pass to!" utropade Harry panikslaget. "I have to get one more pass!"
"Harry, calm down..." viskade Zayn.
Harry tittade mer ren pakin på tjejerna som kom mot bordet. "Why?!" sa jag , och kände att jag också började bli stressad.
"Because... its the fu'king gilr from the park!!!" utropade han.
Vi alla vände blicken på dom 5 tjejerna som kom gående mot oss.
Fyra av dom med ett stort leénde på läpparna, och en av dom såg ricktgit uttråkad ut.
"Hey..." stammade Niall fram. Ingen sa något och tillslut bröt den 'sura'tjejen tyssnaden. " Hey.." mumlade hon.
Jag tittade in i en av tjejernas ögon och hon vände bort blicken och log ner i marken.
"Oh... Wanna take a picture?!" sa Zayn för att lätta upp stämmningen. Han gjorde någon konstig pouse
som fick oss att skratta. Tjejen från parken tog fram sin kamera och började ta bilder.
Vi alla gjorde roliga miner och så, men stämmningen lättades upp lite.
"Here.." jag var den enda av alla 10 personer som märkte hur tjejen från parken petade en liten lapp mot Harry.
Han tittade misstänksamt på lappen och tittade sedan frågande på henne.
"Girls keep going!! " ropade vackten.
"By!!" sa alla tjejer och tog sina afisher med våra signarurer på. Jag slängde en blick på tjejen från parken och såg att hon gjorde 'ring mig' tecknet mot Harry.
What?


Harrys perspektiv:


3 timmar. I hela 3 timmar satt och jag kände hur den lilla lappen brändes
i min ficka.
Men tillslut så var signerigen över, och vi blev eskorterade in i bilen.

"What it says on the note?" utbrasst alla killar såfort vi börjat åka.
Jag tog upp den ur fickan och veck sackta upp den.
'I just met you, and this is crazy, but heres my number, so Call me mabye'
och ett telefonnummer var nerklotrat på lappen.
Jag kände hur mina mungipor åkte upp och hur hela jag brast ut i ett leénde.
"YESSS!!!" ropade jag, och dom andra killarna tittade frågande på mig.


                                                                                                                                                                    



dam dam daaaaaam.....
xx


chapter 18 - SWEDEN?!

Jag stog helt själv inne i köket, i nästan chocktilstånd. Inte bästa sättet att
inleda en dag, och kanske för att jag forfarande var halvt sovande.
Jag lunkade fram till kylen och drog fram mjölken och ett paket flingor.
Fruckost Here I come !


allas klänningar :




Två monader senare - juni
Torsdag - skolavslutning.

Alex perspektiv:


Jag slängde en sista blick i spegeln.
Jag ser bra ut... flinade jag mot mig själv. Sara och Emma stog och hade ren pakin. Saras hår var för platt,
och Emmas hår var visst för 'stort'. Men jag är rätt så nöjd...
Jag tog upp hårsprejen och sprutade ennu ett tjockt lager ner i mitt hår, så
att det kommer hålla hela dagen.
"Komigen nu vi kommer sent annars!" klagade jag. " Okej, fast ser min klänning bra ut?" sa Sara och
rätade till sin rosa blommiga klänning. " Nej du är skitful." flinade jag. "Taskigt!" utbrast hon och putade med underläppen. " Nejdå, du är skitsnygg!" försäkrade jag. " Okejdå, jag då?" sa Emma och satte på sig sina stora bruna solglasögon. "Vacker" log jag. " Jätte fin!" sa sabina och nickade gillande.
"Och vad tycker ni om mig?!" skrattade jag och snörrade runt så min vita kläning svepte efter mig.
"Sjukt snygg !" sa Emma och Sara nickade instämmande. " Jätte fin!" log hon. " Åh, tack ni behövde inte!" sa jag
och dom himlade med ögonen. " Haha jo visst.. nå går vi!" skrattade Emma.


