seriously?

Bara 2 komentarer?
Pallar inte ens börja skriva på kap 52 bara för det nu >.<

Och just det, vill bara säga
STORT GRATTIS till Malin som fyller 14 idag <3
xx


Chaper 51 - need a little love

 Hon och Harry.
Jag önskar värkligen att jag och Liam kunde rankas som ett par vi också.
Men han har ju Danielle.
Det är bara jag som är helt ensam och övergiven.
 
"Emma , is that you?" sa en röst och jag kollade snabbt upp. 
 
 
Emilias perspektiv:
 
Jag vände på kudden så jag kände den svala sidan mot kinden, gläntade på rullgardinen och konstaterade att det var sol idag igen. Greeeat!! Sedan blickade jag ut över rummet, och såg till min förvåning att det inte behövde städas. Ååååå en bättre dag får man nog leta efter!! Jag klättrade ner för våningssängen och drog upp rullgardinen, samtidigt som jag var beredd på att försvara mig mot min brors kritik för ljuset. Och än en gång blev jag förvånad, när jag upptäckte att han inte låg i underslafen. Ehhhh. är han uppe före mig? Haha aa men eller hur... 
Då hörde jag gälla skrik utifrån. Jag vände mig mot fönstret och ser min bror och Alexis komma utstormandes från gäststugan, med händerna viftandes ovanför deras huvuden.
- AAAAAAA MYGG MYGG MYGG MYGG, skriker dem och kutar mot stora huset. 
Fanjävlaskit... Alexis är här. Såklart.Bästa dagen EEVER. Jag snappar åt mig min hårborste och börjar gå mot dörren när jag hör Alexis säga "aa vrålhungrig, ska bara låna badrummet." och hur steg närmar sig. I panik sliter jag ner rullgardinen och slänger mig i min brors säng och låtsas sova. Hans steg närmar sig, och jag hör hur han stannar upp utanför rummet jag ligger i.
- Hej säger han. Sover du?
- Aa som en klubbad säl. Själv? väller det ur mig och jag ångrar mig snabbt. Klubbad säl??!? 
Men han skrattar. Och jag ler. 
- Alexis vem pratar du med? ropar min bror ifrån köket.
- Ingen säger Alexis snabbt och går in i badrummet och låser. 
Jag suckar och kliver ur sängen. Bästa dagen EVEr.
 
 

Emmas perspektiv:

 

Jag kollade upp och mötte genas Louis blick.

”Oh hey…” mumlade jag och tårkade snabbt bårt några tårar som runnigt ner längst mina kinder.
”Are you alright?” frågade han och jag nickade på huvudet. ” Yes”
Han satte sig brevid mig och la armen om mig. Inga ord, bara en simpel gest,
fick mig att gänna mig bra igen.
”So, tell me now , what happend?” sa han igen med tålamod i rösten.

Ska jag berätta? Jag  på Louis och märkte att hans ögon var fucktiga.
”Why did you cry?” sa jag och han kollade shockat åp mig och torkade sig under ögonen.
”Uhm… Ididnt cry?” stammade han fram och jag kollade allvarligt på honom.
”Okey… you tell me first then  I’ll tell you” suckade han.
”Well its just that..
I am embarrassed myself really bad when I was with Liam and danielle ...” suckade jag.
“And you dont like Danielle” fortsatte Louis och jag kollade frågande på honom.
”How did you know…?” började jag men han bara skrattade.
”No one likes her. Well ofc, Liam likes her but no one else. She dont Love Liam. She love his money” jag tänkte efter en stund, och så är det ju nästan.
”Well she was really mean….” sa jag och Louis nickade instämmande.
”Yess she is.”
Vi satt tysta under en lång stund och efter ett tag vände jag på huvudet och upptäckte astt Lou satt
oich kollade nogrant på mig. Jag kollade ner på mina händer och log lite smått.

"Why are you looking at me..." sa jag lite generat och han skrattade lite lågt.
"I'm trying to see what your thinking about" svarade han och jag himlade med ögonen.
"You dont wanna know" muttrade jag och han skrattade återigen.
"Yes I do"  envisades han och jag kände genast hur mina ögon vattande sig.

NEJ ! EMMA BÖRJA INTE GRÅTA, FATTAR DU?!
Jag kollade bort så att Louis inte skulle märka, och suckade. " Lou,... I dont wanna talk about it" min röst bröt sig och jag fick hålla andan för att inte låta tårarna börja rinna.
Jag blinkade häftigt, men endå envisades en tår att rinna ner för min kind i samma stund som Louis tittade på mig. " Emma, whats wrong?" sa han igen och jag brast i gråt, och lutade huvudet mot hans axel.

 

Alex perspektiv:

 

Vi båda satt och garvade för full hals och tårarna bara ran ner för mina kinder.
"Hahaha This is the best movie ever" garvade Harry och jag nickade. "Haha noooo not him!" ropade jag  när ennu en snubbe började slåss.

När fimen började komma mot sitt slut, när tjejen räcker bilderna till den lilla killen kollar Harry lite halft konstigt på mig. "What..?" börjar jag. Sedan harklar jag mig och vinkar upp till mitt ansickte.
"Harry, my face is up here..." Harry kollade snabbt upp och började rådna lite halft.
"Hehe wel.... uhm..." nu var det min tur att börja rodna, så Harry började skratta.
"You are so cute when youre blushing!" konstaterade han och jag himlade med ögonen.
"Yhe right" "Yes you are!" sa han igen och kysste mig på kinden. " Jag lipade hot honom och vände bort ansicktet och bad lite tyst för mig själv att min stora tomatröda rodnat skulle släckas snart.

"Hey bebe" viskad Harry i mitt öra, så jag vände ansicktet mot honom, och våra läppar möttes genast i en vantastisk kyss, som snabbt övergick till hångel.
Harry började luta sig bak på mig, så att jag låg under honom i soffan.
Det kommer väl inte gå längre en såhär? Tänkte jag oroligt. Ne, jag tror inte det.

