:D
Ville bara säga tack för era fina kommentarer och säga att det kommer ett till snart snart :D
/Malin
Kap 47- I wish
"Hurry up, Im really hungy" suckade Niall frustrierat och jag och Alex skrattade och tog tag i varandras händer innan vi började skynda ikapp dom andra.
Karos perspektiv:
Jag kollade på klockan som redan var 2. Ojdå, jag är en hejdare på att sova.
Jag klarvade upp ur mi säng och luskade trött mot badrummet medans mitt lilla huvud försökte tänka vilken dag det var och vad som hänt dom senaste dagarna.
Just det ! Alex och Emma är med One Direction.... påvägen till badrummet tog jag tag i min mobil, och låste in mig när jag kom fram. Jag vill inte att mamma eller min syster ska komma in när jag gråter...
Jag klickade in mig på twitter, och som jag trodde, så var hela twitter bombad med bilder på
'Dom lyckliga vinnarna'. Ha, Dom är inga vinnare. Alex är tillsammans med Harry, det är bara att inse.
Jag kollade på ett par bilder och kände genast hur mina ögon blev tårögda.
Flera bilder när dom sitter inne på Nandos och äter, hur Louis och Hary kramas, hur Niall och Alex står och gör miner till en massa paparazzis och Liam som kollade på Emma som generat tittar ner i marken.
Gud vad jag önskar det var jag !
Efter ett par andra bilder började jag känna hur tårarna ran ner för mina kinder.
Varför kag gråter? Jo... jag vill träffa dom så jäkla mycket. Och nu sitter två av mina bästade vänner inne på Nandos med One Direction!
Jag snörvlade till och stoppade in tandborsten i munnen.
Efter en liten stund började min mobil vibbirera och det stog 'Harry' med stora bockstäver på skärmen.
Jag flinade och svarade.
(jkurvigt - Karo vanligt - Embla)
-Karo?! , utropade Embla och jag mumlade något i stil med ett 'ja.
-Har du sätt bilderna?! Jag är så sjukt avundsjuk asso !!!, jag nickade, tills jag kom på att hon inte kunde se mig, så jag skopptde ut tandkrämen i handfatet och återgick till samtalet.
-Ja, jag har sätt bilderna, fast nu ska vi vara glada för deras skull!! började jag uppmundtrande.
-Nja... Asso klart jag är gad men... That should me be!!, jag skrattade och skakade på huvudet.
-Men messa Alex och be henne ge killarna vara twitternamn då? Och dom sitter inne på Nandons just nu. ... började jag och Embla flämtade till.
-Nandos?! OMG ! , jag skrattade och skakade på huvudet.
-Haha okej, men asso du jag måste gå nu, så vi hörs !!, svarade jag.
-Okej, ses.
Samtalet avslutades och jag återgick till att bårsta tänderna och låta mina tankar flyga iväg med mig.
Tänk att få sitta på Nandos med One Direction.....
Zayns perspektiv:
När jag gick ut ur Nandos hade det börjat duggregna, så jag drog kappan tätare runt min kropp och tog fram siggarettpaketet ur fickan.
Jag har inte rökt på hela dagen....
Snabbt fiflade jag upp en siggarett och tände på den och tog ett djupt bloss.
Det smakade så gott... fast jag skämdes endå.
Jag skulle ju sluta röka... Jag suckade och tog ennu ett bloss, medans tankarna flög iväg till sverige igen.
Vad var det hon hette.... Vilma? Nej Vilme? Fel igen.
Jag måste snacka med Alex. Dendär tjejen var så sjukt söt.
´Kort, söt, vacker och hennes leénde. Jag kom på migsjälv med att stå och flina som en idiot, så
jag skakade på huvudet och släckte sigarretten, när ett par fans kom fram till mig.
"Hey Zayn..." började en av tjejerna. Jag kollade upp på henne och log. " Hey!" hon rodnade och höll fram en pappersbit. "could you sign this please?" sa hon prövande och jag nickqde. " Ofc." jag skrev snabbt mitt namn på den, och några till till dom andra tjejerna. " So, wanna take a picture?" frågade jag. Varför inte bjuda lite på sig själv?
"Hihi... yes please" log en av dom. " Allright, come here everyone!" vi ställde iss tätt intill varandra när jag höll upp flickand kamera framför oss.
Alla tjejerna blev superfina på bilne, vilket jag också blev,.
"Thank you so much, Love you!" sa dom alla i kör pch jag log stort mot dom och gick sedan in i restaurangen igen.
*
När vi alla efter maten gick ut öste regnet ner och vi alla stönade. " You have to be kidding me" muttrade jag surt. " God I hate this!" suckade Louis och vi alla nickade. " So.. what are we going to do now?" sa Alex och vi alla ryckte på axlarna.
"You will go home in 4 days, right?" frågade Niall och vi nickade.
"Allright, then maybe we can go to London-eye now, and look at bigben and then lets go home.
Tomorro we can go to a museum or something?" frågade han och vi alla nickade gillandes.
"Thtat sound greate!" svarade Emma. "Well, lets go then?" frågade Harry och vi alla gick ut i regnet för att hitta en taxi.
Eftersom vi alla inte fick platts i en, blev det två stycken.
Jag Liam och Emma i den ena, Alex Harry Niall och Louis i den andra.
Under resan satt jag och Emma och babblade på, medans Liam satt helt insjunken i sina egna tankar.
När vi kom fram hoppade vi alla ut genom bilen och Emma gapade.
"Oh My God its really big!" utropade hon och pekade på London eye. " Haha yes it is " flinade jag
och Liam skrattade åt Emmas fårvånade ansicktsuttryck.
Ur den andra bilen flög Niall ut, och sedan kom Louis, och efter dom Harry och Alex.
"We neeeeed to ride it!" ropade Alex och jag flinade åt hennes ''ordval'. "Haha ride?" hon himlade med ögonen och sprang ikapp Niall som redan var en bit framför oss.
Harrys perspektiv:
Vi ställde oss i kön för att köpa biljetter. Några tjejer en bit längre bort vinkar glatt och generat, och jag vinkar leende tillbaka och blinkar med ena ögat. Alex stirrar surt på tjejerna, och sedan på mig. Jag flinar åt hennes svartsjuka ansiktsuttryck och vänder mig sedan om igen, för att inte dras med av lusten jag har att bara krama om henne, och kyssa henne.Jag undrar om vi någon gång kommer kunna vara tillsammans, öppet och på riktigt. Just nu är det min allra högsta önskan. Det enda jag vill. Men än så länge får varken fansen eller media veta. Frågan är, vet de redan? Nej de gör de inte. Eller?!
Emma perspektiv:
Biljettkön är lååång, och ringlar sakta framåt. Duggregnet, som nu övergått till spöregn är kallt, och jag suckar. Självklart är jag glad över att vara i London, med 1D dessutom, typ alla tjejers dröm?! Men jag kan inte undvika känslan att allt vore så mycket bättre om... Liam inte hade Danielle. Återigen sjunker jag in i mina tankar.
Att en kille som Liam, talangfull,rolig,söt och omtänksam (och ja, alla andra bra positiva saker med för den delen..) blir uttnyttjad av en så ouppskattande, gnällig tjej är så retande på alla sätt och vis. Jag förstår inte hur han kan missa hennes beteende, hur han inte ser vad hon gör mot honom. Hur mycket alla än försöker, vill han inte lyssna. Han vill kanske inte tro det, eller så ser han något hos Danielle som inte alla andra ser. Om han ändå... inte hade Danielle... kanske kunde han.. älska mig som han älskar henne... Eller älska mig som jag älskar honom, och har gjort i jag vet inte hur länge. Åååhh vad jag önskar att Liam kunde se på mig, som Harry ser på Alex, och Alex ser på Harry. Det enda jag önskar.. är att Liam ska få den han förtjänar. Om det nu skulle vara jag, ja. Det skulle ju göra saken tusen gånger bättre..
-Emma?! Alex ljusa rop väcker mig ur tankarna.
Nu står vi längst fram i kön, och jag ser hur Alex, Harry, Louis och Niall är påväg mot en "kupol", samtidigt som Zayn trycker två biljetter i min hand, blinkar med ena ögat och viskar sedan "Have fun" med en diskret nick mot Liam. För när jag vänder mig om, ser jag att jag och Liam är dem ända kvar i kön. Vi kommer åka London Eye ensamma.
Liams perspektiv:
Vi är nästan framme vid kassan, när min telefon plingar till och ett nytt sms från Danielle dyker upp på skärmen. "Hey babe, it's me. Sorry I didn't call u, were busy. Just saw a sweet pair of jeans on Topshop... Do u mind ;) .... loveyah xx"
Jag suckar. Tredje gången idag, då jag får sms och hon ber om pengar. Istället för att svara stänger jag av telefonen och ger den till Niall, som ger mig en förvirrad blick men stoppar ner den i sin ficka.
Jag vänder mig mot vattnet och stirrar ut. Jag vet verkligen ingenting nu. Louis gör slut med Ellinor, Harry blir tillsammans med en tjej han träffat på en signering, Danielle varken ringer eller har tid att träffas, allt hon gör är att messa när hon behöver något. Jag är så trött på att behöva vara förvirrad.
Men jag rycker upp mig, och vänder mig om mot dem andra. Då ser jag att Alex,Harry,Niall,Louis och Zayn är påväg mot en kupol, och kvar står Emma med två biljetter i handen, och jag. Ingen annan, inte ens några fans och tanten som satt i biljettkassan verkar också borta med vinden. Jag tittar på Emma.
- So.. I guess it's just you and me now... Börjar jag och ler. Emma ler också, innan hon tvärt tittar ner i marken och hennes kinder färgas röda. Men på en sekund vänder hon upp blicken igen, och hennes ögon glittrar.
- Yes.. WHO'S COMING FIRST???!! utbrister hon och börjar springa.
Jag sätter fart och kommer ikapp henne, slänger henne över min ena axel och börjar springa mot vattnet.
- Let's take a bath! ONE...TWO... THREEEEEE!!!
Och samtidigt som jag slänger i henne, tar hon tag i min T-shirt och drar ner mig också.
Frustande tar jag mig över vattenytan och skrattar, sedan dyker jag ner under vattnet igen och tar tag i Emmas midja, och vipps är hon under vattnet hon med. Hon skrattar och helt plötsligt står vi öga mot öga. Jag ser in i hennes, och hon i mina. Jag drar henne närmre intill mig, och precis när.....
- HEY! You are not allowed to swim here! Ryter en vakt med ett kallt ansiktsuttryck och drar upp oss.
Vi börjar skratta igen, och reser oss upp för att stappla in i en "kupol".
Efter ett tag dör skrattet ut.
Emmas perspektiv:
Liam står vid "kupolens" ena kortsida, och pekar på sevärdigheter och kända byggnader. Jag hmm:ar och nickar när det passar, men sitter mest tyst. Vi var ett ögonblick ifrån att kyssas, Liams signaler var tydliga. Det bubblar inom mig, som det gör när jag har graderats på taekwondon, eller som när jag äntligen sätter en låt på basen.
Trots att jag borde vara frusen av regn och bad, är jag varm och jag anar att det har med Liam att göra.
Han står och kliar sig i nacken, och skakar på huvudet. Plötsligt vänder han sig om, och ställer sig framför mig. Jag reser mig ifrån den fastskruvade bänken och vi står tätt,tätt precis mittemot varandra. Han ler, jag med, innan våra läppar möts i vår allra första kyss. Det här är för bra för att vara sant.
När kyssen upphör, lutar han sin panna mot min och viskar
-Emma.. I like you.
- You don't say? Säger jag och fnissar. Han tar tag i mig, och börjar kittlas med all kraft han har. Kipande efter andan gör jag motstånd, och börjar kittla honom i magen. Tillslut ligger vi på golvet, båda asgarvandes, och alldeles röda av ansträgning. Vi ser varandra i ögonen och våra händer flätas samman.
Nu är vi nästan nere, och han reser sig upp, innan han drar upp mig och håller om mig länge.
- I will fix everything, hunny don't worry.
Jag vänder upp mitt ansikte mot honom, och ler.
- You just called me hunny.
- Yeah, you are my hunny.
Jag ställer mig på tå, och ger honom en snabb puss, innan vi släpper taget om varandra och kliver ur "kupolen".
Vi går fram till dem andra, som har väntat vid biljettkassan.
- Wow, why are you guys so wet? Utbrister Louis och skakar på huvudet.