-

När vi kom ffram till skolan möttes vi av Karo och Emilia. Emilia hade en fin blå mörkblå klänning
med små vita blommor på, och Karo i ett par korta jeansshorts och ett aprikosfärgat linne.
"Hej!" sa dom i munn på varandra. " Hej!" svarade vi och kramade om varandra.
"Skitsnygga ni är!" sa Emilia gillande."Du också bebyyy!" svarade jag och kramade om henne igen.
"Omg Omg Omg Omg !!!" vi alla vände oss om och såg hur Embla kom springade på ett par
vita högklackade skor och en vit vacker klänning. "Lugna ner dig!" jag sprang mot henne och tog tag i hennes arm. " Andas sackta, ut och in, ut och in..." Embla följde tydigt mina instruktioner tills hon
fått tillbaks andningen.
"One Direction kommer till Sverige!" utbrast hon.
"Haha - det menar du inte?!" suckade vi alla i mun på varandra.
"Nej, men asso ner dom kommer hit - IDAG!" jag tittade  henne och sedan på Karo,Sara och Emma. Dom stog och gapade, och Emilia himlade med ögonen. " Driver du nu eller?" sa jag och korsade armarna över bröstet. Embla skakade uvrigt på huvudet och slog upp metro tidningen och pekade på första sidan.
"Titta själva om ni inte tror mig!!!"
Jag ryckte snabbt åt mig den och läste högt;




"Oh My God !!" utbrast Emma. " Oh my fu**ing God?!" rättade Karo.
"Nej... Lugna ner er nu! Vi får inte vara för jobbiga och för ... öh... ja ni fattar ! Vi ska bli dom ' utvalda'!" utbrast jag. " Jaaaaaaa! " Sara började hoppa runt som en idiot och Embla joinade henne snabbt.
"Okejdå.." suckade jag - och gjorde samma sak.
"Vad håller ni pån med?!" vi alla ryckte till och vände oss om. Killarna i klassen stog och klodde på oss osm om att vi vore idioter... Men jag klandrar dom inte.
"Hehe..." stammade jag. "What ever..." sa Kevin.
"Kom vi går mot kyrkan.." sa Karo och vi alla började gå mot kyrkan vart skolavslutningen skulle äga rum.


-



"...Och så vill jag bara säga ett stor grattis till alla 9or som slutar skolan iår. Och allihoppa, ha nu ett fantastisgt sommarlov!" avslutade recktorn sitt tal med.
Kyrkan bröt ut i aploder. Jag Embla Emma Sara Karo och Emilia bytte snabbt blickar med varandra och nickade mot utgången.
När jag senare hittat mamma och pappa drog jag sedan med dom mot den dörren vi alla hade kommigt överens om.Där stog redan dom andra och väntade.
"Okej, så  nu ska vi alla gå hem och byta om, sedan så ses vi hemma hos mig om exakt 1 timme och sedan så efter allt sover vi hemma hos Sara." log jag. " Japp, det blir bra." svarade Sara. "Och vad skulle ni damer vilja ha till middag?" sa Saras mamma och vi alla ryckte på axlarna. " Jag kan köpa pizza!" log Emblas pappa. " Ja ! Tack pappa jag älskar dig!" sa Embla. " Okej , bra då blir jag av med din då!" skrattade pappa gnuggade mig i huvudet.
"Pappa ackta håret!" sa jag ogillande. Alla föreldrar brast ut i skratt och sedan så gick alla till sug för att
fixa sig. För sbart skulle vi mot gallerian för att trädda OME DIRECTION.




Nialls perspektiv:





Vi åkte förbi så kallade 'gallerian' med våran bil, och kön streckte sig hela vägen ut.
Jag satt i baksätet mot fönstret och fingrade på lappen jag hade i fickan. Tänk om det var nu jag skulle få träffa henne..
"What are you thinking about?" sa Zayn och klappade mig på axeln. " Eh, nothing." log jag.
"Ok. But remember you can talkt to me about everything." sa han allvarligt.
"I know." sa jag och tog upp lappen ur fickan.
Ska jag berätta för killarna eller inte? Dom förtjänar ju att veta, och det har gått typ 1 år sen
jag åt dendär llyckokakan. Men det kanske kommer slå in snart?
Okej såhär gör jag - ifall det inte händer nu när jag är i sveriga - så ger jag upp. Ok?
Jag nickade för mig självt.
"We are there!" sa Isaac ch öppnade upp dörren så vi kom ut ur bilen.
"Okey, the schedule is like this - now heir and makeup, then you are going to get dresst then we are going to the mall and after 3 houres we are going back to the hotell. Then 7 o klock you are going to meet the fans As you choose today in the mal. Ok?" Vi alla nickade och blev sedan infösta i ett litet rum för att påbörja sminket och att sean byta kläder.



