1D♥ -

never forget me - episode 8

"Uh.. well.. Yeh sure, why not?" sa jag och pressade fram ett leende. "Awesome!" nästan sjöng Felicity, och kollade upp på Harry och putade med läpparna. "Harry slängde en snabb, nästan omärkbar blick på mig, men tryckte sedan sina läppar mot Felicitys. Och då, prescs då kändes det som om att en liten del innom mig brast i tusen bitar.

Allis perspektiv:

Jag klev ur duschen och virade in mig i minstora vita fluffiga handduk, och tos sedan en annan för att vira in håret i det. Jag klev sedan fram till den stora immiga spegeln och betracktade mitt ansickte.

Jag såg väl helt Ok ut antar jag. Fast hela jag var helt spänd och min panna var rynkat och jag hade en liten grop mellan mina ögonbryn. Jag tog ett djupt andetag i ett försök om att slappna av men det gick bara inte.

Din lilla förädare! Hur kunde du? skrek rösterna i mitt huvud, och det hade inte upphört sean kyssen. Kyssen. Åh! Vad ska jag göra?! Vad ska jag göra ifall Fellicity får reda på det? Eller Jake?

Hela mitt år skulle bli förstört, Felly skulle börja hata mig, samma sak med Jake, och då skulle ju självklart hela min utbytesfamilj hata mig och alla i skolan och det skulle sluta med att jag var

så misslyckad att jag skulle bli tillbakaskickad till Sverige.

Jag torkade bort en droppe som ran ner på min kind, fast det var ingen tår, utan det var en droppe från mitt blöta hår i turbanen. Men gråta var något jag borde göra. Slänga mig ner framför Fellys fötter och böna och be om förlåtelse.

Jag suckade djupt och gick in i våran WIC. Väl där inne drog jag fram ett par rena underkläder och satte på mig dem, och sedan en stor beige stickad tröja och ett par jeansshorts. Det var duga för en filmkväll med sin kille, syster och hennes kille. Hennes kille som du kysst, hennes kille du vill ha.. "SLUTA!" skrek jag förtvivlat och la händerna för öronen och knep ihop ögonen. Jag lider tillräckligt, jag behöver inte någon jäkla röst i mitt huvud som bara gör allt ännu värre !

Jag traskade iväg till badrummet igen och tog fram mitt smink. När jag var klar med det

gick jag ut till mitt rum och kollade mobilen, och svarade på Jakes medelande var det stod att han var påväg.

Sedan la jag tillbaks mobilen på sängen och sprang ner till köket, där Felly stod och poppade popcorn.

"Hello Sis" log hon och granskade mig från topp till tå. "You look really good" sa hon och räckte över en skål med chips till mig. "Thank you hun, you too" sa jag glatt, och skulle presis gå iväg till vardagsrummet för att ställa chipsen där, när Felly började skratta. "What?" sa jag förvirrat och hon pekade på mitt huvud. "Are you sure you dont want to take that thing off?" flinade hon. Min hand for atomatiskt upp till mitt hår, och jag märkte att jag fortfarande hade håret i turbanen. Jag och Felly brast båda ut i skratt och jag himlade med ögonen.

"Good idea" skrattade jag och gick till vardagsrummet och sedan till badrummet för att fixa håret.

När jag sedan kom ner igen, stod Jake redan i köket. "Hey bebe" pep jag till och sprang för att hårt krama om honom. "Hey Love" svarade han och kysste mig.

"You to Love birds, take this and put it in the livingroom" sa Felly och räckte över en skål med godis till mig och två flaskor coola till Jake, och själv bar hon skålen med popcorn.

När vi kom upp ställde vi iordning soffan med en massa kuddar och filtar i, och vi skulle precis börja välja film när Jake kom på att vi glömt glasen i köket på undervåningen. "I'll get them" sa jag och sprang ner till köket.