Harry hade sina händer på min midja och mina var uppe i han krulliga hår.
Jag skulle aldrig någonsin trott någon ifall den sa för en månas sedan, att jag och Harry skulle ligga och grovhågla i hans soffa. Och inte ens trott på att jag någonsin skulle få göra det 1000 tals tjejer drömmer om,
få ha händerna i hans hår.

Efter en stund kände jag har Harrys händer kom in under min tröja, och strevade efter mitt BH band.
Nej, dethär får inte hända... Nej jag är bara 13 år... nej...
Harry kände hur jag stelnade till och lutade sig genast bårt från mig, för att se mig i ögonen.
"Uhm... I dont... öh..." började jag och kollade skamset undan från hans ögon. Vad ska jag säga?
"Alex, its Okey." sa Harry och satte sig upp. "I understand if you wanna wait" sa han och jag satte mig upp jag också. " Well its just that..." började jag igen. Ska jag säga att jag bara är 13? Eller ska jag säga att jag är oskuld? Tänk ifall Harry kommer tycka jag är en trpkig liten barnrumpa och kommer hata mig?

"Alex, you know you can tell me everything, right?" sa Harry efter en liten stund tystnad.
"I know ..." sa jag tlilslut. " But I just wanna wait. I dont wanna be someone who you get in bed, and the next day you 'll say that it was nothing..." jag hörde att jag började babbla på och att gramatiken och allt sånt skit inte var rätt alls, så jag tysnade och kollade på Harry, för att få klartecken ifall han ens förstod vad jag sa.

"Alex, youre nothing like those girls... They means nothing to me, and I whould never leav you. You are my everything and I love you. I hope you know that too"
När han sa dom orden, blev jag helt varm inom mig. Gud vad jag älskar honom.
"I love you too" sa jag och tryckte mina läppar mot hanns igen. Jag kände hur han log och jag log jag också.

När våra läpar sedan lämnade varandras igen log jag som ett stort fån och Harry
skrattade lite åt mig.
"Lets watch the notebook now" sa han och kysste mig i pannan.
"Okey" sa jag och gick bårt för att sätta på filmen.

 

Louis perspektiv:

 

Hon snyftae häftigt mot min axel och jag strök henne på ryggen  med min hand.
Efter en liten stund när Emma värkar ha lungnat sig igen, kollade hon skamset upp på mig.
"Im sorry I just..." började hon och jag skakade på huvudet."You dont need to be sorry" log jag och hon log ett svagt leende mot mig. " So, will you tell me why you are so sad?" sa jag och hon kollade bort igen.
"Well.... kissed me. Or I kisst him... I dont know, but It was a kiss. And I jsut... I dont know" suckade hon.
"I see.. började jag och hon skakade på huvudet. "Everything is just so wrong right now" fortsatte hon, och jag kramade hårt om henne."Dont be sad. Your a beautiful girl, and you will find the perfect boy one day" sa jag och hon log. "Thank you...But, now its your turn to tell me why youre sad" sa hon och nu var det min tur att avöja ögonkontackten.

"Okey. I broke up with Eleanor. But Im sure you know that alredy. But... I just miss her sometimes" det var allt jag fick ur mig. Fast nu när jag sa det, så låter det väldigt töntigt.
"Why did you brake up?" sa hon och jag kliade mig i nacken.
"Well you know.... I think I fell in love in someone else" sa jag och mötte Emmas ögon.

 

 

Viljas perspektiv:

 

Återigen plingade mobilen till, och nu blev jag bara överdrivet sur.
Vad vill dendär 'Zayn' mig för något?!
Jag fiskade upp mobilen ur fickan och läste SMSet.

Pls, I promise, its me Zayn. What do you want me 2 do, like a proof or something!'

"Vilja, kommer du?" ropade min lillebror Edvin.
"Ja, jag kommer!" svarade jag och skyndade på stegen. Vi var på en tågperong just nu, och skulle ta tåget till mormor som bor i norrköping.
Jag läste smset ennu en gång. Ska jag kanske ge denhär snubben min twitter?
Men om Emma och Alex är med one direction just nu, kanske Zayn tog mitt nummer ur Alex eller Emmas mobil? Fast jag vet inte...Okej jag ger honom min twitter, så får vi se ifall det är Zayn eller inte.

Jag började knappa in ett svar, och allt hände så fort.
"Vilja, skynda!" ropade min lillebror, jag kollade upp och såg att tpget började komma,
så jag började skringa längst perrongen förbi alla månniskor och mot mamma och Edvin, när jag snubblade på någons väska, så mobilen slank ur mina händer, och gled längst perrongen, rakt ner under låget
som just kom.
Underifrån Hördes ettt ljud, som lät som en explotionj, och det far upp massa små metall delar.
NEEEEJ MIN MOBIL!!!!

 

Zayns perspektiv:

 

Inget svar...
Kanske hon inte tror mig.
Kanske jag ska be Alex att snacka med Vilja?
Det var ju endå ur Alex mobil som jag tog numert.Fast Alex kanske kommer bli sur för att jag kollade i hennes mobil... Men det är ju inte mitt fel att värkligen ALLA kan hennes kåd.
Men endå... men varför svarar inte Vilja?
Hon kanske inte tror på att det är jag som är Zayn, hon aksnke tror att det är något skämt?
Eller så... Eh jag vet inte. Det endå jag vet att min inkorg är tom.

 

                                                                                                                                  

 

DUN DUN DUUUUUUN.....

Haha but seriously, I hope u like it :)
Jag och Malin skrev denhär delen tillsammans kan man säga, och ja... jag hoppas ni gillar det !!