                                                                                                                                                           



kort kapittel, jag vet, men om ni KOMENTERAR så får ni ett till imorgon :)
xx

OH MY DIRECTION !


chapter 17 - cant sleep

"Oh God..." gnällde jag. " Babe, its Okey." log hon. Jag suckade och ryckte på axlarna.
"Well... Maby we can go out and whatch the stars insted?" log jag.
"Ofcorse. But we need to change clothes first, its really cold outside..." sa hon.
"Or we just take a blanket?" log jag. " Haha well, thats even better." log hon och kysste mig.



Alex perspektiv:



Söndag kväll..
Fortfarande inget från Harry... Eller vad hade jag förventat mig?
Dom följer väl så många fans dom hinner, och jag är väl bara ett i mängden...
Jag suckade och började stänga ner sidorna som var uppe på datorn.
Klockan började närma sig 21.00 och jag måste tvätta håret också.
Jag stängde av datorn och in till min WIC för att välja kläder till imorgon. Det skulle bli snöväder... URS!
Nu när våren börjat komma?! Jag drog fram en tröja och ett par slitna jeans och sedan
gick jag till badrummet för att börja med det hela.
Föst champonerade jag håret i schampot som luchtade jordguppar, och sedan
gnuggade jag in mig i kroppstvål som matchade chapot. Hela jag lucktade jordgubb nu. Jag
bårstade tänderna och hoppade sedan ut ur duschen. Och efter som jag ' hoppat' ut ur duschen så är det klart att
man måste halka. Jag föl framåtstupat rakt ner på golvet med en duns.
"AAAJ!" utbrast jag. " Mår du bra där inne , vad hände?!" ropade mamma från vardagsrummet.
Jag reste mig sackta upp för att se ifall jag hade ont någon stans. " Jag tror jag överlever..." mumlade jag surt.
"Var försicktigare nästa gång!" ropade mamma. " Tack för omtanken..." sa jag sur och virade in mig i min vita handuk. Sedan smörjde jag in hela mig i boddy butter, som också lucktade jordgubb.
Var är grejen med jordgubbar?! Jag virade sedan in håret i en handuk och gick in på mitt rum.
Jag satte på mig mina pyamas byxor och sedan ett vitt linne.
Klockan var nu 20 över 10 så det är nog dacks att sova.
"Godnatt , jag älskar er !!" ropade jag till mamma och pappa, och kröp sedan ner i min säng.

Klockan tickade och regnet piskade mot mitt fönster.
Klockan hade nu börjat närma sig 12, och jag kunde fortfarande inte sova.
Jag bara låg och tittade på affischen på One Direction... bilden som dom tog till What makes you Beautiful.
Deras leénde på bilden... hur ... åh.
Jag vände mig om och borrande ansicktet i kudden. Varför måste allt
vara så cp?! Jag önskar bara att Harry skulle kunna säga ;
'Sorry but I dont like you' för då skulle jag fatta, att jag inte har någon chans alls.
Fast nu litter jag här och undrar, och tror, att jag har en chans. Den må vara liten, fast den finns.
Att Harry skulle se mig och tänkte ' Henne vill jag ha...' åh gud vilken tönt jag är...