När jag sedan var påväg upp för trappan, så knackade det på dörren, och hela jag frös till is.

"Alli, can you get that? Itsprobably the Pizza guy, or Harry" ropade Felly från övervåningen.

"Sure!" ropade jag, och började med stela steg gå mot dörren.

Inte Harry Inte Harry Inte Harry... bad rösten i mitt huvud, men ja, jag är en människa med otur, sånär jag öppnade dörren så stod Harry där.

"Uh.. Hi Alli" sa han och log. "Hi" svarade jag och bara glodde på honom. "Eh.. would you mind..?" sa han och pekade på tröskeln. "Oh, sorry" sa jag och flyttade på mig så att han kunde komma in.

"Harry!" utbrast Felly som kom nerspringande från övervåningen och slängde sig i Harrys famn.

"Hey bebe" log Harry och de kysste varandra. Jag tittade med avsmak iväg, och försökte att inte hoppa in och avbryta dem.

Vi gick sedan allihoppa upp till vardagsrummet, vart Jake nyss satt på filmen.

"Its Saw 4" flinade han, och jag kollade skräckslaget på honom. "No no no dont do that to me!" bad jag, och alla skrattade. "Sit down and watch the movie" skrattade Felly, som satte sig i ena hörnet av soffan.

Harry satte sig brevid henne, och Jake satte sig i andra hörnan och klappade på plattsen mellan honom och Harry. "Come here bebe, I'll protect you" log han. Jag korsade armarna och kollade skeptiskt på de i soffan som bara skrattade åt mig. Men det är inte mitt fel, jag menar det är helt svart i rummet, det enda ljuset kommer från TVn och på den kommer det visas en av värdens läskigaste filmer. Jag är mörkrädd och väldigt lättskrämd, så dethär skulle inte sluta bra.... "Alright" muttrade jag och satte mig på min plats med Jakes armar runt mig.

Jag satt pokstavligt talat på Jake nu, med ansiktet nerborrat i hans nacke.

Dethär funkade inte. Det enda jag kunde tänka på var Harry, som satt så pass nära att hela min sida nuddade honom, och det kändes som om att det brann precis där våra kroppar möttes. Som om att jag bara ville slänga mig över honom och kyssa honom. När jag försökte att inte tänka på Harry, utan koncentrera mig på filmen, så blev jag helt livrädd.

Åh dumma Harry som sa att vi skulle ha filmkväll! Dumma Harry som kysste mig! Dumma MIG som kysste honom tillbaks! Åhh dumma dumma dumma...

"Alli are you alright?" jag ryckte till och kollade förvånat upp på Jake.

Lamporna i rummet var tända och filmen pausad. "Why are you crying Love?" han strök mig på ryggen med sin ena hand och tårkade bort en tår som rann ner för min kind med hans tumme.

VA?! SITTER JAG OCH GRÅTER?!

"I just.." började jag och krånglade mig ur hans grepp för att panikslaget torka bort alla tårarna med mina handflator. "I just got really scared" ljög jag, och reste mig upp. "We can watch another movie if you want to...?" sa Harry frågande och jag blängde surt på honom. "No its fine. I dont feel so good anyway" ljög jag igen. "I just need som air. I can go outside and wait for the pizza guy and then I'll come back" log jag, och började gå ut ur rummet. "Alli are you sure?" sa Felly osäkert. "Yes, I promise, I'm fine" sa jag och log. "Alright.. just.. tell me if you need anything" sa hon och jag nickade. "Ofcourse" log jag, och flydde ut ur rummet.

Harrys perspektiv:

Efter det att Alli lämnat rummet hade jag ennu svårare att konsentrera mig på filmen.

Allt jag kunde tänka på var henne.

Åh varför har allt blivigt så fel?!

Jag rösökte återigen att konsentrera mig på filmen, men mina tankar drogs igen iväg till igår.

Allis läppar, så mjuka mot mina, hur tiden bara stannade , hur allt var så prefect...