Vad tror ni kommer hända? haha gillar ni slutet? Jaja komentera bara !!
Vill ha minst 5 komentarer innan nästa.... ;)


its only one direction to my heart - chapter 50

Jag fnös och marsherade dit, " I know that" mumlade jag och nästan sprang ut ur MCdonalds.
 
När jag var något kvarter bort sjönk jag ner på marken och gömde ansicktet i henderna.
Varför ska jag ALLTID göra bårt mig?!
 
 
Alex perspektiv:
 
"What about this one?" sa jag frågandes och höll upp en påse skittles mot Harry.
"Oh ! Take 2 off them" log han. Jag nickade och la lydigt ner ennu en påse i korgen. "Sweetcorn...?" sa Harry och höll upp ett paket. Jag nickades till svars och höll korgen mot honom så han kunde lägga ner den.'
Vi gick en bit till och vi båda stannade till sv det att min mage kurrade för hull hals.
Harry brast ut i skratt och jag putade med underläppen. " Its not funny.. Im hungry !!" klagade jag.
Han himlade med ögonen och skrattade. " You are just like Niall. We cant even go to the store without that you get hungry" flinade han. " But.... Im hungry !" sa jag igen och Harry la ner en burk Ben&Jerry i korgen.
"Lets go to starbuck and get something to eat" sa han sedan och jag nickade glatt. " Yey" han flinade mot mig och vi började gå mot kassan.
 
Påvägen till bilen var det några fans som kom fram till Harry och bad och bilder, och han ställde villigt med på dom. Det är så skönt här i London, fansen är inte ett dugg lika galna som i Sverige.
När vi stog utanför studion blev man nästan mosad.
Och nu när Harry är har ute och ställer upp på bilder är det lika lungt som alltid.
Eller nästan. Men i vilket fall är det lungt. Inte värdens kaos.
Påtal om kaos och utanför studion.Jag har inte snackat med Emilia eller någon annan hemma i Sverige på .. 2 dagar ! Oj då, jag som lovade ringa varige dag...
Jag tog upp mobilen ur fickan och skulle presis skriva ett kik medelande när någon harklade sig brevid mig.
Jag kollade upp och tre tjejer stod framför mig.
 
"Hey. Are you Alex or Emma?" log en av tjejerna.  " Im Alex " log jag till svars.
"Omg you are soooo lucky. How is it to live on Harrys couch?" sa an annan av dom och jag kollade lita halft frågande på dom. " Couch?" upprepade hon och alla tre tittade shockat på mig.
"Are you guys sleeping in the same bed?!" utropade den första tjejen. Oh just det... öh...
"Ah ! The couch ! Haha you know... Im still learning english so... Hehe yes Im sleeping on his couch with Emma " log jag. Undrar om dom gick på det?
 "Oh Okey " log tjejevrna. " Alex, lets go!" ropade ´Harry. " Bye" sa jag och tjejerna i min på varandra , och jag vinkade lite smått åt deras håll när jag hoppade iin i bilen.
 
--
 
"Starbucks!!!" ropade jag helt överlyckligt när vi kom fram.Jag flög snabbt ut ur bilen medans Harry bara skrattade bakom mig.
När vi båda kom ut kollade vi på starbucks och vi båda sacktade ner.
Ifall det var så lite folk i affären men tjejer kom fram  tilll oss, så nu kommmer det säkert på kaos.
Så mycket människor....
Harry stannade till och kolllade oroligt på mig. " Uhm... mabye we should go somewere else?" sa han. Jag skakade på huvudet och putade med underläppen. " No I want my starbucks brakefast... But - what if u wait in the car then?" sa jag. " Alright. I want a caapuccino" flinade han och satte sig i bilen.
 
Väl inne i starbucks såvar kön inte så jätte lpng, men det känndes som om att man stog i
en sillburd. Varför skulle Starbucks vara så populärt? Jag sukcade av lättnar när det sedan va rmin tur att beställa.
 
När jag beställt två cappuccinos och två mackor ställde jag mig vid disken vart men väntar på sin beställning och kollade runt på alla mäniskor.
Några kollade även på mig, men det är ju säkert för att jag van tävlingen..
Vann.
Det käns lite elackt. Det var ju en¨å ingen tävlig.
Jag ska sluta saga ' vann tävlingen. appro på dethär med London.
Dom kollar säkert för att Jag och Harry spenderar så mycket tid tillsammans så att jag kom till London.
Ne.... Dom kollar säkert för att jag vann.
 
"Alex and Harry styles order is ready!" kasörskans ljusa stämma väckte upp mig ur mitt dagdrömande
och jag hörde genast hur spridda skriv hördes, och allla tjejer började vilt kollla sig omkring.
"Ehm... Harry is in the car but Ill take his order" mumlade jag fram, och i samma secund blev det helt knäpptyst. Det känndes som om att medans jag gick ut ut starbucks så glodde alla efte mig, och såfort jag stängde dörren bröt visskningar och mummel ut.
Oh God vad awkward...
 
"Here" sa jag och sträckte ut beställningarna till Harry medans jag satte mig i bilen.
"Thanx love" svarade han och vi båda lutade oss fram mot varandra, men backade snabbt undan.
Just det Vi får ju inte kyssas ute. Inte ens i bilen....
Jag suckade och la armbågen mot bildörren och lutade huvudet i handen medans jag smuttrade på min cappucciona. Harry suckade och startade bilen.
 
 
Louis perspektiv:
 
 
Jag snörrade runt och sträckte på mig medans jag gäspade högt och ljudligt.
Undarar hur mycket klockan var?
Återigen snörrade jag runt och slog upp ögonen. 3 på dan?!
Hur länge kan jag sove igentligen?!
Jag satte mig upp en gnuggade mig i ögonen.
Idag var en såndär dag. En såndär dag vart allt i mig bara gör ont.
Jag tror jag har kommigt över Eleanor, fast så vaknar jag vissa dagar med gråten i halsen och
ett stort hål i bröstet som ligger och skriver efter henne.
Jag reste mig upp och gick fram till fönstret för att kolla vädret.
Solen var gömd bakom ett par gråa må¨ln, men det var ljust ute.
In mot kvällen kommer det säkert börja regna...
 