Jag borrade ansicktet hårdare ner i kudden och ville bara spy.
Hela min mage värkte och hela jag skakade av att frös så mycket.
Jag surade ihopp mig till en liten boll för att hålla kroppsvärmen bättre, och fäste
återigen blicken på bilden.
Harry tittade rakt på mig.... Asso vem tror jag att jag är?! Hur många tjejer ligger inte och tittar
på deras bilder och tänker ' Harry tittar rakt på mig:3' lixom, jag är ju
inte någon spessiellt... Jag är inte den 'snyggaste' eller den 'Smalaste' eller den 'sötaste' ...
Och nu måste jag värkligen sova.
Jag slöt återigen ögonen och försökte knuffa ut alla tankar om Harry ur huvudet - utan resultat.



Saras perspektiv:


Va?! Skojjar du?! Är klockan redan 12... Som vanligt. Varför ska jag alltid sitta uppe och kolla
på bilder hela nätterna?! Med en suck tryckte jag in mobilen under kunnden och fösökte somna.
Fast det enda jag kunde tänka på var att One Direction kommer komma till sverige. Inte så snart, utan om 3 månader, fast dom kommer komma.
Tänk om jag skulle kunna få se dom?! Eller ennu bättre, tänk om jag skulle få gå på deras konsert...
Tankarna flög iväg och innan jag visste ordet av det började min mobil att pipa.
Vilket dummhuvut smsar klockan 1 på natten?!
Jag tog upp mobilen och såg till min förvåning att det inte var sms signalen som pep,
utan väckarklockan.... OBS....
Jag reste mig upp med en suck.
"Joel, vi ska upp nu...." mumlade jag surt och bankade på övervåningen av våningsängen.
"Okej..." sa han med sin morgontrötta röst. Men tro mig- jag är tröttare.


Jg gick trött upp för trapporna i skolan för att ta mig till våra skåp som är på 3:dje våningen.
"Hej.." mumlade Alex som nyss komigt ifall mig bakifrån. " Hej.." mumlade jag tillbaks.
"Asso jag är så trött, jag har inte sovigt på hela natten!" utbrast vi båda i mun på varandra och sedan
började vi gapskratta. Typiskt oss att säga samma saker i mun på varandra.
"Nej men varför kunde inte du sova?" , sa hon trött efter att vi slutat skratta.
"Jo för att jag låg och...." började jag. " Och tänkte på One Direction?" fyllde hon i med ett flin.
"Mobbas inte..." sa jag och putade ut med underläppen. " Haha nejdå.... för det var ju därför jag inte kunde sova." lipade hon. " Va?! Haha!" nu började vi återigen skratta. " Tjejer, vad garvar ni åt då?" utbrast Karo när
hon kom upp förn trappan mot oss. " Vi är så sjukt sålda på One Direction.." suckade Alex.
"Tell me about it! Ha, jag har legat hela natten och tänkt på dom, har inte sovigt en enda secund.. samma sak med Vilja!" gnällde Karo. Jag tittade chockat på Alex som tittade lika chockat tillbaks på mig.
"Hahaha OMG?!" utbrast vi och började asgarva. " Nej det är ju inte sååå kul." sa Karo lite simmtänksamt.
"Hahahaha joo!!" skrattade jag. " Neeej.." pustade Vilja som nu också kom upp för trappan.
"Och guuud, asso varför måste det vara så många trappor?!" klagade hon andfått.
"Men jaja era tråkmånsar, vi måste skynda oss nu..." sa Karo misstänksamt.
Vilja stönade högt och vi alla började gå upp för trapporna. När vi kommigt till skåpen och tagit våra böcker gick jag och Vilja mot våran matte sal medans Alex och Karo gick till deras.
Matte - bästa starten på en Måndag.... *host*



Nialls perspektiv:


Jag öppnade trött ögonen och tittade på klockan. 9 på morgonen.. Men jag orkar inte somna om.Jag är hungrig.
Jag reste mig upp och gick ut i köket för att hitta något att äta,
fast så fort jag kom in så såg jag något som inte var så ätbart. Louis satt vid bordet.
"Hey... whats up?" sa jag trött och satte mig vid bordet jag också.
"I just need to talk..  about Eleanore." sa han och tittade ner på sin tekopp.
"So.. were is she?" sa jag och gnuggade mig i ögonen. " Shes a sleep..." sa Louis. "And.. what did you want to talk about?" sa jag lite omtucklad. Jag fattar inte vinkeln ricktigt.
""Look... its.. do you think I have changed?" frågade han och tittade allvarligt på mig.
"Uh.... No? Or... I dont know..." sa jag lite chockat. " Why?" sa jag sedan och han ryckte på axlarna.
"I dont know. It feel like we have a huge distance between us" sa han med en suck.
"Why?" jag klarnade till och kände mig genast lite bedrövad.  " I dont know. It just fells like she has grown up and Im still a child..." suckade han.
Jag visste inte ricktigt vad jag skulle säga. Lixom... Louis är ju äldre en Eleanore?
"I dont know what to say" fick jag fram och Louis log mot mig. " Well... you dont have to say anything. But dont tell anyone.Ok?" sa han allvarligt. "Promise!" log jag.
"Thanks you bra. I know I could trust you." log han och reste sig upp för att krama om mig.
Jag kramade honom årt tillbaks.
"I must go. She may wake up and wonder where I am." sa han tillslut och släppte taget om mig.
"But are you going to brake up?" sa jag lite efter. " No. I will try to make it Ok between us" log han och gick sedan mot dörren.
Jag stog helt själv inne i köket, i nästan chocktilstånd. Inte bästa sättet att
inleda en dag, och kanske för att jag forfarande var halvt sovande.
Jag lunkade fram till kylen och drog fram mjölken och ett paket flingor.
Fruckost Here I come !


                                                                                                                                                                  


åh... kommer det bli bra mällan Louis och eleanore?! Vem vet... jo jag !!
Haha, men komentera ifall ni också vill veta :)
xx

chapter 16 - why is everything falling apart ?

"Thanks you baby, I love you." sa hon till mig när vi kom ut. " I love you too." svarade jag och greppade tag om hennes hand.
Vi pratade om lite vad som hälst ochs edan kom det massor av paparazzis. Vi båda satte på oss solglasögon och vårat samtal tog slut med det. Varför måste alla paparattziz alltid sabba alt?!



Karos perspektiv:





lyssna medans ni läser annars är det inte lika bra :)



Jag kände hur tårarna trängde sig upp under ögoonlocken på mig.
"Gumman jag är ledsen med det går inte...." försökte pappa. Jag reste mig upp och en tår ran ner för min kind.
"Vad går inte?! Du var ju nyss utomlands med dina nya barn och din nya fru?!" sopttade jag ur mig.
"Älskling jag vet, och det är därför det inte går! Jag kan ju inte bara slänga pengar hit och dit..." började han och Jag avbröt honom snabbt. " Nej lyssna nu pappa," snyftade jag. " Du bryr dig inte. Det är det som är problemet. Jag älskar dom så jä*la mycket, det är allt jag alltid pratat om. Men du har ju inte lyssnat på mig eller brytt dig och vad jag sackt. Och nu när jag har chansen att få se dom - live - då är det klart att det inte går!" röt jag.
"Älskling, du överdriver..." försökte pappa. " Nej det är du som förminskar det!" jag sprang ut i hallen vart min lillebror stog och kollade på mig. " Hej gubben...." jag kramade om honom och han kramade min hårt tillbaks. " Vart du ska?" sa han på sitt 3 års språk. " Jag ska hem. Hejdå, älskar dig." jag pussade honom på huvudet och tog sedan på mig mina skor. Pappa kom ut ur köket och tittade bedrövat på mig.
"Ska du redan hem... Du kom ju nyss." försökte han. " Ja jag kom nyss och det var ett misstag." snyftade jag och slog igen dörren.
Jag sprang mot busshållplattsen och tårarna sprutade ner för mina kinder.
När jag väl kommigt fram till stationen så stängde bussen dörrarna." Nej vänta jag ska med!" hojtade jag, fast chafören brydde sig inte och började åka framåt. Jag sprang efter och baknade på baken av bussen, ifall den skulle stanna, fast nejdå.
Jag satte mig ner på marken och gömde ansicktet i mina händer.
Varför?!
Jag vill såååå gärna gå på One Direction... jag börjad osnyffta helt ostoppbart, så dom andra på busstationen tittade konstigt på mig.
'Karo - ta dig samman' befallde jag mig själv. Jag reste mig upp och torkade mig under ögonen och rättade till min tröja. Men tårarna kunde inte sluta rinna.... VARFÖR GRÅTER JAG SOM EN JÄKLA IDIOT?!