"Hey guys, I dont have any change!!" ropade Alli från undervåningen. "Oh the pizza guy is here" sa Jake, och vi alla tre kände i våra fickor. "I dont have any change tight now" sa Felly. "I have. Keep watching the movie, I'll be back soon" log jag, och hoppade upp ur soffan, och rusade ner till hallen, och mycket ricktigt så stod Alli och en pizzakille där.

"How much?" sa jag frågade. Alli svarade och jag räckte över en sedel till killen och tog emot växeln.

Sedan fick jag en pizza och Alli en annan, och då är det klart att killen ska sabba allt.

"You too look really good together" sa han, och gick sedan iväg.

Både jag och Alli kollade först chockat på varandra, men hon började sedan skratta.

"Sorry, I just couldn't hold it anymore. This is just too awkward" suckade hon skrattande, och jag suckade frustrierat. "We need to talk" viskade jag mellan mina ihoppstängda tänder. "Yeh I guess we do" sa hon när hon väl slutat fnissa.

"Come.." muttrade hon sedan, och drog med mit ill köket, och ställde ner pizzakartongen och jag gorde samma sak. "Look, I can't stop think about what we did" började hon, och började rota efter något i köksbänken.

"Yeh, I know.." "And it was a big mistake. I cant believe that we did that! I mean, we are just friends, I dont like you in that way, so I mean, it was just wrong." rabblade hon upp. Det känndes som ett stort slag i magen.

Hon gillar inte ens mig. Inte på det sättet... Nehepp.

"I know , so lets make this right. That never happened, ok?" suckade jag. Ifall hon inte kände något får jag väl låtsas som om att jag inte heller gjorde det. Annars skulle det bara bli fel. Mer fel än det redan var..

Allis perspektiv:

Allt jag ville göra var att gråta.

Men jag kunde inte. Inte nu.

Nu satt jag där i soffan återigen , i Jakes famn, och andades in hans lukt.Det fick mig att bli lungnare.

Jag älskar verkligen honom, men varför är det inte tillräckligt?

Det jag sa till Harry i köket var min storasta lögn någonsin... Men han höll med.

Tänk ifall jag sagt att jag trodde jag hade känslor för honom?

Han har ju ändå inte det för mig. Och jag älskar Jake. Jag gör verkligen det.

Jag suckade och tryckte mig ännu närmade Jake. "I love you" viskade jag mot hans axel, och

kollade sedan på TVn vart 'Not Another Teen Movie' nu visades.

Haha det tog tid det!

KOMMENTERA

2013-02-19 @ 19:12:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (6)

SKRIVER

okej förlåt för att jag ej har skrivigt på typ 1 år,

men jag skrev ett helt kapittle via mobilen men det raderades :(

Så det kommer förmodligen ett ikväll eller imorgon ♥

2013-02-17 @ 18:50:30
Permalink Annat Kommentarer (1)

never forget me - episode 7

Jag suckade högt, och satte sedan på kallt vatten i kranen, sköljde av mitt varma ansickte, och torkade av ansicktet på den lena vita handduken som ängde brevid handfatet.

Sedan gick jag ut därifen och tillbaks ner till festen, för att hitta Felicity, vilket jag snabbt gjorde.

Jag gick fram till henne bakifrån, och la mina armar om hennes midja.

"Oh! Harry, you scared me" fnittrade hon och vände sig om. Jag log stort och böjde mig ner, och tryckte mina läppar mot hennes. "I love you too" sa jag sedan, och hon lös upp i ett stort leende. "Dont scare me like that again" sa hon sedan och jag skrattade. "I promise" log jag, och kysste henne ennu en gång.

Allisons perspektiv:

*En månad senare*

"I love you more" fnittrade jag in i telefonen, som jag höll tryckt mot örat. "Wrong, cuz thats impossible" svarade Jake,och fick mig att återigen börja fnittra. Jag tackade tyst Gud i mina tankar ,för att Jake inte såg mig nu, eftersom jag var helt tomatröd i ansiktet.