Jaha vad ska jag hitta på idag då?
Jag orkar inte vara bland folk. Jag vill vara för mig själv och bara rensa tankarna.
Kanske jag ska gå ut på en prominad?
 
Efter en liten stund var jag ombytt till ett par slappa jeans och en stor tjocktröja,
och var redan påväg ut genom dörren när Alex och Harry kom in.
"Hey " log Alex . " Uhm... Hey" mumlade jag till svars. " Is something wrong?" ahhh varför måste hon fråga?!
Jag pallar inte förklara..." No its fine. " ljög jag. " Okej, are you sure?" upprepade hon. " Yes Im sure!" sa jag och tvingade fram ett fejkat leende, som hon endå inte gick på så bra.
"Well, we are going to watch some movies, wanna join?" sa hon och jag skakade på huvudet.
"No its fine. Im going for a walk, so bye!" sa jag och smällde igen dörren.
 
Alex perspektiv:
 
Jag kollade stunt på dörren och lkännde Harrys armar krama om mig bakifrån.
"Are you sure hes alrght?" Mumlade jag.
 "I dont know, but if hes sad he wants to be alone." svarade han. "Okey..."
Jag vände mig om så att jag och Harry stog ansickte mot ansickte. Harry och jag var nästan exakt lika långa, vilket gjorde att våra läppar bara var några centimeter ifrån varandra.
Jag kollade in i Harrys vackra gröna ögon och vi närmade oss sackta varandra,
och i samma stund som våra läppar möttes stannade tiden.
Hans läppar passade perfeckt mot mina, och jag la armarna runt hans hals.
Jag kände hur Harry höll mig i midjan, och hur fjärilarna slog volter i min mage.
Jag älskar honom så sjukt mycket.
Fyverkerierna sprakade runt omkring oss, och just nu fanns bara jag och Harry. Harry och jag,
i våran lilla perfecta värd.
 
Hans läppar lämnade sackta mina och jag slog upp ögonen och log stort mot honom.
"I love you bebe" viskade han och lutade sin pana mot min. " I love you more" svarade jag och han skakade på huvudet. "Thans not possible" viskade han igen och tryckte sina läppar mot mina igen.
och jag blev helt knäsvag. Han är helt perfect.
 
Jag kände hur han log mot mina läppar och jag log jag också.
Vi lutade oss bårt från varandra och bara stog så en stung,
och kollade in i varandras ögon.
Harry. Min Harry. Jag älskar honom så mycket.
 
 
"Go and pick a movie, and I'll get the snacks" sa han och jag nickade, och gick fram till den oendligt stora
bokhyllan, som var i proppad men filmer.
 
Efter en liten stund kom Harry in i rummet med två skålar, en fylld med popcorn och den sndra godis,
och mellan armbågarna hade han satt en flaska sprite och två glas.
"Need any help?" flinade jag och han skakade på huvudet. " No thanx hun." sa han och ställde ner allt på bordet " Witch movies do you wanna se?" hon satte sig ner och läste högt på dom.
"Crazy stupid love and The notebook?" jag nickade han han nickade han också.
"Lets start with crazy stupid love and then the note boook" "Sure" svarade jag, och kort där efter att si i
soffan och så började filmen.
 
Emmas perspektiv:
 
 
Klockan började närma sig 4 och jag hade fortfarande ingenstans att ta vägen.
Jag satt någonstans mitt i London på en parkbänk i en helt övergiven park.
Inte en enda levande själ i närheten.
Vart ska jag ta vägen nu? Kanske jag borde gå tillbaks till lägenheten...?
Jag reste mig upp men satte mig ner igen. Ha !! jag visste ju inte var husen ligger?!
Tårarna brände bakom ögonlocken jag jag blinkade konstant så att dom skulle komma bårt.
Jag har nog aldrig kännt mig såhär övergiven.
Min mobil har slut på batteri, så jag kan ju inte ringa Alex och fråga vart hon och Harry är.
 
Hon och Harry.
Jag önskar värkligen att jag och Liam kunde ränkas som ett par vi också.
Men han har ju Danielle.
Det är bara jag som är helt ensam och övergiven.
 
"Emma , is that you?" sa en röst och jag kollade snabbt upp.
 
                                                                                                                                  
 
 
Såååååå här har ni :)
Jag hoppas värkligen ni gillar kapittlet, eftersom jag skrivigt om det hela 3 gånger.
Jag fattar inte vad blogg.se har imot mig.
Och eftersom jag har skrivigt samma kapiittel TRE gånger borde jag få minst 3 komentarer nu... :3
 
Okej men nu har vi kommmigt igenom halva novellen, eller kanske 1 tredjedel.
Bara så ni vet :)
Och jag har värdens drama pågång nu sååå ;)
 
Komej men komentera vad ni tycker osv,
och vem tror ni kom fram till Emma?! o.O
 
xxxx
 

F**********************

 

 

NU KOMMER JAG BÖRJA GRÅTA.

JAG SKREV OM HELA JÄKLA INLÄGGET FAST NÄR JAG SKULLE PUBLISERA SÅ

'GICK NÅGOT SNÄTT I DATARUMMET'

 

JAHA VAD HÄNDE MED HELA MITT KAPITTEL?!

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHH


Övergivna .... ? :3

Hehe okej FÖRLÅT !
Jag känner mig så dumm :(
Haha jaja nu ska jag börja skriva och ni kommer få kap 50 idag eller imorgon !
xxxxxx

?!

ASSO DAMP.
Jag skrev värdens längsta inlägg, och så är ALLT borta?!
men asso fluck. flick. bläääää.
Jaja det är väl bara att börja om >.<

chapter 49 - awkward

 Vi har hela stranden för oss själva nu, och när låten är slut ligger alla utspridda, med värkande halsar efter all falsksång och mätta efter maten vi grillat. Man bara måste älska dessa retards. 
 