- We... Took a little swim... börjar Liam och blinkar mot mig.
Jag rodnar och Alex höjer på ögonbrynet.
- Okey.... Who's hungry? Säger Niall och vi börjar gå mot bilen.
Alex springer ikapp mig och krokar i min arm.
- Vaaad hände där då? hon flinar och jag börjar rodna igen.
- Berättar allt. Snart. Men jag kan säga dig en sak Alex, min önskan har slagit in.
Okeeeei hur ska jag börja?
Hei allihopa :) jag heter Malin, är Alex vääään, och Alex frågade mig om jag kunde hjälpa henne göra klart detta kapitel och kanske skriva ett till. Jag vill testa, men shiet vad svårt det var! Haha och det bästa var att jag blev ganska nöjd med en del, men sen raderades den.. Så det var bara att skriva igen!
Hursom, tyckte jag att detta ↑ blev helt ok. Vet inte så mycket om "1D", är inte direkt ett fan men hoppas att det var okej ändå.
Nu är det upp till er, och Alex. För jag kanske skriver ett till kapitel, men det blir ju lite jobbigt om hon inte gillar det, och också om ni som läser inte gillar det. Vi säger så här, får detta kapitel en positiv kommentar ikväll får ni ett nytt kapitel imorgon!
Låter bra? Annars ses vi nog igen, håller på med en ny design till Alex på denna blogg, och sen bloggar jag ibland på hennes andra, alexlove.blogg.se. Nu vet ni hihi!
Puss /malin
2 saker....
HEllo :) sorrry att jag gör värsta inlägget nu, men jag har 2 saker som jag vill säga till alla er läsare :)
Jo för det första.....
JAG OCH MIN KOMPIS HAR FÅTT BILJEETTER TILL ONE DIRECTION !!!!!!!! :D omg jag så så jäkla glad just nu!!
Ifall nu vill läsa äer om det klicka in på :
Www.alexlove.blogg.se
Och andra grejen:
jag åker utomlands t ryssland för att ses med min släckt osv ( jag e halvryssk) nu på tisdag,
och jag kanske kan göra ett inlägg innan jag åker ,men då vill jag ha mer komentarer påå kap 46.... det är bara majamaja som är ducktig och komenterar.... :( snäla kan inte ni andra också göra det?
då får ni ett nytt inlägg innan rysslan ;)
jaja see yah
xx
Jo för det första.....
JAG OCH MIN KOMPIS HAR FÅTT BILJEETTER TILL ONE DIRECTION !!!!!!!! :D omg jag så så jäkla glad just nu!!
Ifall nu vill läsa äer om det klicka in på :
Www.alexlove.blogg.se
Och andra grejen:
jag åker utomlands t ryssland för att ses med min släckt osv ( jag e halvryssk) nu på tisdag,
och jag kanske kan göra ett inlägg innan jag åker ,men då vill jag ha mer komentarer påå kap 46.... det är bara majamaja som är ducktig och komenterar.... :( snäla kan inte ni andra också göra det?
då får ni ett nytt inlägg innan rysslan ;)
jaja see yah
xx
its only 1D 2 my <3 - chapter 46
Jag började rota runt i kylskåpet men hittade inget jag var sugen på, så jag drog på mig mina
vita älskade converse och gick ut i trapphuset, och gick fram till dörren mitt imot och bankade mågra gånger innan det att Emma öpnnade.
Alex perspektiv:
"Har du inte vaknat ennu?" flinade jag och Emma blängde surt på mig. "Ducktigt Alex, du väckte nyss alla i hela huset" muttrade hon och jag jag skakade på huvudet. " Nop. Killarna är i sin studio och skulle göra något vicktigt" sa jag och gick in till lägenhtetn som såg ut lika dant som killarnas, bara att det var mindre vardagsrum, pga av det att det var ett extra rum.
Jag är rätt så säker på att det är mublerat like dant i dom.
"Jaha, det förklarar varför ingen öppnade!" utrast Emma och slog sig ner vig köksön.
"Haha , ja smart där!" hon himlade med ögonen och jag satte mig brevid henne. "Vad är det som låter?" sa jag och Emma ryckte på axlarna. "Ingen aning." svarade hon och gäspade. " Det låter som din mobil?" fortsatte jag, och Emma flög snabbt upp och sprang in i ett av rummen och jag hörde hur hon svarade.
"Hej mamma! Ja, förlåt att jag inte ringde igår..." började hon, cch jag kom på att jag också glömt att ringa mamma när vi kom fram, vilket jag lovat att jag skulle göra.
Jag fiskade upp mobilen ur fickan och tryckte på mammas nummer.
Emilias perspektiv:
Varför svarar ingen av dom?!
Här har jag suttigt och försökt få tag på Emma eller Alex i flera minuter...
Jag suckade och försökte åter igen ringa Alex, fast det var upptaget.
Varför svarar dom inte?! Jag MÅSTE värkligen prata med något av dom, lixom.. ja jag kan ju snacka med Karo
Vilja eller Sara, men ingen av dom fattar. Inte när det gäller kilar i alla fall.
Jag tryckte Emmas nummer och hörde hur signalerna började gå fram. Yess!
(Kurvigt - Emilia
vanligt - Emma)
-Hej det är Emma?
-God, jag har ringt er två i en evighet?! Sov ni eller?!" utbrast jag och hon skrattade i andra enden.
-Nej, bara att vi behövde ringa våra föreldrar. , svarade hon.
-Okej, men asso jag har något supervicktigt att säga. Lucas, dumhuvudet som är min tvillingbror, har bjudigt hem ALEXIS till landet. Fatta, ALEXIS av alla killar i hela jäkla värden?!
utbrast jag och Emma skrattade i bakgrunden.
-Vänta, jag ska bara sätta på högtalare.... Så, were back!
-I need help !! Snälla, jag vill inte snacka med honom. Det han gjorde är helt...oförlåtbart.
Och... jag har fortfarande känslor för honom. Han var min bästa vän, och jag trivdes mycket bra med att älska honom i smyg. Men nu.... jag hatar att jag älskar honom! utbrast jag, och hörde sedan hur töntigt allt igentligen lät. Men det var inte mitt fel. Så är det bara. Jag kan inte sluta tänka på honom, jag vill bara ha tillbaks honom i mitt liv. Men det han gjorde mot mig... jag kan bara inte fatta det.
-Gumman, det kommer bli bra! , hörde jag Alex säga i bakgrunden och jag skakade på huvudet.
-Nej det kommer det inte... , jag hörde hur dörren öppnades och Lucas och Alexis röster spred sig i lägenheten.
Okej jag måste gå, dom är här nu. Men hälsa killarna från mig bara!
-Okej !! Vi ses , puss!!, sedan la dom på.
In i vardagsrummet och killarna inklampande och stannade till när dom såg mig.
"Hej Emilia...." mumlade Alexis och jag fnös. "Man säger väl hej tillbaks eller?" muttrade Lucas surt och jag spärrade upp ögonen mot honom. "Det kanske man gör?" svarade jag surt tillbaks.
"Gud..." Lucas kliade sig i nacken, presis som jag brukar göra näg jag inte vet vad jag ska säga.
Det är inte bara på utseendet vi är lika.
"Alexis" började han och Alexis nickade, utan att slita blicken från mig. " Vill du ha något att dricka?" fortsatte han. " Ja tack" sa Alexis och Lucas försvann ut ur rummet.
Jag reste mig upp från soffan och skulle gå ut genom rummet, när Alexis grep tag om min handled.
"Vad?" jag vände mig mot honom och han suckade. " Snälla, Emilia, .." började han. " Jag är inte snäll" snäste jag och han skrockade. " Jodå, det är du. Annar skulle du inte vara min bästa vän.." återigen avbröt jag honom med att börja skratta. "Jag? Vad, ? Din bästa vän? Ha, det var det roligaste jag hört på länge!" jag vände mig återigen om, när jag hörde hur han snyftade till.
"Gråter du?" jag vände mig om och kollade på honom, som var helt tårögd."Snälla gråt inte..:" mumlade jag och korsade armarna. Varför måste han vara så perfect? Varför måste han vara dendär kännslosamma snygga killen som man bara kan dö för?!
"JAg gråter inte" snäste han. " Jag fick bara något i ögat..." jag flinade mot honom och han kunde inte hålla sig från att le.
"Du är fortfarande en lika usel lögnare som förut" konstanterade jag och vi båda började skratta.
"Alexis..." Lucas kom in i tummet med 2 glas läsk, men så fort han såg oss, backade han sackta ut igen.
Både jag och Alexis flinade mot varandra.
"Så du är inte sur längre?" sa han tillslut. "Jo...." jag slog till honom på armen och han kollade frågande på mig.
Jag slog till honom igen och hon flinade. "Nu då?" Jag tänkte en stun och slog till honom en sista gång.
"Nu är det bra" flinade jag och han himlade med ögonen. " Haha lika knäpp som alltid" hon öppnade upp armarna och jag gick rakt in i hans famn, i en var kram.
Gud vad jag har saknat honom.
Liams perspektiv:
"So, is that all for today?" s ajag glatt när jag kom ut ur inspelningsrummet.
"Yes, for you it is, but the other dudes need to record some more stuff" svarade Isaac.
"Alright..." jag slog mig ner i den stora soffan och tog upp mobilen för att följa några på twitter och svar på lite saker. Danielle hade twittrat en bild på henne, när hon hade på sig sina nya skor hon fått av mig,
och alla skrev att dom var väldigt fina.
Men sedan såg jag en annan tweet.
'Dont you see?! Shes using you! Like, shes working and have monye. Why cant she buy shoes by her self? :/ #Nohate but I just care about u. x'
Jag stirrade på skärmen.
Vad.... Harry och Louis har sackt det flera gånger, och Niall har
tagit allvarliga samtal med mig men jag har aldrig trott dom. Zayn har till och med påpekat det framför Danielle, men.... hade inte dont fel?
Nu helt blötsligt säger till och med ett fan det?
Jag stängde nr mobilen och fick helt plötsligt ett sting av längtan.
Jag kan inte vänta med att komma tillbaks till Emma och Alex.
Emma hade sovigt hos mig denhär natten. Det hände ingenting, men jag hade inte kunnat sova.
Jag låg bara och lyssnade på hennes djupa andetag.
Lång in på natten hade vi legat och pratat om böcker, och sedan somnade hon.
Såfort jag ens tänker på henne får jag fjärilar i magen.
Vad är grejen?
´Harrys perspektiv:
Zayn låste upp dörren och vi alla flög in.
"Alex, Emma?!" ropade alla. " Were here!" ropade dom tillbaks.
Vi alla gick in till vardagsrummet, vart dom satt framför TVn och kollade på något program.
"Heeey!!" utbrast Niall och slängde sig ner i soffan brevid dom. "Heeeeey!" ropade Alex tillbaks.
"So.... Vas happening?!" " skrek Zayn och jag himlade med ögonen.
"Im hungry!" svarade Niall. " Haha noooo you dont mean that!" skrattade Louis. " Haha yes I do!" svarade han tillbaks. " Well, cant we go to nandos?" frågade Emma. " YES!" Ropade Niall och vi alla skrattade.
När vi alla efter en stund var påväg ut ur lägenheten drog jag tag i Alex så vi hamnade bakom alla dom andra och jag tryckte henne hårt mot mig. " Hey babe" viskade jag. " Hey babe" härmade hon och försökte härma min mörka röst. Jag himlade med ögonen och skrattade innan jag tryckte mina läppar mot hennes.
"Hey, love birds!" ropade Liam. " HARRY ARE YOU CHEATING ON ME?!" utbrast Louis och alla började skratta.
"Hurry up, Im really hungy" suckade Niall frustrierat och jag och Alex skrattade och tog tag i varandras händer innan vi började skynda ikapp dom andra.
hehe okej
VÄRSTA KAPITTLET EVER,
men jag blev så glad för alla komentarer så ni fick ett idag iaf :)
Och sorry för att det var dåligt....
Men det blir ingen uppdatering imorgon, midsommar jue !! ;D
hoppas ni har bästa dagen dåh, så ses vi efter hälgen tror jag :)
Kolla gärna in min personloga blogg också .
okej KOMENTERA nu tack ! :)
xx
its only 1D 2 my <3 - chapter 45
Min mobil vibbrierade i ficken och jag blev säker på att det var killarna som ringde och var oroliga över vart jag hade tagit vägen.