Det har redan gått en månad av mitt utbytesår, och jag älskar det.

En kille som skulle göra vad som helst för mig, och syster som även är min bästa vän, och.. Allt man någonsin kunnat drömma om. Och jag hade flertals vänner, en massa tjejer som ser upp till mig , eftersom jag och Felli, är just nu de coolaste,snyggaste och mest omtyckta tjejerna i hela skolan. Kan man älska sitt liv mer?

Ingenting kan gå fel nu.

Efter en massa tjat med Jake om vem som älskar vem mest, la vi äntligen på, och jag tittade på klockan som visade fyra. Med ett stön rullade jag ner för min säng, och reste mig sedan upp, och kollade runt i mitt rum.

Så stökigt var det väl ändå inte. Men skulle säkert bli, eftersom jag och Felicity brukade slänga omkring kläder lite hit och dit när vi skulle förbereda oss infor Fredagsfesten - standard.

På tal om min syster, så kommer hon komma hem från sin cheearleader-träning om någon timme.

Jag lunkade ut ur mitt rum, och gick ner för trappan och in i köket, var jag snabbt öppnade dörren till skafferit, och där låg de. Mina Oreo kakor.

Ett stort barnsligt leende spred sig på mina läppar när jag tog ut paketet ur skafferit, och öppnade plasten runt omring den. Jag tog smidigt och vant upp en kaka, och stoppade in den i min mun. Åååh så jäkla gott. Jag skulle kunna leva på enbart dessa kakor.

Jag la paketet på köksön, och tog sedan fram ett glas som jag fyllde med mjölk, och ställde det på bordet brevid kakorna, och började äta.

Nu när jag tänker efter, så är såhär alla mina fredagar ser ut. Kommer hem från skolan, sitter vid datorn, går ner till köket och äter kakor i väntan på Felicity, och sedan är det la fiesta.

Jag kollade fundersamt på kakan jag nyss doppat i mjölkglaset innan jag stoppade in den i munnen och började tugga. Jag har ju inte tränat någonting sedan jag kom hit... Jag borde börja med det. Jag är ingen chearleader , men i form måste man ju vara.

Så här med lovar jag mig själv med att gå ut och springa minst en timme per vecka.

Jag log nöjt åt mitt beslut, och stoppade in ennu en kaka, när det ringde på dörren.

Vem kan det vara? Tomas, Dara och Mike åkte ju till Daras mamma tidigare idag, och ska vara borta över hela helgen, och Felicitys träning slutar inte förens vid sex.

Jag gick fram till dörren och la handen på handtaget. Ska jag öppna? Men åh, vad löjlig jag är, klart jag ska, suckade rösten inom mig, och jag skulle just öppna när ringklockan återigen ringde, vilket fick mig att hoppa till, och rycka upp dörren istället för att öppna den.

Och ja, det ena leder till det andra, så på något sätt lyckades jag smälla upp dörren rakt in i ansiktet på personen bakom den.

"Oh my God I'm so sorry!" utbrast jag, och sprang ut på verandan, vart jag mötte en ihopkuruad Harry. "Harry! Are you alright? Did I hurt you?!" jag sprang fram till honom och rätade på honom, och la min hand på hans, som var kupad över hans näsa. "Uh.. yes, I think I am. Why is it 2 of you here?" sa han sedan snurrigt, och jag kollade oroligt på honom. "Harry.. follow me in, and we'll get you some ice to youre nose. " sa jag lite halvt panikslaget, och förde in honom till hallen,vart han sparkade av sig skorna, och sedan gick han in i vardagsrummet, som sitter ihop med köket.