Viljas perspektiv:
 
 
Ett högljutt skratt lämnade min mun såfort jag läste smset.
Snabbt knappade jag in ett svar som löd något i stil med;
 Haha yeh right, and Im Madona....
 
"Skynda dig Vilja!" ropade min lillebrorsa, och jag stönade högt. " Urs vad jobbigt.." muttrade jag och fortsatte gå, medans jag lät tankarna glida iväg. Iväg till London vart nu Emma och Alex befann sig, med One Direction.
Önskar det var jag.
Återigen pep mobilen till och jag drog frustrierat upp den ur fickan. Dolt nummer. What the?!
 
No, Im Zayn. Promise -.
 
Jag himlade med ögonen och svarade.
Please, your NOT Zayn Malik. Just tell me who you are.
Sekunderna efter att jag tryckt på skicka fick jag svar.
 
 
Alex perspektiv:
 
 
Jag sträckte på mig och gav ifrån mig ett pipande ljud, och Harry suckade. " Be quiet Im asleep" mumlade han och jag satte mig klarvaket upp. " Not anymore" sa jag och log finurligt mot honom, innan att jag la mina händer på hans mage och började kittla honom.
"Hahahaha nooooo stop Im awake!" pep han mellan alla skrattanfall, och jag slutade med ett nöjt flin på läpparna. " Im just too good at this" flinade jag. " Haha no your not" svarade Harry, och nu var det min tur att ligga och tjikna av skratt. " Harry stooooooop!" skrattade jag. " Haha alright. Comon" han reste sig upp och streckte ut sin hand mot mig.Jag tog tag i den och han drog upp mig på fötter.
"Im hungry" klagade jag och han himlade med ögonen " Wow, I thought only Niall says 'Good morning' in that way" jag flinade mot honom till svar, och vi gick sedan ut till köket, vart redan Zayn och Niall befan sig.
 
"Good morning sleeapheads" log Niall när vi kom in. " Morning on you too" svarade jag med ett leende, och gick fram till Niall som just tänkte hugga in i sin skål med flingor. " You dont minde, dont you?" sa jag och presis när han skulle sätta ner skeden i skålen tog jag tag i den och stoppade i en ny sked i den. " Thank you" sa jag och tog en tugga. Så som han hadde öppnat munnen för att stoppa in tuggan, så stog han kvar och glodde chockat på mig. "But..... that my food" sa han och putade sorgset med underläppen. " Not anymore" flinade jag och tog enu en tugga, och slickade monsorgsfult på skeden, för att reta honom. Niall gick med tunga steg mot kylskåpet och tog fram mjölkpaketet igen. " You will regret this..." muttrade han.
Harry och Zayn började garva och Harry slog sig ner på stolen brevid Zayn, medans jag hoppade upp på köksbänken.
 
"So, what are we doing today?" frågade jag innan jag stoppade in ennu en sked i munnen.
Zayn hade blicken fäst vid mobilen, medans Harry tog tag i hans halvätna macka på bordet framför honom och tog en tugga av den.
Medans han tuggade såg han ut att tänka ut ett svar till mig.
"I think" började han och svalde sedan. " I think" sa han återigen, men slutade sedan och kollade frågande runt i rummet. " I THINK...?! " sa Niall irriterat och satte sig mitt imot honom och tog en tugga ur sin skål.
"I think that" sa Harry lite halft frånvarade. " For Gods sake Harry you think WHAT?!" utropade Niall med munnen fylld av flingor med mjölk så det flög över hela bordet.
"Hahahahahaha grows!!!" ropade jag och kunde inte sluta skratta. Då reste Niall sig upp och gick fram till mig.
"Now.... time for revenge"  Utan att jag visste ordet av det rann det mjölk ner för mitt hår och mina kläder.
"NIALL?!" utropade jag förvånat. " Haha right back at yah!" sa han och lämnade sedan rummet med tunga steg, medans allt jag kunde göra var att stå där med mjölk och flingor rinnande ner över mig medans min mun stod helt vidöppen.
 
Nu var det Zayns tur att skratta. " Hahahahahahahahaha Niall's pissed!" garvade han, och jag kände hur jag fick en klump med skuldkänslor i magen. " Ow...." sa jag och kände hur jag började rådna.
"Haha dont be scared Alex, its my foult that hes angry " flinade han och jag höjde frågande på ögonbryna. " Why?" sa jag och Zayn la stolt ner mobilen på bordet. " I was just joking, but I called Justin Bieber gay..." sa han och ett stort flin spred sig på hans läppar.
 
Harrys perspektiv:
 
 
En flämtning lämnade Alex mun och hennes ögon svartnade.
"Oh no, you didnt...." och innan jag ens hunngit avsluta min mening, så var nu två stycken skålar av flingor med mjölk uthälda.
"Nooooo my hear!!!!" skrek Zayn och flög upp ur stolen. " It took me an hour to get that swag on!" ropade han och jag och Alex brast ut i skartt, och även Niall som satt i soffan.
"Hahaha go Bieber power!" ropade Alex och höjde sin knytnäve upp i luften.
"Go Beliebers !" ropade Niall till svars.
Zayn stormade ut ur lägenheten och Niall satte sig stålt ner på hans platts.
"So, what will we do today then?" sa Alex igen och jag harklade mig.
"I think...."  " AND HERE WE GO AGAIN!" ropade Niall och slog ut med armarna .
Alex brast ut i skratt och jag kollade surt på dom. " Whats the problem with Beliebers?" muttrade jag.
"I dont know" flinade Niall. " Well I think the milk will make my hear soft" flinade Alex och pekade på sitt dygnsura hår. " Haha tell that to Zayn - he will be thrilled"
Vi alla tre började skratta och jag försökte återigen, för tredje gången avsluta min påbörjade mening.
"Well, I think we should-" presis då pep Nialls mobil till.
"Oh Im going too meet up with a friend " sa han och la ner mobilen i fickan., " So you guys can have fun without me" log han. " Alright, but weres the rest?" frågade jag.
"Liam and Emma are shopping and Louis is asleep" log han till svars. " See yah!"
" See yah sucker " svarade jag. " Go Belieber power!" ropade Alex innan Niall smällde igen dörren.
 