Louis perspektiv:




När vi kom hem igen log jag mot Eleanore och hon log stelt tillbaks.
"Do you wanna watch a movie?" föreslog jag. " Yess, it whod be greate. Just need to take a shower, Ok?" svarade hon. "Allright, I can make some.... Popcorn?" hon nickade och gick upp för trappan.
Jag gick med söliga sten ut till köket.
Vad är felet? Jag har alltid älskar Eleanore, och jag älskar henne fortfarande,
men allt har blivigt så.... stelt? Hon har lixom... förendrats? Men det kanske jag också har..
Jag tog fram popcorn paketet och stoppade in en påse i micron.
Vad är felet? jag suckade och drog händerna genom mitt hår.
Eleanore var perfect för mig, det är hon väl fortfarande? Eller...? Jag har ju inte gått och vuxit upp... Eller så har hon kanske gjort det? För... Nej det går inte.
Det känns ju som att det bara var igår...

*

"I love you and I always will" hon tittade på mig och hennes ögon lyste upp.
"You ... Love me?" sa hon. Jag tänkte efter en liten stund och sedan nickade jag. " Yes... I do." hon tittade
på mig med ett leénde och jag tittade upp på den stjärnteckta himelen.
"Its beautiful right?" log hon och tittade upp hon med. "Yes you are..." viskade jag. Hon skrattade till och boxade lätt till mig på armen.
"Look a shooting star!" utbrast hon och pekade upp mot himelen. "What do you wish for?" log jag. " I dont know... And you?" sa hon efter en liten stund.
Jag tänkte efter och sa sedan det mäst uppricktiga svaret jag kunde komma på;
"I whis for you and me to be together forever." log jag. "Well thats my wish too." log hon tillbaks.
Jag flyttade mitt ansickte en bit närmare hennes. Hon bet sig i läppen vilket smittade av sig. Men jag slutade snabbt och flyttade närmare henne istället. Hon  lutade sig också en bit närmare, så nu kunde jag känna hennes varma andetag mot mina läppar.
"I love you." viskade hon innan våra läppar lätt nuddade varandra.

*

Varför kunde allt inte vara så nu också?
Jag suckade högt och ryckte till när Eleanora kramade om mig bakifrån.
"Hey babe, what are you thinking about?" log hon.
"Nothing..." svarade jag. "Well, something is it, because you even forgot to take out the popcorn bag..." fnittrade hon.
"What?! Noooo!!" stönade jag. Jag öppnade snabbt mictodörren och tog ut den brända paketet.
Rummet fylldes av svart stinkande rök, och Eleanore öppnade snabbt fönstret så att
det skulle vädras lite.
"Oh God..." gnällde jag. " Babe, its Okey." log hon. Jag suckade och ryckte på axlarna.
"Well... Maby we can go out and whatch the stars insted?" log jag.
"Ofcorse. But we need to change clothes first, its really cold outside..." sa hon.
"Or we just take a blanket?" log jag. " Haha well, thats even better." log hon och kysste mig.


                                                                                                                                                                  


kort kapittel, jag vet ! Men jag kanske skriver ett till ikväll eller imorgon,
men glöm inte att komentera OK?! :)
x


IKVÄLL :)

YAY !
nu är detpåsklov för min del,
så ikväll kommer ett till kapittel :)
Men snälla,
passa på att komentera förra kapittlet
och det nya kaittlet som kommer
komma upp !
<3

xx



Läs.... :O

asso serriÖst,
I fÖrrigÅr hade jag 50 besÖkare,
igÅr 46 och idag 40.
hur mÅnga komentarer har jag fÅtt?!
Jo EN.

vad stog det pÅ den ?!
jo:
" kolla min blogg och sÄg vad du tycker om min nya header.."

jaha, tack.
ni fÅr ta och bÖrja komentera nu.
sÅ KOMENTERA sÅ
bÖrjar jag skriva pÅ nÄsta kapittel.
OK??

xx

chapter 15 - He follows me on twitter...