Jag fiskade upp den ur fickan, fast när jag såg bakgrundsbilden på min mobil började tårarna återigen forsa ner för mina kinder.
Bilden var tagen för cirka 3 månader sedan, här i London på mig och min älskling.
Vad har jag gjort?!
Jag fiskade upp den ur fickan, fast när jag såg bakgrundsbilden på min mobil började tårarna återigen forsa ner för mina kinder.
Bilden var tagen för cirka 3 månader sedan, här i London på mig och min älskling.
Vad har jag gjort?!
Alex perspektiv:
Alla gick in i den ena dörren och jag började dra efter min resväska.
"Hey, hun" Harry drog lätt i min tröja och pekade mot dörren på andra sidan.
"What?" Harry skrattade och drog in mig i en annan lägenhet.
"This is mine and Lou's flat. The other dudes lives right nwext to us" förklarade han med len röst.
"Ah, alright" log jag. Harry började gå genom ett långt rum, som var vardagsrum, kök och matsal i ett.
Vi gick förbi det stora bordet, och när vi kom till 'vardagsrums'delen så sparkade Harry undan 3 stora sackosäckar som låg framför den gigantiska TV.
Längst med den långa väggen var det en stor glashylla som ftlld med filmer,
och även lite böcker och bilder.
Sedan svängde vi in i den andra dörren vi gick förbi, och kom in i Harrys rum.
Rummet var inte så jätte stort, det var en stor säng, två nattygsbord , ett bord och en bokhylla som räckte enda upp till taket, och den var fylld med böcker.
Längst med den ena kortväggen lädde det en stor garderob med skjutdörrar,som var speglar.
Sedan fanns det även en dörr i rummet, som säkert leder in till toaletten.
"Wow, how many books!" sa jag helt i shock och gick fram till bokhyllan.
"Haha yeh I know" sa han med en lite generad röst och kliade sig i nacken. " Have you read all of them?" fortsatte jag, " Yess actually I have" log han stålt. Jag vände mig mot honom och kollade ner på hans läppar.
Varför så perfect?!
Han flinade mot mig och jag flinade tillbaks.
"So, are you hungry?" sa han och jag nickade. "Yes I am !" svarade jag. " Good" han tog tog i min hand och drog med mig ut till köket. "So, spaghetti bolognese?" han lufte på ögonbryna och jag nyckade. " Yes please!" svarade jag och han pussade mig på nästippen innan han började fixa och trixa i köket.
"Harry, whe do you have á so big livingroom?" sa jag frågande.
"Beacus, this is were we all hang out.The other mates lives a bit bigger, but their livingroom is much smaller. So this is were we hang out!" förklarade han.
"Ah cool" jag betracktade Harry hur han rörde sig i köket, och noterade varenda rörelse hon utförde.
Varför var hela han så fantastisk?!
"What time is it?" sa jag och gäspade. "Its 11 o'clock actually.." svarade han och flinade. " tired?"
Jag nickade jag lutade huvudet mot min hand.
Harry började nynna på en låt som jag kände igen mycket väl, men jag ville inte försöta genom att börja sjunga jag ochså med min kraxande röst, så jag satt tyst och lyssnade på Harrys fantastiska röst istället.
"I wanna be drunk when I wake up
On the right side of the wrong bed
And every excuse I made up
Tell you the truth I hate
What didn't kill me
It never made me stronger at all.
Love will scar your make-up lip sticks to me
So now I'll maybe leave back there
I'm sat here wishing I was sober
I know I'll never hold you like I used to"
On the right side of the wrong bed
And every excuse I made up
Tell you the truth I hate
What didn't kill me
It never made me stronger at all.
Love will scar your make-up lip sticks to me
So now I'll maybe leave back there
I'm sat here wishing I was sober
I know I'll never hold you like I used to"
Han tysnade sedan och vände sig om. " What are you looking at?" frågade han, och jag kom på mig själv med att sitta och råglo med halft öppen mun. Jag plinkade till några gånger och skakade på huvudet.
"Oh.. sorry but it just that.... I know you have heard this like a ahundred times, but your vioce is amazing!" utbrast jag och Harry skrattade till. "I know I have told you this like a hundred times, but I love you" sa han och ställde ner en tallrik framför mig, och en tallrik brevid mig, vart han sedan slog sig ned.
Jag stelnade till och kollade på honom, och han kollade frågande tillbaks. " What...?" sa han efter ett tag och
ett stort leende sken upp på mina läppar.
"No, you never told me that before" sa jag och Harry började rodna. "Well I do. I love you Alex" sa han.
"I love you too" Harry log och lutade sig fram mot mig, så jag kände hans varma andetag mot mitt ansickte.
Presis när han skulle kyssa mig, började min mage kurra för full halv och vi båda hoppade till av förvåning.
"Hehe Im sorry Im just hungry... Hehe" flinade jag oskylldigt och Harry brast ut i skratt. "Hope you like it" sa
hon och spettsade lite på sin gaffel och nickade mot den, och jag gjorde samma sak.
"Im sure I will " svarade jag och vi båda högg in.
_
Jag och Harry satt i soffan under en tjock filt och kollade på Love actuallt.
Filmen hade både jag och Harry sätt ett flertal gånger, fast den var alltid lika bra.
Vi satt och smååt popcorn och hade det supermysigt, när nogon helt plötsligt började banka på dörren.
Så lättskrämda som både jag och Harry där, så flög vi båda upp och alla popcorn flög ut på golvet.
"I think its Louis" sa Harry och reste sig upp för att gå och öppna.
Jag tittade på klockan och konstanterade att den redan var 1 på natten, och regnet bara öser ner utanför.
Harrys perspektiv:
Jag öppnade dörren, och möttes av en dygnblöt och kall Louis, med tårar rinnandes längst hans kinder.
"You..." han nickade och började gråta ennu mer.
"Huny! It will be allright" tröstade jag och kramade om honom, och kände hur även jag blev helt plöt.
Han snyftade till och jag hörde hur Alex kom fram till oss bakifrån.
"Lou, are you alright?" sa hon och ja sin hand på hans axel. Han släppte taget om mig och skakade på huvudet.
"I just broke up with Eleanor" snyftade han fram och hon slog ut armarna. " Need a hug?" frågade hon lent och han nickade. " Yes I do" Hon kramade om honom och han gömde ansicktet i hennes hår.
Jag log lite mot Alex, som log tillbaks mot mig.
Hon var värkligen bäst. Efter en stund släppte Louis taget om henne och sa att han skulle gå och lägga sig.
"If you want to talk, we are here for you." sa hon och han nickade tacksamt. " You should take a shower, it will make you stop crying" fortsatte jag och hon nickade igen. "And dont think that this was a bad thing. See it from the bright side" fyllde Alex i. "This dont have a bright side.." mumlade han och hon fucktade sina läppar innan hon svarade. " Well then you can think about how greate it was to be her boyfriend. And thinkg about how lovley she is, and be happy for her. If you dont love her, she should be with someone who does, right?" sa hon sedan och tittade frågande på Louis.
Båda jag och han tittade på Alex med häpna miner, fast sedan förstod nog båda att det facktisgt
var så allt var just nu. Ifall han inte älskar Eleanor ska han inte vara men henne, eftersom
hon är en så grymt bra tjej så hon förtjänar någon som älskar henne. Presis lika mycket som Louis förtjänar
att älska någon.
_
"We should probably go to bed" gäspade Alex och jag nickade till svars.
Vi båda var sjukt trötta, och hade sittigt i soffan i flera timmer och bara prata, om allt mellan himmel och jord.
Jag gick in i badrummet och fixade iårdning mig tandborste, och tittade på Alex som rotade i sin resväska.
När jag blev klar i badrummet fösta Alex ut mig dörifrån och jag tittade frågande på henne.
"What? I need to change..." mumlade hon och stängde igen dörren.
Suck.
Alex perspektiv:
Jag sköljde ur munnen och tvättade av ansicktet så att det inte skulle vara kvar något smink.
Jag är inte en sådan person som har smink på mig varige dag, eller jo alltid concealer såklart.
Och ibland, ifall jag känner för det, har jag mascara.
När jag tvättat av ansicktet kollade jag min nogrant i spegeln.
Visst, det ser inte så dåligt ut. Men man ser ju alltid snyggare ut på kvällen.
Hur kommer jag se ut imorgon på morgonen?! Jag kommer skert se så ful ut att Harry kommer att
bli rädd för mig och mitt fula tryne....
jag suckade och borstade igenom håret, medans jag iaktog min spegelbild.
Jag såg som sackt helt OK ut. Rätt så söt, inte så stor skillnad idag med eller utan smink, med det
är ju som sackt så på kvällen.
Men jag kommer se helt jäkla CP ut på morgonen.
Jag drog på mig min Snobben Pyjamas och tog ett djupt andetag innan jag gick in till Harry, som
redan låg i sängen.
Ligger han naken tro? jag skakade av mig tankarna och la mig brevid honom, så vi låg 'face to face'.
Vi låg så ett tag, och bara tittade på varandra.
Han är så sjukt vacker. Hans hår, hans ögon hans läppar... han är bara min.
Efter en stund kände jag hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre.
"Love, you are tired. Lets go to sleep" sa Harry och släckte lampan.
Jag la mig ner med ryggen mot honom och han la armarna om mig. " Goodnight. Sweet dreams" mumlade jag sömnigt och han pussade mig lätt i nacken. " Sweet dreams love" viskade hon tillbaks.
_
Jag vaknade av att jag hörde något ljud, så jag satte mig urvaket upp och kollade mig runt omkring i det ljusa rummet. " Oh God, did I wake you up?" sa Harry med en skylldig mig och jag gnuggade mig i ögonen.
"Uh, yes, haha but its Okey" svarade jag. " What time is it?" "Its 6o'clock..." sa hon och jag höjde på ögonbryna. " Do you always get up this erly?" sa jag och la mig ner igen.
"No... but we need to get some stuff dont in the studio. Im so sorry, but we will be done by lunch" sa han sorgset och jag log mot honom. " Its Okey. " svarade jag. " Are you sure....?" sa han förbryllat och jag fnissade.
"Ofc it is! " skrattade jag och han kollade fundersamt på mig. " I can stay if you want too...." började han och jag stönade. " Harry I cant to that?! You need to work,so leave now!" skrattade jag och pekade på dörren.
"Alright, see you!" sa han och lutade sig över mig ör att kyssa mig i pannan, och sedan försvann han ut genom dörren, och jag hörde hur han snackade med Louis inne i köket, och sedan hur ytterdörren smälldes igen.
Efter att ha legat sömnlös i kanske 5 min, gick jag trött up i köket och bestämde mig för att ta och äta ngt.
Jag kollade runt lite i dom överfyllda sköpen, tills jag såg ett oboy paket.
OBOY ! Jag tog ut paketet och även ett paket mjölk ur kylen, och blandade sedan en kopp kall oboy,
sedan satte jag mig ner vid bordet och njöt av tystnaden.
Jag har aldrig varigt någon som går upp tidigt, men när jag väl gör det älskar jag att bara sitta och njuta av tystnaden.
När jag druckigt upp diskade jag koppen och tittade sedan på klockan som nu var halv 7.
Sover Emma tro?
Hon sover säkert. Hon brukar vakna runt 10 tiden.
Jag gick in i badrummet och fick lust att duscha. Tjaa, varför inte? Jag tvättade nogrant håret och gjorde
hela tjotahejtit som man brukar göra. Hårinoackning, rakade benen, skrubb... ja allt såndtär.
När jag sedan var klar så kollade jag på klockan, som visade 8.Typisgt mig att duscha i en evighet.
Sen tog jag fram en ansicktskmask ur min nessisär och smörjde in mitt ansickte, så att jag blev helt blå.
Medans jag väntade på att den skulle tårka bårstade jag tänderna och sedan tvättade jag bårt masken.
Jag la på lite conseyler och smetade på lite mascara på ögonfransarna, och fönade slarvigt igenom håret.
Efter det rotade jag runt i min resväska och hittade en stor fösig T-short och ett par skinny jeans.
Sedan satte jag upp håret i en slarvig knöl mitt på huvudet och gick ut till köket igen, och kollade på klockan som nu var 9. Vad ska jag göra nu?
Jag började rota runt i kylskåpet men hittade inget jag var sugen på, så jag drog på mig mina
vita älskade converse och gick ut i trapphuset, och gick fram till dörren mitt imot och bankade mågra gånger innan det att Emma öpnnade.