"Come here" mumlade jag, och la ner honom på soffan. "Stay still" beodrade jag, och sprang sedan mot frysen. Efter att ha grävt runt ett tag hittade jag en påse med frysta ärtor, men det fick duga eftersom jag inte hittade något bättre. Jag virade in påsen i vår kökshandduk, och gick sedan in till Harry igen, och la den på hans näsa, och han mumlade ett svagt tack.

"Are you alright?" frågade jag igen, och satte mig ner på golvet brevid honom. "Yeh, Im fine. Im just a bit dizzy, and my nose hurts a bit" sa han och log svagt. "Harry, I'm so sorry" sa jag sorgset, och han skrattade. "I'm fine" försäkrade han. "But I just came here to see if Fely is home yet?" sa han sedan, och jag skakade på huvudet. "Nope. But she will come soon, so you can ceep me company" log jag, och reste mig upp. "Haha sure" svarade Harry, och log bort ärtpåsen, och sträckte över den till mig. "Thank you" log han, och jag tog emot påsen och log till svars.

Harry satte sig vid matbordet, och jag satte mig mitt emot honom, vid min mjölk och mina kakor.

"Haha so you like Oreos?" flinade han, och jag himlade med ögonen. "Haha yes I do. You don't?" sa jag och sträckte fram paketet till honom. "Who dosent?" flinade han, och tog glatt emot det.

Jag och Harry satt och pratade om allt mellan himmel och jord. Kakorna tog slut, tiden rann iväg, men vi satt där och pratade. Jag har alltid tyckt att Harry är en helt underbar kille, men nu... Jag bara drunknade i hans gröna ögon, i hans leende, hur han berättade något och levde sig in i det, beskrev allt med sina händer, hur hans skratt klingade igenom rummet och hur han uttladade mitt namn...

"So, how is it with you and Jake then?" frågade Harry och flinade. "Its amazing, I've never felt this way for a boy before. We have been together a month soon" sa jag, och ett stort leende spred sig på mina läppar när jag tänkte på honom.

"Well, I feel the same way about Felicity. She just..." han stannade upp för att leta efter rätt ord, och jag dök in och fulländade hans mening. "Lights up your wolrd?" frågade jag, och han lös upp i ett större leende en någonsin. "Yes! " han skrattade och jag himlade med ögonen (vilket är någon jag gör ofta).

Jag hoppade sedan upp från stolen, och tog tag i Oero papprerna, och gick bort till diskkon och papperskorgen som stod under den, och slängde ner pappret där.

"Here I can help you" sa Harry glatt, och tog tag i mjölkglaset och skulle hoppa upp från stolen, men vinglade till. Jag sprang snabbt fram till honom, och tog tag i hans midja, innan han trillade ner till golvet. "Are you alright?!" sa jag helt panikslaget. "Uh.. Yeh, I think Im fine" sa Harry, och kollade ner på mig, vart jag stod och omfamnade honom. "Oh, haha sorry" mummlade jag, och började rodna. Jag var påväg att släppa taget, när jag kände hur Harry la sin arm runt min rygg. "No , dont go, I like you there" sa han, och jag kollade skeptiskt upp på honom. Hans gröna ögon fångade min blick, och jag blev som i trans. Min blick, for snabbt ner till hans läppar, men jag ångrade mig snabbt, och vände blicken till hans ögon i hopp om att han inte såg eller märkte, vilket han dock gjort, och ett leende spred sig på hans läppar, medans han sakta böjde sig ner mot mig.

Jag vet inte varför jag inte gjorde något motstånd, jag vet inte varfifrån känslan i magen kom, men den skrikande rösten i mitt huvudet om att det här var så fel, försvann i samma stund, som Harrys läppar nuddade mina.

Det var som om att våra läppar var gjorde för varandra, de passade helt perfekt, och hela jag fylldes av en varm, lycklig känsla i hela kroppen.

Mina händer åkte upp till Harrys huvud, och mina fingrar virkade sig in i hans tjocka lockiga hår, och hans händer la sig på min midja, och våra tungor åkte in i varandras munnar.