"Well, I find her on Twitter... Or no, she Find me... or she tweeted me... " Louis stora flin fick mig att sluta. Jag blängde på honom och han började skratta. " Thats grate man !" log han och klappade mig på axeln. " I know.. shold I tweet her?" s jag osäkert. "No... not now. Later. But me and Eleanor are going to starbucks now, so see you later bor." "Allright. See you." svarade jag och gick in på mitt rum igen.
Jag försökte konsentrera mig på alla andra tweets jag fått från fans, fast det gick inte. Med en suck reste jag mig upp och begav mig mot Nialls lägenhet. Han kanske kan hjälpa mig på andra tankar.





Karos perspektiv:


Jag stirrade på Vilja  med öppenmun och bara väntade på att hon skulle säga att hon bara skojade.
"Uh.. vilket datum är det idag?" sa jag misstänksamt. " Nejdu, det är 1 aprill på mondagn Jag skämtar inte." sa hon lite surt och satte sig upp hon med.
"Öh.. ska dom ha konsert här då?" sa jag och hon nickade. " Japp. 3 Stycken, fast en billjett kostar typ 3 tusen kroner. Fast dom kommer ha en skivsignering också. Fast då måsta man ju gå dit typ tre dagar innan den börjar..." sa Vilja surt och jag reste mig stummt upp. " Vart ska du?" sa hon förvånat och reste sig upp hon med. " Jo...Jag måste prata med mamma..." stammade jag fraM. "Ska su fråga om biljetter?!" flinade Vilja. " Ja det ska jag." sa jag surt.


-


"Mamma , Mamma är du hemma?!" ropade jag när jag låst upp dörren.
Inget svar. Just det.... hon är ju hos Lora.
Jag gick in tilll köket och tog ett äpple och gick sedan ut ur lägenheten igen. Jag började gå mot tunnelbanan och beslöt mig vid att åka till pappa. Han kanske kan köpa biljetter till mig.
Pappa och jag har aldrig stått varandra så nära, fast jag tror nog att han kan fixa biljetter till mig.

-

Jag satt och praktisgt taget skakade på tunnelbanan. Ur hörlurarna sprutade det ut musik kan jag mimade med tilll låten. Medans jag skakade och lyssnade på musik satt jag och petade på mitt nagelband, och när jag tittade upp satt tanten mitt imot mig och glodde överdrivet mycket på mig.
Jag log prövande och hennes ögon sperrades upp ennu mer en förut. Trevligt....
När min station kom fram reste jag mig upp och började gå mot dörrarna. Men till min förvåning ryckte tanten till
och sprang med små steg efter mig. Jag stannade till vid en av godisautomaterna och väntade ett tag på att hon skulle fortsätta gå. Hon gick fram till den brevid och jag la ner två tior i aoutomaten och tryckte in nr 14, och så kom det ner en cocaoola till mig. Jag tog snabbt upp och vände på klacken för att bege mig mot busstationen när
ett bulrande ljud hördes ur tantens godisautomat.
Jag vände mig om jag såg hur hon tog fram en Coca cola hon med. Jag skyndade på stegen och sprang snabbt upp för trappan. Sedan svängde jg till höger och fortsatte mot Bussstationen.
Åh vad bra... bussen kommer om 5 min.
Tanten kom luskade hack i häl och ställde sig en bit ifrån mig. Jag suckade irriterat och öppnade min burk cola.
Sedan förde jag den sackta mot munnen och tog en liten prövande klunk. Den bubbliga smaken fyllde min mun.
Jag svalde sackta och bublorna kittlade mig i halsen.
Sedan fyllde jag munne på nytt och svalde. Bubblorna fick mina ögon att tåras.
När jag hörde det pysnade ljudet av att tanten öppnade sin burk tittade jag irriterat på henne.
Hon höl ögonen på burken och förde den sackta till sin mun hon ochså.Hon svalde
en liten klunk och sedan en stor. Jag blängde surt på henne när bussen kom inrullandes mot oss.