Okej, nu har jag suttigt med dethör kapittlet i FLERA TIMMAR och ajag hoppas att ni gillar det!
Jag vill ha minst 3 komentarer innan nästa, och tro mig det kommer snart bli DRAMA.
Komentera vad jag ska förbättra, och vad nu gillade :)
Kram!
xx
chapter 44 - goodbye
Han slängde sig över henne i en kram och kysste henne sedan.
Det kändes som ett slag i magen, fast jag vet ju att jag inte har något chans...
Jag vände blicken och började gå mot Alex och Zayn som stog en bit bort.
Zayn perspektiv:
När Emma kom fram till oss stod jag och Alex oc skrattade åt något jag nyss sackt,
men vi slutade genast när vi såg Emmas ansicktsuttryck.
"Em, are you alright? U look a bit..." började jag "A bit.... sad?" fortsatte Alex och jag nickade.
"Oh... No its nothing. Really" svarade Emma kort. Jag och Alex utbyte en snabb blick och en awkward tysnad la sig runt oss. " Okeyyy...." sa Alex och suckade sedan. Både jag och Emma kollade fårande på henne och hon skakade på huvudet. " No its noting.. I just.." Emma kolade ner i marken, och Alex spärade upp sina ögon mot mig och nickade lite åt andra hållet, i en gest om att jag skulle titta dit.
Jag gjorde som hon ville, och möttes av Liam och Danielle som stog och nästan åt upp varandra en bit bårt.
Jag himlade med ögonen mot Alex och hon tittade sorgset mot Emma.
"So guys, we are leaving now!!" ropade Paul genom bilförnstret.
Paul hade gått och hämtat våran svarta skåpbil, och nu skulle vi bara lasta in allt i den.
Jag Emma och Alex började sackta lunka ditåt, medans Niall och Harry rusade så fort dom kunde, bara för att få en fönsterplatts. Ha, losers <3
Sist av alla kom Liam in i bilen.
"Are you not going to Danielles place?" sa Harry frågande. " Or is she coming with us?" fortsatte Niall, som fortfarande pustade efter den lilla springtävlingen med Harry.
"Nop, she were just here to pick ner thigs up. " svarade han och drog igen skjutdörren.
Vi alla blängde surt på honom. Fattar han inte att hon utnyttjar honom?!
Han satte sig ner brevid mig och Paul harklade sig där framme.
"Yes, we can go now." svarade Liam. " Your idiots. Havent u forgot anything?!" sa han med ett flin.
Vi alla kollade på varandra, och sedan ut genom fönstret.
Ett 'Naaaw' slank ut genom alla våras munner av synen vi såg.
Louis perspektiv:
Jag suckade och höjde händerna. " Guys, I have one idea? What is the first one who gets to the cab, will sit next to the window?!" sa jag och Harry och Niall började genast springa. Jag suckade återigen och tog upp Nialls gitarr som han lämnade till mig, så att han kunde springa lättare.
Presis när även jag skulle börja gå mot bilen hörde jag hur någon harklade sig bakom mig.
Jag trodde det var några fans som ville ha autograf eller något, så jag vände mig om och möttes av ett par stora bruna ögon.
"Eleanor....?" viskade jag fram. " Hey Louis...." hon log prövande mot mig och secunderna senare var hon inne i min famn. " I´ve missed you so much" mumlade hon mot min axlen, och jag andades in hennes luckt. " I missed you more" orden bara slank ur min mun, och till min lättnad var det ingen lögn.
Vi släppte taget om varandra, och jag tittade in i Eleanores vackra ögon.
"Huny, why are you crying?" sa jag och torkade bårt en tår som rann ner för hennes kind.
"Beacus I missed you so much..." jag kände hur mina ögon tårades och jag börjde mig ner för att trycka mina läppar mot hennes. Det kändes så rätt, men endå så fel.
Jag älskar henne värkligen, men .... Det ska inte finnas något men.
Jag hörde hur killarnas bild började åka och jag förstod att dom menade att jag skulle åka med Eleanor, så
att vi skulle kunna reda ut saker och ting.
Vi backade undan från varandra och hon såg minst lika nervös ut som jag.
"So, should we go to your place or mine?" sa jag prövande och hon ryckte på axlarna.
"I sont know. But the boys took your luggage so mabye we should go on a walk or something?" sa hon och jag nickade. Det var ju lika bra, eftersom hemma hos henne var ju hennes föreldrar och syskon, och hos mig höll hela One Directiont ill för tillfället.
"Sure. Lets get a cap" sa jag och tog tag om hennes hand.
_
"
(LYSSNA MEDANS NI LÄSER, DET BLIR SÅ MYCKET BÄTTRE DÅ !!)
"Keep the change." sa jag och taxichafören log tacksamt mot mig.
Jag smällde igen dörren och vände mig om mot Eleanore och hon log sorgset mot mig.
Vi båda var nog väldigt medvetna om hur dethär skulle sluta, bara att vi båda var för räda för att erkänna det.
Sackta börjde vi gå längst Londons vackra gator och andades in den sköna luckten av blad som nyss varigt i regn.
"So.... how are you?" sa jag för att avbryta den tunga tysnaden som lackt sig över oss.
Hon stannade till och jag gjorde samma sak. "Louis..." hon drog ena handen genom sitt vackra tjocka bruna hår. "We dont have to do this..." suckade hon och jag kunde höra hur hennes röst darrade.
"Eleanor" min röst bröt sig och tårarna steg snabbt i ögonen. Varför skulle allt vara så svårt?
"Just tell my why." sa hon och jag kliade mig i nacken. Skulle jag värkligen säga det?
"I... I think I" jag kunde inte avsluta meningen och strävade efter hennes ögonkontackt. " Louis are you.."
hon lyfte blick och mötte vi fik genast ögonkontackt. "Are you inlove in someone else?" det sista kom som en låg viskning, så låg så att knappt jag hörde den, fast endå kom det som ett slag rakt i magen.
Även fast hon stod en meter ifrån mig, kändes det helt plötsligt som en evighet imällan oss...
"I..Im...Sorry..?" stammade jag fram och tårarna började rulla ner för hennes kinder. "Dont cry...!" vädjade jag och tog ett steg fram för att tårka bårt dom med hon hand. "Dont. Please just dont" hon vände på klacken och började gå iväg från mig. Paniken steg i mig. Vad ska jag göra..?!
"Eleanore!" tårarna började rinna längst mina kinder och i ren panik började jag springa efter henne.
"What Louis?" sa hon med darrande röst och vände sig om mot mig. "Dont go.." försökte jag och hon skakade på huvudet. " Why Louis?" sa hon och jag drog händerna genom håret. "Cuz... I love you" sa jag och ennu mer tårar började ströma ner för mina kinder. "No you dont... And I dont blame you for that. But Its just that...." hon skakade på huvudet och fucktade sina läppar. "I really love you Louis. But I dont want you to be with me if you dont feel the same way about me. And I really" hon snyfftade till och tog ett djupt andetag innan hon fortsatte. "I really hope that you will find thet perfect girl for you. I.." återigen stannade hon upp för att ta ett djupt andetag och hon möte sedan mig i ögonkontackt och fortsatte. " I really do. I love you Louis and I wish that it didnt end this way. But ..." jag skakade på huvudet och drog återigen händerna genom håret. " Eleanore... I love you. And I dont want you to think something else. But its just that... we are so difrent..." hon nickade och lutade sig fram mot mig och kysste mig löst på kinden. " Bye Louis" sa hon och vände sig om och började sedan gå längst Londons gator.
Jag såg hur hennes figur blev mindre och mindre, och sedan var hon utom synhåll för mig.
Jag vände mig om och försökte få en uppfattning om vart jag nu befann mig helt övergiven och helt själv.
Jag såg upp mot himlen och såg hur alla stjärnorna lyste. Hur mycket kan klockan vara?Jag tog fram mobilen och den visade att klockan redan var 11 på kvällen. Jag
började gå frampt och tårarna bara ran ner för mina kinder.
Varför skulle allt sluta såhär?
Regnet började dugga ner över mig och jag ökade tackten, utan att ens vata vart jag var påväg.
När jag tittade upp märkte jag att jag var på bron som leder till Big Ben.
Kanske lika bra att började gå hem?
Jag började gå över bron, men stannade sedan upp och slog mig ner på en bänk.
Alla som gick förbi mig med tidningar över huvudet för att inte bli blöta, tittade snätt på mig och undrade
säkert varför jag satt där, i en tjocktröja och mössa, med en gitarr brevid mig, och tårar rinnande längst med kinderna. Inte kunde dom veta att jag fyss begåt mitt livs största misstag?
Min mobil vibbrierade i ficken och jag blev säker på att det var killarna som ringde och var oroliga över vart jag hade tagit vägen.
Jag fiskade upp den ur fickan, fast när jag såg bakgrundsbilden på min mobil började tårarna återigen forsa ner för mina kinder.
Bilden var tagen för cirka 3 månader sedan, här i London på mig och min älskling.
Vad har jag gjort?!
Okej, vad tycker ni?! :D
Själv blev jag sjukt nöjd :3 lite frama osv´:)
Och sorry för att jag inte har uppdaterat men jag krashade 2 datorer så hade INGEN
att skriva på, men nu är min tillbaks fr lagningen så ja,
nu ska uppdateringen bli bra igen !!
Komentera gärna MERA:)
xx
Det kändes som ett slag i magen, fast jag vet ju att jag inte har något chans...
Jag vände blicken och började gå mot Alex och Zayn som stog en bit bort.
Zayn perspektiv:
När Emma kom fram till oss stod jag och Alex oc skrattade åt något jag nyss sackt,
men vi slutade genast när vi såg Emmas ansicktsuttryck.
"Em, are you alright? U look a bit..." började jag "A bit.... sad?" fortsatte Alex och jag nickade.
"Oh... No its nothing. Really" svarade Emma kort. Jag och Alex utbyte en snabb blick och en awkward tysnad la sig runt oss. " Okeyyy...." sa Alex och suckade sedan. Både jag och Emma kollade fårande på henne och hon skakade på huvudet. " No its noting.. I just.." Emma kolade ner i marken, och Alex spärade upp sina ögon mot mig och nickade lite åt andra hållet, i en gest om att jag skulle titta dit.
Jag gjorde som hon ville, och möttes av Liam och Danielle som stog och nästan åt upp varandra en bit bårt.
Jag himlade med ögonen mot Alex och hon tittade sorgset mot Emma.
"So guys, we are leaving now!!" ropade Paul genom bilförnstret.
Paul hade gått och hämtat våran svarta skåpbil, och nu skulle vi bara lasta in allt i den.
Jag Emma och Alex började sackta lunka ditåt, medans Niall och Harry rusade så fort dom kunde, bara för att få en fönsterplatts. Ha, losers <3
Sist av alla kom Liam in i bilen.
"Are you not going to Danielles place?" sa Harry frågande. " Or is she coming with us?" fortsatte Niall, som fortfarande pustade efter den lilla springtävlingen med Harry.
"Nop, she were just here to pick ner thigs up. " svarade han och drog igen skjutdörren.
Vi alla blängde surt på honom. Fattar han inte att hon utnyttjar honom?!
Han satte sig ner brevid mig och Paul harklade sig där framme.
"Yes, we can go now." svarade Liam. " Your idiots. Havent u forgot anything?!" sa han med ett flin.
Vi alla kollade på varandra, och sedan ut genom fönstret.
Ett 'Naaaw' slank ut genom alla våras munner av synen vi såg.
Louis perspektiv:
Jag suckade och höjde händerna. " Guys, I have one idea? What is the first one who gets to the cab, will sit next to the window?!" sa jag och Harry och Niall började genast springa. Jag suckade återigen och tog upp Nialls gitarr som han lämnade till mig, så att han kunde springa lättare.
Presis när även jag skulle börja gå mot bilen hörde jag hur någon harklade sig bakom mig.
Jag trodde det var några fans som ville ha autograf eller något, så jag vände mig om och möttes av ett par stora bruna ögon.
"Eleanor....?" viskade jag fram. " Hey Louis...." hon log prövande mot mig och secunderna senare var hon inne i min famn. " I´ve missed you so much" mumlade hon mot min axlen, och jag andades in hennes luckt. " I missed you more" orden bara slank ur min mun, och till min lättnad var det ingen lögn.
Vi släppte taget om varandra, och jag tittade in i Eleanores vackra ögon.