Hela min kropp skrek av kännslan som uppstod, som jag knappt kan förklara, och just då, just i denna stund kändes allt ännu mer perfekt, och som om att det bara var vi två som fanns.

Men den känslan försvann i samma stund, som jag hörde ytterdörren smällas upp.

"ALLISON, IM HOME!"

Både jag och Harry stelnade, till, och jag ryckte mig snabbt ur hans grepp, och bokstavligt talat flög iväg till andra sidan köket, och kollade panikslaget på Harry.

"Hey, we're here" ropade han då, och jag kollade på honom med stora ögon. Varför gjorde han så?!

"Oh hey Harry, are you here?" sa hon glatt när hon kom in till oss. "Yeh, I .. I wanted to ask you face to face if you... Uh .. wanted to have a movie night with me tomorrow?" rabblande Harry upp, och log ett stort leende, och besvarade kramen hon gav honom. "I would love to, but Saturadys are my and Allis days... But maybe Jake can come too? Then we can have like a dubble date thing?" sa hon glatt, och kollade på mig.

Hum....

Vad tycker ni?!
Gjorde Harry och Alli fel ?

Vad kommer hända dagen efter?!

KOMENTERA NU!

2013-01-31 @ 21:23:20
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (2)

never forget me - episode 6

De blåa väggarna var täckte med affisher, och bilder på mina gammla vänner från Sverige,

och på väggen hängde det massor av ljusslingor i olika färger, och flaggor i massa olika färger.

Min säng var täckt med en UK-flagg-färgat överdrag och matchande kuddar, och även ett par 'keep calm' kuddar.

"This is soooo coool!" utbrast Jake, och slängde sig ner på sängen.

Vi andra bara skrattade och slängde oss ner brevid honom.

Allisons perspektiv:

*Fredag - en vecka senare*

Min mobil pep till, och jag pausade filmen som spelades på min dator, och gäspade högt.

Klockan var 6 på kvällen, och Felicity borde komma hem snart från Chear leader träningen, och då skulle vi börja fixa oss inför en fest som någon av tjejerna i våran pararellklass skulle ha.

Jag sträckte mig efter mobilen, och klockande upp SMS:et.

' Hey Love, I just wanted 2 say see you 2night.'

Jag kom på mig själv, att ha ett stort flin på läpparna. Enligt Felicity var det ikväll 'det' skulle hända.

Om jag ska vara ärlig vet jag inte ens vad 'det' är, eftersom i Sverige, hade jag aldrig ens varigt på en fest.

Eller jo, en lame klassfest eller så, men inte en riktig.

På det sättet var det en stor skillnad mellan England och Sverige. Hela 'skol' grejen, hur alla beter sig, och hur allt är grupperat. Och jag är riktigt lyckligt lottad att jag hamnade i Felicityc familj, annars skulle jag väl vara helt mobbad just nu...

' Hey babe! Yeh ofc, cant wait to see you:) xx'

Jag läste igenom SMS:et ett flertal gånger, innan jag tryckte på 'skicka'.

Jag la sedan ifrån mig mobilen, och satte mig tillrätta igen, och tryckte på Play, men i samma stund,

så ringde någon på dörrklockan. Jag stönade högt, och pausade filmen, hoppade upp ur sängen och småsprang ner till hallen.

Eftersom jag var ensam hemma var det ju jag som behövde öppna...

"Oh, Hi Feli" Jag tog ett steg bak, så att hon skulle kunna komma in, och hon klampade trött in.

"Hi Ali. God, Im so tired.." muttrade hon, och slängde sin väska på golvet. "What time is it?" frågade hon sedan, och jag ryckte på axlarna. "Half past 6 maybe?" sa jag och ryckte på axlarna. "Oh, then we need to hurry up! I just need to take a shower, then eat something..." sa hon och bet sig nervöst i läppen, eftersom vi skulle vara klara om 2 timmar. "But just go and take your shower and I can make some nudels for us" log jag, och Felicity lös upp i ett leende. "Thank you sweetcheek!" hon slängde en slängkyss mot mig, och skuttade upp mot vårat badrum.