Jag satte mig på en av plattserna och smuttrade på min coca cola medans jag lutade huvudet mot fönstret.
Musiken fyllde återigen mitt huvud och jag slöt ögonen.
När jag sedan öppnade don stängde bussen dörrarna och jag ryckte till- Nej jag ska ju av nu!
" Vänta jag måste av!" utropade jag. Alla på bussen tittade irriterat på mig och busschafören stannade med en suck och öppnade snabbt dörrarna "Tack.." mumlade jag och hoppade av.
Jag tittade upp på fönstret och den knäppa tanten stirrade på mig. Jag flinade mot henne och lipade.
"Haha kärring!" ropade jag glatt och började sedan gå mot pappas hus.





Alex perspektiv:




"Vad har hänt?!" ropade Emma när jag öppnade dörren åt henne. " HARRY STYLES FÖLJER MIG PÅ TWITTER!!" ropade jag och kramade hårt om henne. " Va?! Neeej du skojar?!" utbrast hon och kramade mig hårt tillbaks.
"Nej jag looovar, kom och titta själv!" hon tog snabbt av sig sina skor och sen så släpade jag ut henne till vardagsrummet och pekade mot min dator. " Kolla. Mina följare- Harry Styles." sa jag belåtet och pekade på skärmen. " Wow , det är ju sjukt! Grattis?!" sa Emma glatt. " Haha tack." flinade jag.
"Så... ska vi fira med godis? " sa hon och nickade mot sin väska. " Sure." svarade jag.

"Ska jag skriva något till honom..." mumlade jag med munnen fylld av godis. " Nja... eller ja gör det", svarade Emma och proppade in några godisbitar i munnen på henne. " Ja med vad sa jag skriva? Typ ' Hey go you remeber me?!' Eller vadå..?" sa jag oroligt och svalde.
"Haha eller skriv typ ' Hey baby I looooove uuuu hope u love me 2 !'" flinade Emm. " Ph, ja sure... eller så kan jag ju skriva ' My friend loves Liam, can u tell him that`'" sa jag och Emma fnös. " Haha okejdå, skit i att skriva något." flinade hon. " Haha nej men hjäälp mig !" gnällde jag.
"Nej, du tycker ju bara att mina ideér är dåliga..." sa Emma och tuggade på en chokladbit.
"Bläää på din.." jag slängde en godisbit på henne. " Hey!!" hon slängde en godis på mig och jag
tog en näve popcorn och slängde dom rakt i ansicktet på henne. " Haha taskigt !" ropade jag. " Nu ska du få..." skrattaed hon. And here we go again. Matkrig.





Louis perspektiv:





"Hey baby, what do you wont to have?" frågade jag och tittade på väggen som fungerar som meny.
"A..... anything" svarade hon. " Whell, Im going to have A icecoffy. You to?" hon nickade till svars. Jag pussade henne på pannan och sedan var det våran tur att beställa. " Hallo and welcome to Starbacks. What do you want to order ?" log tjejen bakom kassan. " Two Ice coffe." sa jag.
"Here we go", log hon mot oss. " Thanks." log Eleanor.
"Thanks you baby, I love you." sa hon till mig när vi kom ut. " I love you too." svarade jag och greppade tag om hennes hand.
Vi pratade om lite vad som hälst ochs edan kom det massor av paparazzis. Vi båda satte på oss solglasögon och vårat samtal tog slut med det. Varför måste alla paparattziz alltid sabba alt?!




                                                                                                                                                              


Så, ni har fått 3 kap på rad nu så komentera , snälla?! Jag skriver typ i 1h på 1kap,
så ni kan väl lägga ner 1 min på att komentera?!
Men jag hoppas ni gillar kaoittlet, så kram <3
xx


RSS 2.0