"Huny, why are you crying?" sa jag och torkade bårt en tår som rann ner för hennes kind.
"Beacus I missed you so much..." jag kände hur mina ögon tårades och jag börjde mig ner för att trycka mina läppar mot hennes. Det kändes så rätt, men endå så fel.
Jag älskar henne värkligen, men .... Det ska inte finnas något men.
Jag hörde hur killarnas bild började åka och jag förstod att dom menade att jag skulle åka med Eleanor, så
att vi skulle kunna reda ut saker och ting.
Vi backade undan från varandra och hon såg minst lika nervös ut som jag.
"So, should we go to your place or mine?" sa jag prövande och hon ryckte på axlarna.
"I sont know. But the boys took your luggage so mabye we should go on a walk or something?" sa hon och jag nickade. Det var ju lika bra, eftersom hemma hos henne var ju hennes föreldrar och syskon, och hos mig höll hela One Directiont ill för tillfället.
"Sure. Lets get a cap" sa jag och tog tag om hennes hand.
_
"
(LYSSNA MEDANS NI LÄSER, DET BLIR SÅ MYCKET BÄTTRE DÅ !!)
"Keep the change." sa jag och taxichafören log tacksamt mot mig.
Jag smällde igen dörren och vände mig om mot Eleanore och hon log sorgset mot mig.
Vi båda var nog väldigt medvetna om hur dethär skulle sluta, bara att vi båda var för räda för att erkänna det.
Sackta börjde vi gå längst Londons vackra gator och andades in den sköna luckten av blad som nyss varigt i regn.
"So.... how are you?" sa jag för att avbryta den tunga tysnaden som lackt sig över oss.
Hon stannade till och jag gjorde samma sak. "Louis..." hon drog ena handen genom sitt vackra tjocka bruna hår. "We dont have to do this..." suckade hon och jag kunde höra hur hennes röst darrade.
"Eleanor" min röst bröt sig och tårarna steg snabbt i ögonen. Varför skulle allt vara så svårt?
"Just tell my why." sa hon och jag kliade mig i nacken. Skulle jag värkligen säga det?
"I... I think I" jag kunde inte avsluta meningen och strävade efter hennes ögonkontackt. " Louis are you.."
hon lyfte blick och mötte vi fik genast ögonkontackt. "Are you inlove in someone else?" det sista kom som en låg viskning, så låg så att knappt jag hörde den, fast endå kom det som ett slag rakt i magen.
Även fast hon stod en meter ifrån mig, kändes det helt plötsligt som en evighet imällan oss...
"I..Im...Sorry..?" stammade jag fram och tårarna började rulla ner för hennes kinder. "Dont cry...!" vädjade jag och tog ett steg fram för att tårka bårt dom med hon hand. "Dont. Please just dont" hon vände på klacken och började gå iväg från mig. Paniken steg i mig. Vad ska jag göra..?!
"Eleanore!" tårarna började rinna längst mina kinder och i ren panik började jag springa efter henne.
"What Louis?" sa hon med darrande röst och vände sig om mot mig. "Dont go.." försökte jag och hon skakade på huvudet. " Why Louis?" sa hon och jag drog händerna genom håret. "Cuz... I love you" sa jag och ennu mer tårar började ströma ner för mina kinder. "No you dont... And I dont blame you for that. But Its just that...." hon skakade på huvudet och fucktade sina läppar. "I really love you Louis. But I dont want you to be with me if you dont feel the same way about me. And I really" hon snyfftade till och tog ett djupt andetag innan hon fortsatte. "I really hope that you will find thet perfect girl for you. I.." återigen stannade hon upp för att ta ett djupt andetag och hon möte sedan mig i ögonkontackt och fortsatte. " I really do. I love you Louis and I wish that it didnt end this way. But ..." jag skakade på huvudet och drog återigen händerna genom håret. " Eleanore... I love you. And I dont want you to think something else. But its just that... we are so difrent..." hon nickade och lutade sig fram mot mig och kysste mig löst på kinden. " Bye Louis" sa hon och vände sig om och började sedan gå längst Londons gator.
Jag såg hur hennes figur blev mindre och mindre, och sedan var hon utom synhåll för mig.
Jag vände mig om och försökte få en uppfattning om vart jag nu befann mig helt övergiven och helt själv.
Jag såg upp mot himlen och såg hur alla stjärnorna lyste. Hur mycket kan klockan vara?Jag tog fram mobilen och den visade att klockan redan var 11 på kvällen. Jag
började gå frampt och tårarna bara ran ner för mina kinder.
Varför skulle allt sluta såhär?
Regnet började dugga ner över mig och jag ökade tackten, utan att ens vata vart jag var påväg.
När jag tittade upp märkte jag att jag var på bron som leder till Big Ben.
Kanske lika bra att började gå hem?
Jag började gå över bron, men stannade sedan upp och slog mig ner på en bänk.
Alla som gick förbi mig med tidningar över huvudet för att inte bli blöta, tittade snätt på mig och undrade
säkert varför jag satt där, i en tjocktröja och mössa, med en gitarr brevid mig, och tårar rinnande längst med kinderna. Inte kunde dom veta att jag fyss begåt mitt livs största misstag?
Min mobil vibbrierade i ficken och jag blev säker på att det var killarna som ringde och var oroliga över vart jag hade tagit vägen.
Jag fiskade upp den ur fickan, fast när jag såg bakgrundsbilden på min mobil började tårarna återigen forsa ner för mina kinder.
Bilden var tagen för cirka 3 månader sedan, här i London på mig och min älskling.
Vad har jag gjort?!
Okej, vad tycker ni?! :D
Själv blev jag sjukt nöjd :3 lite frama osv´:)
Och sorry för att jag inte har uppdaterat men jag krashade 2 datorer så hade INGEN
att skriva på, men nu är min tillbaks fr lagningen så ja,
nu ska uppdateringen bli bra igen !!
Komentera gärna MERA:)
xx
chapter 43 - MUSIC <3
I några secunder hörde jag hur killarna fnissade, hur Emma 'naw'ade, hur fansen skrek ennu högre, hur kameror tog bilder... Fast nästa secund fans det bara vi.
Jag och Harry. Harry och Jag. Jag älskar honom så mycket.
Alex perspektiv:
Jag log stort och kollade in i Harrys vackra ögon. " This week is gonna be greate!" log han och Liam suckade irriterat. " Guys commone now, I dont want to miss the plane, Danielle will be weating for us at the aireport!" klagade han, och jag såg her Emmas breda leende sjönk ihopp lite.
Harry gav mig en lite irriterad blick och jag himlade med ögonen till svars.
Vi alla gick och checkade in, och alla killarna ppustade ut när vi hade kommigt förbi säkerhetskontrolen.
"Varför pusstade alla?" viskade Emma frågande till mig oc jag ryckte på axlarna. " Inte vet jag." mumlade jag till svars, och la ner min biljett i väskan, så att killarna inte skulle uppfatta mitt personnummer.
"What are you talking about" sa Niall nyfiket och Emma log." Why are you guys so happy about that we just passed the gards?" sa hon " Yeh, are you hiding something? Like a gun or what?" fyllde jag i och drog nyfiket i Zayns väska. " Haha no" fnissade han. " Its just that here we domt have any fans or papz or something" förklarade Louis. " Yeh, so I can d like this if I want to" fyllde Harry in och gav Louis en puss på kinden.
Louis flyttade förskräckt undan och skakade på huvudet. " Uhh diskusting. No you cant!" sa an äcklat, vilket fick oss alla att briska ut i skratt.
Påvägen till våran gate gick vi förbi Starbucks och alla killar tittade länktande in dit.
"I cant wait till we come to London. We can go to Starbucks there!" sa Niall överlyckligt. " Why dont we go in now then?" sa Harry och vi alla stannade upp. " Well, what time is it?" sa Zayn och Emma tog snabbt upp din mobil ur ficken. " 10 to 11?" sa hon och vi ala ryckte till " Oh My, the plain is leavin, like..." började Louis och såg ut att räkna på sina fingrar. " LIKE NOW!" utbrast Liam.
"What the ?" skrek jag surt. " RUN!" ropade Emma, och vi alla satte kursen mot våran gate.
-
"Stop!" ropade jag till flygvärdinorona, som presis skulle gå därifrån. " Ah, ni ungdommar borde se efter tiden lite bättre" snäste hon surt. "WAIIIT!" ropade Louis, som hade kommigt en bit i efterkälken. "Va ? Är det One Direction?" sa hon sedan förvånat och Emma nickade till svar. " Oh, min dotter är ett stort fan!" sa hon och jag fnös. " Hälsa din dotter att ta ett snack med hennes mamma så att hon inte är så oförskämd mot ungdommar i framtiden, sedan kan hon smsa dethär nummret .." började jag och fiskade upp en lapp ur mina byxor,
"...Och messa sittt twitternamn, så ber jag dom at följa henne. OK?" snäste jag tillbaks och Emma brast ut i skratt, medans killarna stog och bara såg förvirrade t, eftersom dom inte förstå svenska.
"Öh... Um...Hehe... Ja,Uh... Okej" stammade tanten fram och tog imot lappen.
"Ha en fortsatt trevlig dag" sa Emma och avfyrade ett stort ch fejkat leende medans hon höll upp sitt pass framför näsan på kvinnan.
-
Väl inne i flygplanet hade vi plattserna längst fram.
Längst fram åt höger satt jag och Niall, och åt vänster satt Harry och Louis.
Bakom mig och Niall satt Emma och Liam, och själv bakom Harry satt Zayn.
Jag satte mig till rätta, och knäppte fast säkerhetsbältet, när flygvärdinan kom och började babbla på om det gamla vanliga, nödutgångarna, flytvästarna osv.
Jag suckade djupt och började rota i min väska, i jackt på min Ipod nano, och tillslut hittade jag ¨den.
Eftersom jag flygit till vältidt många länder , så kan jag nästan allt som flygvärdinorna har att säga, så jag stoppade in hörlurorna i ögonon och tryckte på Play.
Den första låten som började spelas var 'Mine' av taylor swift, så jag började tyst nynna med när den ena av mina hörlurar slets ut. Jag ryckte till av förvåning och Niall flinade stort mot mig, när han stoppade in den i sitt eget öra, och jag flinade tilllbaks.
Planet började sedan lyfta, och en ny låt började spelas. Denhär gången var det 'Call me mabye'
och både jag och Niall började sjunga för full hals.
Finns det något bättre en att bara ge gärnet och sjunga för full hals?
"Stopit!!" stönade Emma och Liam i ¨kör, vilket bara fick oss att sjunga ennu högre.
"Sut up!!" shrek Harry och vi bara garvader.
När Justin Biebers låt 'Somebody to love' börjades spela, tänkte jag presis stanna den, eftersom killar inte brukar gillla att lyssna på Justin, men så hörde jag hur Niall fangirlade brevid mig.
"I JUST NEED SOMEBODY TO LOOOOOOOVE!" sjöng han och jag bara garvade.
Alla andra i flygplanet stönade högt, i tecken på att vi skulle sluta, fast det fick mig bara att sjunga med, minst lika högt.
" SOO BABYE LISEN, I JUST NEED SOMEBODY TO LOOO-OO-VE" sjöng vi och det var ricktigt falskt.
"And u can have it all anything you want...." började Niall och jag fortsatte solot. " I cant find me, many cant find me" "SOME BODY TO LOOOOOOVE" sjöng vi båda och brast sedan ut i skratt.
"AAAAAAAAAAAAAAAAAH PLEASE JUST STOP!" skrek Emma. "Niall I hate you!" skrek Harry och jag tittade förvirrat på honom. " And why dont yuo hate me?" sa jag och höjde på ögonbryrna. " Uhu?" sa Niall kaxigt och korsade armarna. " Beacus you are to beautiful to hate" sa Harry och lutade sig mot mig, och putade med läpparna. Presis våra läppar möttes i en kyss, byttes låt och jag flög upp till Niall. " Oh I love this song!" skrek jag och Nial lyssnade fundersamt in introt innan man sedan grimagerade.
"Noooo!" protesterade han, men jag var redan i full gång med songen.
"Give you this gove you that blow kiss take it back if I look inside os you BRAIIIIIN" började jag.
Jag sjöng med hela refrengen, och efter en stund värkade Niall kommigt över att det var deras låt vi lyssnade på, och började sjunga med han också.
Killarna och Emma slängde saker på oss och försökte hysha ner oss, men ingenting funkade.