"So..." började jag och gick fram till Alex. " Its just you and me now " började jag och lutade mig fram för att kyssa hennes fylliga läppar. Jag kände hur hon log och jag lutade mig sedan tillbaks för att se in i hennes vackra gröna ögon.
"So, I thinkn we could have a... 'romantic day' together?" frågade jag och höjde på ena ögonbrynet.
"Romantik like...?" sa hon och get sin i läppen.
"Like... Lets rent a movie, that buy some snacks and then I will make dinner " sa jag och hon nickade gillandess. " Sure... but just if we'll make that dinner together " sa hon och fucktade läpparna.
"Sure " log jag och hon hoppade ner från köksbänken.
"Well, we need to change clother..." sa hon och tittade menande på mig som bara stog i kalsonger, och sedan på henne som hade sin snobben pyamas på sig ".. and then lets go!" sa hon och började gå mot rummet.
När vi kom in tog hon tag i några kläder från sin resväska och gick sedan mot badrummet.
"You know you're always welcome to change in here...?" sa jag och hon himlade med ögonen.
"You wish" flinade hon och stängde sedan dörren.
 
Emmas perspektiv:
 
 
Mina händer värkte av alla kassar som nu tog upp hela mina nävar.
Jag har nog allrdig i hela mitt 13 åriga liv, bärt något så tungt. Och nog allridg shoppat såhär mycket.
Ifall den inte vore för Liam, som insisterade på att betala skulle jag nog inte ens köpt så mycket.
Aldrig. Och om jag ska vara ärlig visste jag inte ens att det finns SÅ många afärer i EN Galleria.
Och att det bara tar 5 plagg att fylla upp en påse?
Ja det är mycket jag lär mig idag. Synd bara att det inte kommer att påvärka mina betyg som vi kommer
få nu i 8.
"So, were here" pustade Liam ut, och vi släppte ner alla våra shopping kassar med en duns.
"Finely!" utropade jag och Liam skrattade. " So, what do you want? I think I'll take a... a milkshake " sa han.
Jag vände upp huvudet mot MCdonalds menyn som hängde på väggen.
"I think I want the same thing " svarade jag.  "LIAM?!" utropade någon bakifrån helt plötsligt bakom oss.
Vi båda vände på huvudet och såg hur en springande Danielle närmade sig oss.
"Heeeeeey Babe!" ropade hon och slängde sig runt Liams hals och pressade sina läppar hårt mot hanns.
Jag kände hur ett sting av svartsjuka vällde över mig.
Jag tittade snabbt bort och bet mig i läppen.... kan det bli mer awkward?
"So, your going to eat here? Can I join?" log Danielle. "Sure, I was just on my way to order, so what do you want?" frågade Liam henne och hon ryckte på axlarna. " Suprice me" sa hon och flinade mot honom.
"Okey, I'll be right back" sa han och gick mot kassan.
Danielle började  snabbt gå till  ett av borden och jag staplade vingligt efter med alla 100 kassar efter mig.
Jag såg säkert ut som en packåsna. Hon satte sig elegant ner, medans jag muckde av mig alla kassarna och trillade ner i stolen.
Hon snörpte på munnen, och en awkward tysnad spred sig over oss.
Minns ni min fråga om något kunde bli mer awkward? Ja det kan det.... Jag suckade och jag mötte Danielles blick.
 
Hennes bruna ögon borrade sig in i mina grönblåa ögon och en ilning for genom min kropp.
"I just want to make this clear between us" började Danielle och satte in en hårslinga bakom hennes öra. " Liam is MINE. I can see how you look at him. But just back off, alright? Your just a FAN and Im his GIRLFRIEND. Something that you' NEVER going to be. Alright? " Min pulls höjde sig och min strupe blev genast torr. Vem tror hon att hon är?!
Jag hade lust att bara skrika ut allt på henne, men jag kunde inte. Jag fick inte ut ett enda ord ur min mun.
Allt jag gjorde var att chockat kolla på Danielle som värkade nöjd med resultatet.
J*vla b*tch !!!!
 
"Girls, Im back!" sa Liam, som ställde ner tre milkshaked på bordet. "So, what did you talk about?" sa han och slog sig ner brevid Danielle. Till min förvåning log hon stort mot mig och fnissade lite blygt.
"I told her that her skrit were really beautiful" sa hon och surplade bligt på hennes milkshake.
"Thakn you" sa jag spydigt och tog en klunk av min milkshake.
Men den var helt iskall, och ilningarna spred sig i min mun, vilket fick mig att andas in halva klunken.
Jag började hosa som en idiot, och blev helt irröd i ansicktet.
"Emma, are you okey?" sa Liam oroligt och baknade mig i ryggen för att hjälpa mig få tillbaks andningen.
"Uhum...!" hustade jag fram och blev bara ennu rödare.
Jag såg säkert ut som en röt hostande tomat.
När jag entligen fick tillbaks andan, så nös jag. Inte en vanlig nyning, utan en såndär nysning som lät över hela MCdonalds, och som fick tårarna att spruta ner för mina kinder.
"Emma, are you alright?" sa Danielle oroligt och jag blängde surt på henne. " Yeh, that you Im alright" sa jag och skulle ta upp sugröret till munnen när det istället åkte rakt in i ögat.
 