Jag skrattade och himlade med ögonen, och gav mig sedan iväg till köket.

Jag satte på vattenkokaren, och hällde sedan i lite kallt vatten i en kastrull, som jag ställde på spisen.

Under tiden vattnet kokade upp, tog jag fram två paket nudlar med kycklingsmak, och när vattnet var klart hällde jag ner det i kastrullen, och la sedan ner nudlarna.

Efter några minuter öppnade jag upp kryddpåsarna och blandade i kryddorna med nudlarna, och blandade om.

Jag stängde sedan av spisen, och tog fram två talrikar och försökte dela upp det så gott det fick, fast det slutade endå med att jag klippte nudlarna med kökssaxen eftersom de vägrade dela upp sig.

Sedan ställde jag skålarna på köksön, och tog fram två gafflar och glas, som jag sedan fyllde med vatten.

"Hola! Umm It smells so mummy!" utbrast Felicity, som kom ner till köket i badrock och turbad på huvudet.

"Dig in honey" log jag, och slog mig ner på barstolen brevid Feli. "Bon appétit" svarade hon, och jag himlade med ögonen, och vi började sedan äta.

"I CANT FIND THE MA... oh here it is. Never mind" jag ryckte på axlarna, och tog upp mascaran som låg på stolen i mit rum, och småsprang sedan in till badrummet igen.

"Oh, thanks" sa hon stressat, och tog den ur mina händer, för att stryka på ett lager på hennes redan långa svarta ögonfransar. "How do I look?" frågade jag, och snörrade runt.Hon sänkte sin hand vart hon höll mascarna, och kollade på mig genom spegeln. "Adoreble. Jake will be all over you" sa hon med ett stort leende, och mina kinder hettade till. "Here, give me that one" sa jag, och tog Mascaran ur hennes hand. "Buu you" suckade hon, och kollade sig sedan i spegeln. "Nah, that will do. Are you ready?" frågade hon. Jag strök ett sista lager mascara på mina ögonfransar, och nickade sedan. "Yeh. Lets go!"

Eftersom killen som hade festen inte bodde så långt från oss, så tog det bara 5 minuter att gå dit.

Han gick sista året i High school vilket betydde att det skulle vara fullpackat med folk från hans årskurs.

Personligen tycker jag att det är sjukt att vi ens blev bjudna, men ja, Felicity är ju som sagt inte den mobbade precis. Och samma sak gäller Harry och Jake. Tur för mig, antar jag.

När vi kom fram var festen redan i full gång.

Som jag hade trott, var det helt fullt, och alla dansade, drack alkohol och dansade.

Vi gick in till vardagsrummet, vart vi sa hej till de vi kände, och sedan hittade vi Jake och Harry i folkhavet.

"Heey bebe!" Harry kysste Felicity, och gav sedan mig en kram. "Hey" log jag, och kramade om Jake också.

"So, do you want me to get you a dink?" frågade Jake, "Yeh sure" log jag till svars, och han försvann ur min syn, men kom snabbt tillbaks med en plastmugg fylld med någon vätksa. "Do I need to ask what this is?" frågade jag skämtsamt, och Jake himlade med ögonen. "Haha dont, cuz I dont know what to answer you" svarade han, och vi började skratta.

Alkoholen började verka i min kropp, och allt blev roligare, lättare och trevligare.

Jag hade dansat med Jake nästan hela kvällen, och gick därför ut till verandan för att få en nypa frisk lyft.