När den låten var slut så började 'Natrualy' av Selena Gomez, och till min förvåning kunde Niall texten till den också.
Emmas perspektiv:
Jag suckade och fällde upp ryggstödet. " Oh God my head hurts" klagade Liam. Och tro mig, jag var inte bättre jag själv. Alex och Niall, dom två tondöva idioterna, hade sjungit för fullt i snart 3h.
Tack och lov skulle vi landa nu.
Jag slår ad om att hela planet var trötta på dom nu. Även Harry hade hotat Alex och Niall med massa olika saker, bara för att få tyst på dom.
Liam hade även försökt med ' Jag kommer aldrig mer köpa mat till din Niall' - hotet, men inegt fungerade.
Så nu satt vi ala på planet med värdens huvudvärk.
-
När alla tillslut fått tag på sina väskor började vi gå mot utgången, och man hörde hur några av fansen stog däär och skrek.
"Its OK, they arent as crazy as in sweden. They have met us so many times here alradye" sa Liam, och märkte att jag var lite orolig över att det skulle bli kaos.
När vi kom ut, var det som jag trodde, kanske 50 fans där, men ingen hoppade på dom eller så.
Men Liam rusade iväg till en tjej, som stog en bit bårt och vinkade.
Han slängde sig över henne i en kram och kysste henne sedan.
Det kändes som ett slag i magen, fast jag vet ju att jag inte har något chans...
Jag vände blicken och började gå mot Alex och Zayn som stog en bit bort.
Ha, jo gissa vad?!
Jag gjorde dethär kapittlet istället för att plugga inför mitt Engelska-prov som vi har imorgon !! Så snälla, jag hoppas att ni komenterar och att ni gillar det.
Så nu ska ag gå och plugga, vill bara säga en vicktig sak till alla er:
Jag vet att jag sa minst 3 komentarer, men det betyder inte att så fort jag får 3 komentarer ska jag slänga mig framför datorn. Lixom, jag har ju ett liv, och läxor och kompisar mm.
Så lixom, om ni vill veta vrf jag inte uppdaterar på novellen eller så är det bara att kola in min blogg, vart ni säkert kommer att få svaret, eftersom jag försöker värkligen uppdatera här så fort jag får tid.
www.alexlove.blogg.se
xx
Jag och Harry. Harry och Jag. Jag älskar honom så mycket.
Alex perspektiv:
Jag log stort och kollade in i Harrys vackra ögon. " This week is gonna be greate!" log han och Liam suckade irriterat. " Guys commone now, I dont want to miss the plane, Danielle will be weating for us at the aireport!" klagade han, och jag såg her Emmas breda leende sjönk ihopp lite.
Harry gav mig en lite irriterad blick och jag himlade med ögonen till svars.
Vi alla gick och checkade in, och alla killarna ppustade ut när vi hade kommigt förbi säkerhetskontrolen.
"Varför pusstade alla?" viskade Emma frågande till mig oc jag ryckte på axlarna. " Inte vet jag." mumlade jag till svars, och la ner min biljett i väskan, så att killarna inte skulle uppfatta mitt personnummer.
"What are you talking about" sa Niall nyfiket och Emma log." Why are you guys so happy about that we just passed the gards?" sa hon " Yeh, are you hiding something? Like a gun or what?" fyllde jag i och drog nyfiket i Zayns väska. " Haha no" fnissade han. " Its just that here we domt have any fans or papz or something" förklarade Louis. " Yeh, so I can d like this if I want to" fyllde Harry in och gav Louis en puss på kinden.
Louis flyttade förskräckt undan och skakade på huvudet. " Uhh diskusting. No you cant!" sa an äcklat, vilket fick oss alla att briska ut i skratt.
Påvägen till våran gate gick vi förbi Starbucks och alla killar tittade länktande in dit.
"I cant wait till we come to London. We can go to Starbucks there!" sa Niall överlyckligt. " Why dont we go in now then?" sa Harry och vi alla stannade upp. " Well, what time is it?" sa Zayn och Emma tog snabbt upp din mobil ur ficken. " 10 to 11?" sa hon och vi ala ryckte till " Oh My, the plain is leavin, like..." började Louis och såg ut att räkna på sina fingrar. " LIKE NOW!" utbrast Liam.
"What the ?" skrek jag surt. " RUN!" ropade Emma, och vi alla satte kursen mot våran gate.
-
"Stop!" ropade jag till flygvärdinorona, som presis skulle gå därifrån. " Ah, ni ungdommar borde se efter tiden lite bättre" snäste hon surt. "WAIIIT!" ropade Louis, som hade kommigt en bit i efterkälken. "Va ? Är det One Direction?" sa hon sedan förvånat och Emma nickade till svar. " Oh, min dotter är ett stort fan!" sa hon och jag fnös. " Hälsa din dotter att ta ett snack med hennes mamma så att hon inte är så oförskämd mot ungdommar i framtiden, sedan kan hon smsa dethär nummret .." började jag och fiskade upp en lapp ur mina byxor,
"...Och messa sittt twitternamn, så ber jag dom at följa henne. OK?" snäste jag tillbaks och Emma brast ut i skratt, medans killarna stog och bara såg förvirrade t, eftersom dom inte förstå svenska.
"Öh... Um...Hehe... Ja,Uh... Okej" stammade tanten fram och tog imot lappen.
"Ha en fortsatt trevlig dag" sa Emma och avfyrade ett stort ch fejkat leende medans hon höll upp sitt pass framför näsan på kvinnan.
-
Väl inne i flygplanet hade vi plattserna längst fram.
Längst fram åt höger satt jag och Niall, och åt vänster satt Harry och Louis.
Bakom mig och Niall satt Emma och Liam, och själv bakom Harry satt Zayn.
Jag satte mig till rätta, och knäppte fast säkerhetsbältet, när flygvärdinan kom och började babbla på om det gamla vanliga, nödutgångarna, flytvästarna osv.
Jag suckade djupt och började rota i min väska, i jackt på min Ipod nano, och tillslut hittade jag ¨den.
Eftersom jag flygit till vältidt många länder , så kan jag nästan allt som flygvärdinorna har att säga, så jag stoppade in hörlurorna i ögonon och tryckte på Play.
Den första låten som började spelas var 'Mine' av taylor swift, så jag började tyst nynna med när den ena av mina hörlurar slets ut. Jag ryckte till av förvåning och Niall flinade stort mot mig, när han stoppade in den i sitt eget öra, och jag flinade tilllbaks.
Planet började sedan lyfta, och en ny låt började spelas. Denhär gången var det 'Call me mabye'
och både jag och Niall började sjunga för full hals.
Finns det något bättre en att bara ge gärnet och sjunga för full hals?
"Stopit!!" stönade Emma och Liam i ¨kör, vilket bara fick oss att sjunga ennu högre.
"Sut up!!" shrek Harry och vi bara garvader.
När Justin Biebers låt 'Somebody to love' börjades spela, tänkte jag presis stanna den, eftersom killar inte brukar gillla att lyssna på Justin, men så hörde jag hur Niall fangirlade brevid mig.
"I JUST NEED SOMEBODY TO LOOOOOOOVE!" sjöng han och jag bara garvade.
Alla andra i flygplanet stönade högt, i tecken på att vi skulle sluta, fast det fick mig bara att sjunga med, minst lika högt.
" SOO BABYE LISEN, I JUST NEED SOMEBODY TO LOOO-OO-VE" sjöng vi och det var ricktigt falskt.
"And u can have it all anything you want...." började Niall och jag fortsatte solot. " I cant find me, many cant find me" "SOME BODY TO LOOOOOOVE" sjöng vi båda och brast sedan ut i skratt.
"AAAAAAAAAAAAAAAAAH PLEASE JUST STOP!" skrek Emma. "Niall I hate you!" skrek Harry och jag tittade förvirrat på honom. " And why dont yuo hate me?" sa jag och höjde på ögonbryrna. " Uhu?" sa Niall kaxigt och korsade armarna. " Beacus you are to beautiful to hate" sa Harry och lutade sig mot mig, och putade med läpparna. Presis våra läppar möttes i en kyss, byttes låt och jag flög upp till Niall. " Oh I love this song!" skrek jag och Nial lyssnade fundersamt in introt innan man sedan grimagerade.
"Noooo!" protesterade han, men jag var redan i full gång med songen.
"Give you this gove you that blow kiss take it back if I look inside os you BRAIIIIIN" började jag.
Jag sjöng med hela refrengen, och efter en stund värkade Niall kommigt över att det var deras låt vi lyssnade på, och började sjunga med han också.
Killarna och Emma slängde saker på oss och försökte hysha ner oss, men ingenting funkade.
När den låten var slut så började 'Natrualy' av Selena Gomez, och till min förvåning kunde Niall texten till den också.
Emmas perspektiv:
Jag suckade och fällde upp ryggstödet. " Oh God my head hurts" klagade Liam. Och tro mig, jag var inte bättre jag själv. Alex och Niall, dom två tondöva idioterna, hade sjungit för fullt i snart 3h.
Tack och lov skulle vi landa nu.
Jag slår ad om att hela planet var trötta på dom nu. Även Harry hade hotat Alex och Niall med massa olika saker, bara för att få tyst på dom.
Liam hade även försökt med ' Jag kommer aldrig mer köpa mat till din Niall' - hotet, men inegt fungerade.
Så nu satt vi ala på planet med värdens huvudvärk.
-
När alla tillslut fått tag på sina väskor började vi gå mot utgången, och man hörde hur några av fansen stog däär och skrek.
"Its OK, they arent as crazy as in sweden. They have met us so many times here alradye" sa Liam, och märkte att jag var lite orolig över att det skulle bli kaos.
När vi kom ut, var det som jag trodde, kanske 50 fans där, men ingen hoppade på dom eller så.
Men Liam rusade iväg till en tjej, som stog en bit bårt och vinkade.
Han slängde sig över henne i en kram och kysste henne sedan.
Det kändes som ett slag i magen, fast jag vet ju att jag inte har något chans...
Jag vände blicken och började gå mot Alex och Zayn som stog en bit bort.
Ha, jo gissa vad?!
Jag gjorde dethär kapittlet istället för att plugga inför mitt Engelska-prov som vi har imorgon !! Så snälla, jag hoppas att ni komenterar och att ni gillar det.
Så nu ska ag gå och plugga, vill bara säga en vicktig sak till alla er:
Jag vet att jag sa minst 3 komentarer, men det betyder inte att så fort jag får 3 komentarer ska jag slänga mig framför datorn. Lixom, jag har ju ett liv, och läxor och kompisar mm.
Så lixom, om ni vill veta vrf jag inte uppdaterar på novellen eller så är det bara att kola in min blogg, vart ni säkert kommer att få svaret, eftersom jag försöker värkligen uppdatera här så fort jag får tid.
www.alexlove.blogg.se
xx
chapter 42 - are u ready for London?!
-Sure. I will be outside the studio at... 3 ? , jag log och nickade, men kom sedan pÅ att hon inte kunde se mig.
- Hey sure, cant wait., sa jag och hon fnissade till.
-Hihi well yeh. me eather. bye see you., sa hon.
-Hey,see you., svarade jag och det pep till i andra enden, och sedan av samtalet avslutat.
Alex perspektiv:
Dagarna hade gått och det var nu imorgon killarna skulle tillbaks till London,
och jag och Emma skulle med dom.
Jag kan inte fatta det.
Vilja,Karo,Sara,Embla,Emilia,Emma och jag, satt i mitt vardagsrum och alla hoppade av nervositet.
Även fast jag viste att jag var vinnaren av tävlingen så var jag endå närrvös.
Fatta, jag ska till London med ONE DIRECTION?!
Karo uppfattade min nervositet och tog tag i min hand.
Åååååh vad dåligt samvete jag har... fast det är inte mitt fel.
"Nuuu!" pep vilja till och vi alla läsa snabbt igenom Nialls senaste tweet.
"Haha snyggt Niall.." suckade Embla.
Det hade bara stått att snart, skulle One Directions officiella twitter skriva vem vinnaren var.
Jag kan inte fatta att det kommer vara jag...
"Åhhh men Gud säg det bara!" utbrast jag, " Jag vet, varför drar dom ut på det så länge!?" klagade Sara och Embla snyftade till. Vi alla vände oss mit henne, och hon började gråta.