"AAAAAW!" vrålade jag och flög upp.
"Oh God, Emma are you sure your alright?!" sa Liam och reste sig upp.
"Yeh... but actually Im feeling a bit.... tired. Im need to go home. See you there?" sa jag och tog upp alla mina påsar. " But Emma, are you sure you'll find your way home?" Haha yess ofc!" svarade jag stressat och började gå mot den ena utgången. " Emma !!" ropade Liam bakom mig. " Yess?" jag vände mig om och han kollade oroligt på mig, och brevid honm satt en Danielle som såg ut att dö av skratt. " Its the other way..." sa han och pekade mot utgången på andra sidan rummet.
Jag fnös och marsherade dit, " I know that" mumlade jag och nästan sprang ut ur MCdonalds.
 
När jag var något kvarter bort sjönk jag ner på marken och gömde ansicktet i henderna.
Varför ska jag ALLTID göra bårt mig?!
 
 
 
 
                                                                                                                                            
 
SOOOOOO IM BACK !!! :)
Haha vad tycks?! :) Själv blev jag (ALEX) Väldigt nöjd med dethär kapittlet jag:)
Men jag vill bara påpeka att jag skrev dethär med min kompis som satt brevid och garvade (ni vet flummhumör) så bli inte sura ifall det spårar ut liiiiite.... ;)
hehe jaja men i alla fall, komentera osv, så ska jag försöka fixa ett nytt kapittel snart igen :)
xx
 

BACK !

hello :)

Okej, sorry för dålig uppdatering, men jag är tillbaks till Sverige nu, och ska börja skriva på den nya delen imorgon :)
Malin och jag ska nu "samarbeta" med denhär bloggen, men jag kommer vara den som "tar dom vicktiga besluten" osv, ifall ni fattar :)
Men så jag eller hon kommer skriva en del, sen läser den andra igenom och fixar det den inte gillar, eller det den vill förbettra, vilket också kommer göra att efter dethär inlägget kommer det nog lite bättre stavning också :3

hehe jaja ville bara hålla er uppdaterade !!
xx

p.s kolla gärna in min privata blogg - www.alexlove.blogg.se


Kap 48 - Laugh out loud

- I will fix everything, hunny don't worry.
Jag vänder upp mitt ansikte mot honom, och ler.
- You just called me hunny. 
- Yeah, you are my hunny. 
Jag ställer mig på tå, och ger honom en snabb puss, innan vi släpper taget om varandra och kliver ur "kupolen". 
Vi går fram till dem andra, som har väntat vid biljettkassan. 
- Wow, why are you guys so wet? Utbrister Louis och skakar på huvudet. 
- We... Took a little swim... börjar Liam och blinkar mot mig. 
Jag rodnar och Alex höjer på ögonbrynet. 
- Okey.... Who's hungry? Säger Niall och vi börjar gå mot bilen. 
Alex springer ikapp mig och krokar i min arm. 
- Vaaad hände där då? hon flinar och jag börjar rodna igen. 
- Berättar allt. Snart. Men jag kan säga dig en sak Alex, min önskan har slagit in.
 
 
 
 Emilias perspektiv:
(svart-emma kursivt-Emilia)
 
- Vänta... Du fick din första kyss i London Eye, i LONDON, med Liam?!?!?!?!?!??! 
 
- JAAA!! 
 
- Snacka om att ni har det bra där borta! Men okei, vad tror du händer nu? 
 
- Ingen aning faktiskt... Jag är rädd för att typ "det var ett missförstånd, älskar Danielle, sorry ska vi vara vänner liksom.." men samtidigt känns det inte som Liam. Jag tror faktiskt det blir bra mellan oss, fast jag vet ju inte. Det suger att inga vet om det... Ja utom du förstås och Emma förstås hahah
 

- Okei hjälp du är verkligen kär såhär mycket har jag aldrig hört dig säga på typ 30 sekunder hahaha!
Jag tror att du bara måste... vänta! och se vad som händer, eller vad säger du?
 
- Jo det har du rätt i... Vänta det knackar på dörren..... DET ÄR LIAM!! Ohh hjälp jag ser jätteknäpp ut, pyjamas på mig och allt.... VAF*N ska jag göra??!?!??!? 
 

- Ta det lugnt! Ta bara på dig något och öppna. Bete dig som att inget har hänt typ... 
 
- Okii, måste lägga på nu men jag ringer dig sen!! puss
 
-Lycka till!! puss
 
*klick*
 

Saras perspektiv:
 
 I'm broken... Do you hear me? I'm blinded, cause you are everything I see....
 
Jag stänger av min ipod som spelar one direction på replay och suckar. 
Inget att göra, sommarlov, värme och jag är i stan. Pappas semester börjar inte förens nästa vecka, och tills dess är jag fast i den varma lägenheten i stadshagen. Mamma har åkt iväg på konferans med jobbet i några veckor och min bror är på något karateliknande läger. Återigen suckar jag, innan jag slår Karos nummer och väntar på svar. Fem signaler senare spelas hennes telefonsvarare upp, och jag lägger på. Vilja då? Jag letar fram hennes nummer innan jag för luren mot örat. 
 
*- Du har ringt telefonnumret 070...... Abonenten du försöker nå, kan inte ta ditt samtal just nu*
 
Men ååååh! Kan ingen svara? Istället slår jag Alex nummer, men avbryter mig snabbt. Alex är inte hemma. Alex är med Emma och 1D i London. För de "vann" en tävling. Kan denna sommar bli bättre? 
Jag blir störd i mina tankar av ett sms. 
 
Embla skriver:
 
Jag, Emilia och typ åtta tjejer till från klassen + tre killar ska till Brunnsviken och grilla! Sen blir det övernattning hos mig, är du på? :)) <3<3
 

Och tankarna som bultat i mitt huvud den närmsta veckan blåser bort, så fort jag läser sms:et. 
 
Jag är på! :D <3<3 
 

svarar jag och börjar stressat packa ihop bikini, sovkläder och allt annat nödvändigt. 
 