"Jag kommer i alla fall inte vinna!! Jag kommer aldrig att få se dom!" jag kände hur en våg av skuldkönslog skölljde över mig. " Embla, det kommer du säkert!" suckade jag och la arme om henne.
Presis dp pep vilja till idag, och vi allla läsete tweeten.
_
'Alright guys, the nominated and.... @Alex_1D_JB @XxEmma @Julia_Edin @Kimluvs1D and @Kottbulle !! Can crats guys, and we will tell you the winner soon.... ;) xxLiam.
Alla började skriva och hoppa runt och .. det var helt sjukt !
"Oh My God Någon av er två kanske får åka till London med One Direction!" skrek Embla och tårarna började återigen spruta. " Jag är så glad för eran skull!" sa Karo coh kramade hårt om mig.
"Men ifall någon av er vinner, vem ska ni ta med?" sa Vilja fundersamt.
Okej, det är nu det gäller. Jag tog ett djuot andetag och satte på mig mitt ' pocerface'.
"Men gud, det har jag inte tänkt på?" sa jag helt 'lost' och kollade på emma. " Ja presis... Jag trode inte end att jag skulle bli nominerad.." sa hon och jag kollade ut över alla.
"Jag har ingen aning.." mumlade jag och kliade mig på huvudet. " Du kan ju ta med mig?" sa Vilja och Karo slog löst till henne på armen. " Känn ingen press, ta med vem ni vill." sa hon med ett leende.
"Okej... ifall jag vinner villl jag ta med..." jag svalde hårt och kände hur Embla borrade in blicken i mig.
Det var ju trotts allt tack vare henne jag ens gillar one direction.
"Jag sulle ta med dig Alex." sa Emma och alla kollade på henne. " Okej..." sa Sara lite sorgset.
"Och du Alex..?" sa Emilia. " Jag skulle ta med Emma" sa jag och vände blicken mot Emma.
"Okej.... kan ni hälsa från oss då?" suckade Vilja och jag skrattade. " Ofc".
"Jaha... men det är ju inte ens säkert att någon av er kommer vinna. Det finns ju tre andra tjejern som är nominerade" snäste Sara och satte sig ner i soffan med korsade armar.
"Nej presis" sa Vilja och sate sig ner hon också. Emma himlade med ögonen och snörpte på munen.
"Men det är ju lixom... Nehe. Okej." sa hon surt och satte sig ner hon med.
Emilia ryckte på axlarna och satte sig hon också, och även Karo. Det spred sig en awkward tysnad i rummet,
vilket bara fick mig att brista ut i skratt.
"Jaha -ahaha- Jag ska inte anklaga er. Jag skulle nog också vara VÄLDIGT svartsjuk och surig ifall jag inte skule bli vland" erkände jag och slog mig ner i soffan.
"DOM HAT TWEETRAT!" skrek Emilia till och läste högt tweeten.
" And the lucky winner is........ @XxEmma !!! congratulate to you and your lucky friend ! And we'll see you at the aireport tomorro, 10 o'klock! xxOne Direction" lästa hon och alla gapade
"OH MY GGOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOD!" skrek vi alla och började hoppa upp och ner i rummet.
Jag kan inte fatta det.
Eller det är klart, jag dejtar Harry Styles, man lixom OH MY GOD jag och Emma ska till London med OneDirection! Dethär är en DRÖM som går i uppfyllelse!
Jag kramade hårt om Emma och hon kramade årt tillbaks.
När jag sedan lyfte blicken såg jag att hon grät, vilket och också började göra.
"Naaw ni gråter ju!" sa Emilia med ett leende och jag drog med handen under ögonen.
"Haha lyckotårar" flinade Emma och jag nickade.
-
Emmas perspektiv:
"Komigen nu Emma du klarar dethär..." mumlade jag för mig självt.
Jag,Alex och killarna hade laggt upp en plan på hur vi skulle försöka få våra föreldrar att gå med på att vi åker till London utan dom, bara med One Direction. Och nu måste allt gå bra, för att det ska bli som som vi vill.
Jag tog in nyckeln i hålet och vred om.
"Oh My God Emma du van!" min lillasyster Tindra slängde sig i mina famn och kramade hårt om mig. " Jag kan inte fatta det , såååååååå coolt!" ylade hon, och jag skrattade och krånglade ut mig ur hennes gräpp.
"Jag vet det är helt sjukt !" jag kramade ennu en gång om henne och bakifrån hörde jag hur min storasyster Saga kom in. " Så, vem tar du med dig då?" gäspade hon och knöt sin morgon rock lite hårdare runt sin smala midja. " Alex" log jagoch Tindra stelnade till. " Vänta, du trodde väl inte att jag skulle ta med mig?" sa jag förvånat och kollade på henne. " Jo det gjorde jag." sa hon och kollade surt på mig. "Men gud
Tindra, varför tog du vet helt förgivet utan att fråga mig om det innan kanske?" sa jag och korsade armarna.
"Ja men för att jag är din syster och jag trodde att du och jag lixom var ' ett kompini' " sa hon och jag fick genast lite skuldkänslor, men sköt genast iväg dom. Varför ska hon komma och tro att jag ska ta med henne till London?!
"Nej men det är ju klart att jag ska ta med Slex! Det är ju endå tack vare henne jag gillar One Direction och det var hon som sa att dom skulle ha en tävling osv" sa jag och Sara skrattade. " Och Tindra, du är ju för liten för att åka till London själv!" skrattade hon. Tindra flämtade till. " What?! Jag är bara 2 år yngre en Emma?!" sa hon förvånat. " Ja, men det betyder att du är 2 år omognare" lipade Saga. " Jag ska nog gå och prata med mamma och pappa" sa jag och flydde iväg till köket, och bakom mig hörde jag hur tredja världskriget bröt ut.
-
Jag stog i mitt rum och kollade ner på sängen.
På den lpg det 1 par jeans, 1 par mjukisbyxor, 3 linnen, 4 tröjor och 2 munkjackor.
Det får räcka med kläder. Eller ska jag kanske ha med ett par ' finkläder' eller vad man nu ska kalla det?
Jag suckade. Varför ska allt vara så svårt?
Jag har väl aldrig brytt mig om kläder? Lixom komigen, jag har det jag tycker e snyggt, punkt slut.
Fast enda sedan Liam och jag har börjat ' umgås' så har jag börjat att bry mig ennu mer om mitt utseende och kläder och hela paketet. Varför ska det vara så?!
Återigen suckade jag och letade fram mobilen under alla kläder.
Jag får göra det som är dom bästa just nu.
Snabbt klockade jag fram Alex kontackt och dryckte på ring.
(vanligt - Emma. kurvingt - Alex.)
-Hellooooooooooo? jag himlade med ögonen. Alltid like mycket energi när hon svarar i telefon.
-Alex, Jag fick!! Och du? , sa jag och hoppades på att hon skulle ha fått samma svar av sina föreldrar som mig.
Mina föreldrar och jag hade en en timmes lång diskution om dethär.
Men tillslut gav dom med sig, men bara ifall jag skulle åka hem efter 5 dagar, och inte 7 dagar som var tänkt. Jag hade smsat Liam om det, och han sa att det var OK.
-Jag.... jag fick inte. hela jag frös till is. Sa hon nyss att hon inte fick?
-Whaaaat? Vänta, Va?! Vad menar du?! Varför?! , bablade jag på och i andra enden bröt Alex ut i skratt.
-hahaha jag bara skojade ! Vi ska till London babe! , skrattade hon, och jag kunde höra leendet i hennes röst, och glädjen.
-Oh My God dethär kommer bli såååååå kul!, ropade jag.
-IIIIIIIIIIIIIh, jag veeeeeeeet! ropade hon tillbaks.
Jag och Alex pratade i flera timmer, om vad som skulle hända.
Imorgon, klockan 10 på morgonen skulle vi vara på arlande och vinka hejdå till sverige.
Jag brukar inte vara utmlands så mcyket, men Alex var van vid det.
Men grejen var ju den att vi skulle till London. Och inte bara till Lodnon, utan för att spendera en massa tid med One Direction. Vi ska inte ens bo på hotell, vi ska bo i deras lägenhet?!
Alex hade pratat med Harry, som sa att dom har en lägenhet,
som besår av 2 stora lägenheter med ett stort lyxkök, 6 stora sovrum och 2 gästsovrum.
Ett stort vardagsrum och även hängde ihopp med en stor matsal, och att dom bor på den högsta våningen, vilket gör att deras tak är deras ballkong.
Där har dom pool och bastu.
Oh My God dethär kommer bli såå coolt!
Klockan halv 9 kommer Alex pappa att skutsa oss till arlanda.
Dethär kommer bara bli helt grymt.
Jag kröp ner i min säng och slöt ögonen.
Klockan var redan halv 2, och jag skulle upp klckan 7.
Oh God, jag är så nervös !
Emilias perspektiv:
Sara snyfftade till och jag le beskyddande armen om hennes axlar.
"Gumman, var inte ledsen." sa jag tröstande. " Vadå, bara för att du inte gillar One Direction." mumlade Embla och tårarna bara forsade er för hennes klinder.
Karo och Vilja låg ihoppkurade som en boll och sov, i en pöl av årar, medans Embla låg och grät, och Sara satt lutad mot den stora soffan och snyftade.
"Tjejer, ni ska ju vara glada över att Alex och Emma ska få träffa One Direction, inte lednsa!" suckade jag oc klappade Embla på Axeln.
"Såklart vi ska vara glada. " sa Karo och satte sig försicktigt upp, för att inte vecka Vilja.
"Men det är bara det att.... " hon tog ett djupt andetag och tittade upp. " Att Alex och Harry dejtar. Jag är säker på det. Dethär var aldrig någon tävlig, bara en anledning för Alex och Emma föra tt få komma med killarna till Lodnon." sa hon och höl upp sin mobil, vart det var en stor bild på Alex och Harry sitta i vasaparken och krama om varandra.
"Ser ni? Dethär är den enda bilen när man ser deras ansickten. Kornelia, min kompis, var den som tog bilden. Men jag sa åt henne att inte skicka den till någon förutom mig. " fortsatte hon och Sara började återigen gråta.
"Varför sa hon inget?!" snyftade hon.
"Presis. Och nu när Liam och Emma har börjat vara med varandra nu också..." mumlade Embla.
"Va?" sa jag oförstående.
"Snälla. Kan vi sova nu? Vi pratar om dethär imorgon" suckade Sara och släckte ljuset.
Alex perspektiv:
Vi drog väskorna längst gaten och kollade stressat runt omkring oss.
Några fåtal fans stog och kollade efter killarna dom också.
Men helt plötsligt började dom skrika, och jag försod att det var dom.
Vi snyndade på stegen och såg hur killarna stog brevid ett bärg av väskor. Jag vinkade och Log stort, vilket Emma också gjorde, och alla killarnas ansickte sken upp i ett leende och dom vinkade glatt tillbaks.
Harry kom fram till mig och kramade om mig.
"Are you ready for Lodnon Babe?" sa han. " Yes I am." svarade jag och han tryckte sina läppar lätt mot mina.
I några secunder hörde jag hur killarna fnissade, hur Emma 'naw'ade, hur fansen skrek ennu högre, hur kameror tog bilder... Fast nästa secund fans det bara vi.
Jag och Harry. Harry och Jag. Jag älskar honom så mycket.
WOW en ofentlig kyss?! Oh My....
Vad tycker ni?! Vad tror ni kommer hända?!
3 komentarer innan nästa ;)
xx
Alex perspektiv:
Dagarna hade gått och det var nu imorgon killarna skulle tillbaks till London,
och jag och Emma skulle med dom.
Jag kan inte fatta det.
Vilja,Karo,Sara,Embla,Emilia,Emma och jag, satt i mitt vardagsrum och alla hoppade av nervositet.
Även fast jag viste att jag var vinnaren av tävlingen så var jag endå närrvös.
Fatta, jag ska till London med ONE DIRECTION?!
Karo uppfattade min nervositet och tog tag i min hand.
Åååååh vad dåligt samvete jag har... fast det är inte mitt fel.
"Nuuu!" pep vilja till och vi alla läsa snabbt igenom Nialls senaste tweet.
"Haha snyggt Niall.." suckade Embla.
Det hade bara stått att snart, skulle One Directions officiella twitter skriva vem vinnaren var.
Jag kan inte fatta att det kommer vara jag...
"Åhhh men Gud säg det bara!" utbrast jag, " Jag vet, varför drar dom ut på det så länge!?" klagade Sara och Embla snyftade till. Vi alla vände oss mit henne, och hon började gråta.
"Jag kommer i alla fall inte vinna!! Jag kommer aldrig att få se dom!" jag kände hur en våg av skuldkönslog skölljde över mig. " Embla, det kommer du säkert!" suckade jag och la arme om henne.
Presis dp pep vilja till idag, och vi allla läsete tweeten.
_
'Alright guys, the nominated and.... @Alex_1D_JB @XxEmma @Julia_Edin @Kimluvs1D and @Kottbulle !! Can crats guys, and we will tell you the winner soon.... ;) xxLiam.
Alla började skriva och hoppa runt och .. det var helt sjukt !
"Oh My God Någon av er två kanske får åka till London med One Direction!" skrek Embla och tårarna började återigen spruta. " Jag är så glad för eran skull!" sa Karo coh kramade hårt om mig.
"Men ifall någon av er vinner, vem ska ni ta med?" sa Vilja fundersamt.
Okej, det är nu det gäller. Jag tog ett djuot andetag och satte på mig mitt ' pocerface'.
"Men gud, det har jag inte tänkt på?" sa jag helt 'lost' och kollade på emma. " Ja presis... Jag trode inte end att jag skulle bli nominerad.." sa hon och jag kollade ut över alla.
"Jag har ingen aning.." mumlade jag och kliade mig på huvudet. " Du kan ju ta med mig?" sa Vilja och Karo slog löst till henne på armen. " Känn ingen press, ta med vem ni vill." sa hon med ett leende.
"Okej... ifall jag vinner villl jag ta med..." jag svalde hårt och kände hur Embla borrade in blicken i mig.
Det var ju trotts allt tack vare henne jag ens gillar one direction.
"Jag sulle ta med dig Alex." sa Emma och alla kollade på henne. " Okej..." sa Sara lite sorgset.
"Och du Alex..?" sa Emilia. " Jag skulle ta med Emma" sa jag och vände blicken mot Emma.
"Okej.... kan ni hälsa från oss då?" suckade Vilja och jag skrattade. " Ofc".
"Jaha... men det är ju inte ens säkert att någon av er kommer vinna. Det finns ju tre andra tjejern som är nominerade" snäste Sara och satte sig ner i soffan med korsade armar.
"Nej presis" sa Vilja och sate sig ner hon också. Emma himlade med ögonen och snörpte på munen.
"Men det är ju lixom... Nehe. Okej." sa hon surt och satte sig ner hon med.
Emilia ryckte på axlarna och satte sig hon också, och även Karo. Det spred sig en awkward tysnad i rummet,
vilket bara fick mig att brista ut i skratt.
"Jaha -ahaha- Jag ska inte anklaga er. Jag skulle nog också vara VÄLDIGT svartsjuk och surig ifall jag inte skule bli vland" erkände jag och slog mig ner i soffan.
"DOM HAT TWEETRAT!" skrek Emilia till och läste högt tweeten.
" And the lucky winner is........ @XxEmma !!! congratulate to you and your lucky friend ! And we'll see you at the aireport tomorro, 10 o'klock! xxOne Direction" lästa hon och alla gapade
"OH MY GGOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOD!" skrek vi alla och började hoppa upp och ner i rummet.
Jag kan inte fatta det.
Eller det är klart, jag dejtar Harry Styles, man lixom OH MY GOD jag och Emma ska till London med OneDirection! Dethär är en DRÖM som går i uppfyllelse!
Jag kramade hårt om Emma och hon kramade årt tillbaks.
När jag sedan lyfte blicken såg jag att hon grät, vilket och också började göra.
"Naaw ni gråter ju!" sa Emilia med ett leende och jag drog med handen under ögonen.
"Haha lyckotårar" flinade Emma och jag nickade.
-
Emmas perspektiv:
"Komigen nu Emma du klarar dethär..." mumlade jag för mig självt.
Jag,Alex och killarna hade laggt upp en plan på hur vi skulle försöka få våra föreldrar att gå med på att vi åker till London utan dom, bara med One Direction. Och nu måste allt gå bra, för att det ska bli som som vi vill.
Jag tog in nyckeln i hålet och vred om.
"Oh My God Emma du van!" min lillasyster Tindra slängde sig i mina famn och kramade hårt om mig. " Jag kan inte fatta det , såååååååå coolt!" ylade hon, och jag skrattade och krånglade ut mig ur hennes gräpp.
"Jag vet det är helt sjukt !" jag kramade ennu en gång om henne och bakifrån hörde jag hur min storasyster Saga kom in. " Så, vem tar du med dig då?" gäspade hon och knöt sin morgon rock lite hårdare runt sin smala midja. " Alex" log jagoch Tindra stelnade till. " Vänta, du trodde väl inte att jag skulle ta med mig?" sa jag förvånat och kollade på henne. " Jo det gjorde jag." sa hon och kollade surt på mig. "Men gud
Tindra, varför tog du vet helt förgivet utan att fråga mig om det innan kanske?" sa jag och korsade armarna.
"Ja men för att jag är din syster och jag trodde att du och jag lixom var ' ett kompini' " sa hon och jag fick genast lite skuldkänslor, men sköt genast iväg dom. Varför ska hon komma och tro att jag ska ta med henne till London?!
"Nej men det är ju klart att jag ska ta med Slex! Det är ju endå tack vare henne jag gillar One Direction och det var hon som sa att dom skulle ha en tävling osv" sa jag och Sara skrattade. " Och Tindra, du är ju för liten för att åka till London själv!" skrattade hon. Tindra flämtade till. " What?! Jag är bara 2 år yngre en Emma?!" sa hon förvånat. " Ja, men det betyder att du är 2 år omognare" lipade Saga. " Jag ska nog gå och prata med mamma och pappa" sa jag och flydde iväg till köket, och bakom mig hörde jag hur tredja världskriget bröt ut.
-
Jag stog i mitt rum och kollade ner på sängen.
På den lpg det 1 par jeans, 1 par mjukisbyxor, 3 linnen, 4 tröjor och 2 munkjackor.
Det får räcka med kläder. Eller ska jag kanske ha med ett par ' finkläder' eller vad man nu ska kalla det?
Jag suckade. Varför ska allt vara så svårt?
Jag har väl aldrig brytt mig om kläder? Lixom komigen, jag har det jag tycker e snyggt, punkt slut.
Fast enda sedan Liam och jag har börjat ' umgås' så har jag börjat att bry mig ennu mer om mitt utseende och kläder och hela paketet. Varför ska det vara så?!
Återigen suckade jag och letade fram mobilen under alla kläder.
Jag får göra det som är dom bästa just nu.
Snabbt klockade jag fram Alex kontackt och dryckte på ring.
(vanligt - Emma. kurvingt - Alex.)
-Hellooooooooooo? jag himlade med ögonen. Alltid like mycket energi när hon svarar i telefon.
-Alex, Jag fick!! Och du? , sa jag och hoppades på att hon skulle ha fått samma svar av sina föreldrar som mig.
Mina föreldrar och jag hade en en timmes lång diskution om dethär.
Men tillslut gav dom med sig, men bara ifall jag skulle åka hem efter 5 dagar, och inte 7 dagar som var tänkt. Jag hade smsat Liam om det, och han sa att det var OK.
-Jag.... jag fick inte. hela jag frös till is. Sa hon nyss att hon inte fick?
-Whaaaat? Vänta, Va?! Vad menar du?! Varför?! , bablade jag på och i andra enden bröt Alex ut i skratt.
-hahaha jag bara skojade ! Vi ska till London babe! , skrattade hon, och jag kunde höra leendet i hennes röst, och glädjen.
-Oh My God dethär kommer bli såååååå kul!, ropade jag.
-IIIIIIIIIIIIIh, jag veeeeeeeet! ropade hon tillbaks.
Jag och Alex pratade i flera timmer, om vad som skulle hända.
Imorgon, klockan 10 på morgonen skulle vi vara på arlande och vinka hejdå till sverige.
Jag brukar inte vara utmlands så mcyket, men Alex var van vid det.
Men grejen var ju den att vi skulle till London. Och inte bara till Lodnon, utan för att spendera en massa tid med One Direction. Vi ska inte ens bo på hotell, vi ska bo i deras lägenhet?!
Alex hade pratat med Harry, som sa att dom har en lägenhet,
som besår av 2 stora lägenheter med ett stort lyxkök, 6 stora sovrum och 2 gästsovrum.
Ett stort vardagsrum och även hängde ihopp med en stor matsal, och att dom bor på den högsta våningen, vilket gör att deras tak är deras ballkong.
Där har dom pool och bastu.
Oh My God dethär kommer bli såå coolt!
Klockan halv 9 kommer Alex pappa att skutsa oss till arlanda.
Dethär kommer bara bli helt grymt.
Jag kröp ner i min säng och slöt ögonen.
Klockan var redan halv 2, och jag skulle upp klckan 7.
Oh God, jag är så nervös !
Emilias perspektiv:
Sara snyfftade till och jag le beskyddande armen om hennes axlar.
"Gumman, var inte ledsen." sa jag tröstande. " Vadå, bara för att du inte gillar One Direction." mumlade Embla och tårarna bara forsade er för hennes klinder.
Karo och Vilja låg ihoppkurade som en boll och sov, i en pöl av årar, medans Embla låg och grät, och Sara satt lutad mot den stora soffan och snyftade.
"Tjejer, ni ska ju vara glada över att Alex och Emma ska få träffa One Direction, inte lednsa!" suckade jag oc klappade Embla på Axeln.
"Såklart vi ska vara glada. " sa Karo och satte sig försicktigt upp, för att inte vecka Vilja.
"Men det är bara det att.... " hon tog ett djupt andetag och tittade upp. " Att Alex och Harry dejtar. Jag är säker på det. Dethär var aldrig någon tävlig, bara en anledning för Alex och Emma föra tt få komma med killarna till Lodnon." sa hon och höl upp sin mobil, vart det var en stor bild på Alex och Harry sitta i vasaparken och krama om varandra.
"Ser ni? Dethär är den enda bilen när man ser deras ansickten. Kornelia, min kompis, var den som tog bilden. Men jag sa åt henne att inte skicka den till någon förutom mig. " fortsatte hon och Sara började återigen gråta.
"Varför sa hon inget?!" snyftade hon.
"Presis. Och nu när Liam och Emma har börjat vara med varandra nu också..." mumlade Embla.
"Va?" sa jag oförstående.
"Snälla. Kan vi sova nu? Vi pratar om dethär imorgon" suckade Sara och släckte ljuset.
Alex perspektiv:
Vi drog väskorna längst gaten och kollade stressat runt omkring oss.
Några fåtal fans stog och kollade efter killarna dom också.
Men helt plötsligt började dom skrika, och jag försod att det var dom.
Vi snyndade på stegen och såg hur killarna stog brevid ett bärg av väskor. Jag vinkade och Log stort, vilket Emma också gjorde, och alla killarnas ansickte sken upp i ett leende och dom vinkade glatt tillbaks.
Harry kom fram till mig och kramade om mig.
"Are you ready for Lodnon Babe?" sa han. " Yes I am." svarade jag och han tryckte sina läppar lätt mot mina.
I några secunder hörde jag hur killarna fnissade, hur Emma 'naw'ade, hur fansen skrek ennu högre, hur kameror tog bilder... Fast nästa secund fans det bara vi.
Jag och Harry. Harry och Jag. Jag älskar honom så mycket.
WOW en ofentlig kyss?! Oh My....
Vad tycker ni?! Vad tror ni kommer hända?!
3 komentarer innan nästa ;)
xx
------------------------------------> länkbyte :)
okeyyyyy kolla in denhär GRYMMA novellen om Biebz !
http://jbiebznovels.blogg.se/
xx :)
p.s förslåååååt att jag inte har uppdaterat men min dator funkar inte :S
mammas slutade också funka, men började funka nu igen (YEY) så ska försöka göra klart delen nuu :)
xx
snälla?
okej, snälla, kan jag inte få åtminstode 2 komentarer?
Komigen, jag har bara 1 en så länge, och jag blir inte ett dugg sugen på att skirva då.
det är inte bara för att jag fått lite komentarer, utan av en händelse också.
www.alexlove.blogg.se
där kan ni läs om Klara som gick bårt för 2 dagar sedan....
Ja men så jag vill gärna ha lite ' peppande' till skrivandet, snälla?
Bara 1 eller 2 komentarer till?
xx