Viljas perspektiv:
 
-Pust, flämt, suck.... Mina fötter går i takt med låten Where have you been? samtidigt som mina andetag blir tyngre.
Jag kämpar mig upp för den sista backen och börjar precis se vårt hus, min lillebror och min mormor när musiken som spelas i mina öron avbryts av ett sms. 
 
- Inte nu!! fräser jag mot mobilen, som om den kunde höra mig. Men eftersom jag redan börjar tappa fart efter en flera kilometers springtur stannar jag upp och tar upp telefonen. 
"Dolt nummer" står det i kontaktrutan när jag låser upp min mobil och stänger av musiken. 
 
Is this Vilja? 
 
Vilken jäkla pervo skriver till mig, dessutom på engelska?!?!? 
 
Yes. Who are you??! 
 
Svarar jag och går fram emot ett träd för att strecha. 
Mobilen piper till och jag undrar hur anmäler en "dolt nummer kontakt"...
Jag slår vant koden och klickar fram sms:et. Precis när jag ska läsa det flyger en fluga in i mitt öga och jag skriker till och viftar vilt omkring mig.
- Stick!!!!! Ahhhhh, fräser jag igen. 
Jag återgår till telefonen, och först är det svårt att läsa,tack vare flugattacken.
 
It's Zayn... Zayn Malik. 
 
 
Liams perspektiv: 
 
Jag står framför spegeln och rättar till min t-shirt. Drar upp jeansen, och knyter skorna. Igår... Var det bara jag och Emma. Tillsammans i London Eye, och jag kände något jag inte upplevt på länge. Kärlek. Men samtidigt gör det allt värre. Att vara med Emma. Fansen är vana med Danielle, jag tror faktiskt dem gillar henne. Om en ny tjej skulle komma in i bilden, som dessutom är ett fan blir det kaos. Och jag är ju fortfarande tillsammans med Danielle. Eller?
Suck, alla dessa tankar leder mig bara till dåligt humör. Jag tänker på Emma igen, på hennes skratt när vi kittlades. Ååå Emma. Henne vill jag träffa nu. 
 
Jag går mot hennes dörr, och knackar på. 
 
- Emma, it's me! 
 
Jag hör hur hon pratar stressat och högt på svenska, innan hon ropar "One minute" och stökar omkring i rummet.
 
Tillslut öppnar hon och ler stort. 
 
- Hi... Börjar hon, men hinner inte säga mer för jag drar in henne i en kram. 
 
- I've missed you Em. 
 
Hon fnittrar till.
 
- How? We live in the same apartment, and hang out all the time... 
 
Jag räcker ut tungan mot henne, men så fort jag dragit in den kysser hon mig. 
 
- I've missed you to Liam. Very mutch. 
 
Vi ler mot varandra och jag spanar in mot hennes rum. Hon ser det, och verkar plötsligt bli nervös.
 
- No! I didn't think about that... säger jag och hon skakar på huvudet.
 
- I know I know.. 
 
Det blir plötsligt pinsamt. Men sen ler hon, och går in mot rummet och tar sin väska. 
 
- I have been in London a while... And I havn't shopped anything! Today you're taking me out to shop. 
I wan't to go everywere!! 
 
- hahahhaha! Fine my lady, I'll take you everywere! Jag håller fram min hand, och hon tar den. Tillsammans går vi ut ur lägenheten, vinkar hejdå till Zayn som verkar upptagen med sin telefon och Niall som eftertänksamt letar efter något att äta i kylen. 
 
Emblas perspektiv: 
 

- Skicka kakorna!! Ropar Ida och snart får hon ett kakpaket i huvudet. Spridda skratt hörs. 
 
Killarna har börjat få igång grillarna, och snart ligger köttbitar, korv, halloumi, marshmallows och zooapor på dem. Emilia som somnade i solen för någon timme sen vaknar upp, och skriker när hon är nedbäddad i sand.
 
- VAD I HEEELA VÄRLDEN???!!? ropar hon och stirrar argt på oss. 
 
- HAHAHAHHAHAHAHAHHAAHAHHAHA!! 
 
- Du skulle ju bränna dig annars! och du var så söt när du sov så vi ville inte väcka dig! förklarar Katta, och Emilia jagar ner henne i vattnet. 
 
Några av tjejerna spelar kort, eller försöker men korten blåser iväg hela tiden. De skrattar högljutt. 
Karin har med sig högtalare, och sätter på någon sommarspellista. Alla känner igen låtarna, sjunger med eller skämtdansar. Ute på flytbryggan dansar Filippa och Katta tango. Emilia och Erika puttar i dem och viker sig av skratt. 
 
- Maten är klar! Ropar killarna, och alla funderar vad de ska välja. Samtidigt börjar en låt vi sjöng på någon utav konserterna i 7:an spelas, och alla börjar skråla med. Tillslut står vi alla och sjunger för full hals, och de människor som är på stranden börjar packa ihop sina saker och försvinner så småningom. Vi har hela stranden för oss själva nu, och när låten är slut ligger alla utspridda, med värkande halsar efter all falsksång och mätta efter maten vi grillat. Man bara måste älska dessa retards. 
 

Hej igen! Malin här alltså. 
Kort kapitel, och sent men det tog längre tid att komma på något än väntat, ber om ursäkt. Jag kanskekanske skriver ett till kapitel, tidsinställt så att Alex inte behöver stressa igång med något på direkten när hon kommer hem. Som sagt innan, stort tack för komplimangerna! ♥
Om ni har lust att kommentera igen får ni gärna skriva vems perspektiv ni vill läsa om! 
Antingen någon utav tjejerna i stan (Embla,Emilia,Karo,Vilja,eller Sara) Eller någon av 1D, eller Alex eller Emmas perspektiv. Vore till stooor hjälp! :) 
Pussar till er! /mallanmalin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0