"Hi Love" log han, när jag kom ut dit. "Are you following me?" frågade han sedan. Jag skrattade och puttade lätt till honom på axeln. "Yes, ofcorse I do. You're lovley" svarade jag och himlade med ögonen. "Aw thank you! You too" log han, och la armen som mig. "And you're really hot too" fortsatte han, och jag kännde hur min puls ökade. Var det nu det skulle hända? Och vad var det? Jag kollade upp mot honom, och han lutade ner sitt ansickte mot mitt. Jag kännde hans varma andetag mot mig ansickte och pressade ihopp mina ögon. Det är nu det gäller.

Harrys perspektiv:

Musiken dunkade i högtalarna, och alla hoppade i takt med den.

Felicity dansade tätt imot mig, och jag tryckte mina läppar mot hennes. "I love you" mumlade hon mot dem.

Jag svarade inte, utan bara kramade om henne. Varför? Jag älskar väl henne? Jag tog ett djupt andetag , för att säga det till henne, när min blick gled över alla, och fastnade på glaset ut till verandan, var Jake och Allison stod.

Eller ja, de stog inte bara där, de kysstes.

Luften bara pressades ut ur mina lungor, och jag stelnade till. "Harry, what is it?" sa Felicity oroligt. "Uh.. no nothing honey. I just.. I need to go to the bathroom" ursäktade jag mig, och muckade mig snabbt förbi alla människorna i rummet. Jag hade ingen aning om vart badrummet fanns, men ja, jag skulle väl hitta det någon gång. Jag gick upp för trappan, och kollade sedan in i första bästa dörr - vilket inte var en sådan bra ide.

I sängen låg två helt nakna personer, och ja, ni kan väl själva lista ut vad de höll på med!

"OH MY GOOD, EUUW!" utropade jag i chock. "GET THE FlUCK OUT OF HERE!" utropade killen, och jag smällde snabbt igen dörren. Urs. Den bilden i huvudet skulle jag lätt kunnat leva utan...

Nästa dörr var som tur var toaletten, så jag låste efter mig, och ställde mig vid spegeln.

Vad höll jag på med? Allison? Jag har kännt henne i en vecka. EN vecka!

Men den veckan har varigt så bra, hon är så sjukt snäll, rolig, trevlig... Harry ! Skärp dig!

Du har Felicity. Du älskar Felicity, så ta dig samman...

Jag suckade högt, och satte sedan på kallt vatten i kranen, sköljde av mitt varma ansickte, och torkade av ansicktet på den lena vita handduken som ängde brevid handfatet.

Sedan gick jag ut därifen och tillbaks ner till festen, för att hitta Felicity, vilket jag snabbt gjorde.

Jag gick fram till henne bakifrån, och la mina armar om hennes midja.

HUM...

Vad tror ni? Varför är Harry så weird?

Va tycker ni om Jake och Alli då? :D

KOMMENTERA!

2013-01-28 @ 18:18:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (1)

never forget me - episode 5

"Well, lets face it, you look stunning in everything" sa Jake, och log ett stort bländande leende, som fick mig att rodna ännu mer. Alla började skratta, fast bytte snabbt samtalsämne till Engelska-gramatikprovet vi skulle ha nästa vecka.

När rodnaden lagt sig, kollade jag diskret upp på Jake, och såg att han redna kollade på mig.

Vi utbytte ett snabbt leende, och jag försökte sedan koncentrera mig på samtalet.

Jakes perspektiv:

Jag gäspade högt, och Mr Swan gav mig en sträng blick, vilket bara fick alla i rummet att fnissa.

Mr Swan himlade med ögonen och fortsate med undervisningen, och babblade på om Andra värdskriget.

Jag var inte sådär jätte intereserad av det, eftersom Historia var det ämnet jag fick A i, och det spelade konstigt nog ingen roll ifall jag lyssnade på lektionen eller inte.

Istället lät jag mina tankar glida iväg från klassrummet, och in i ett annat.

In till Allison.

Jag har bara träffat henne tre gånger. En gång på festen hos Harry,

en gång på stan när Harry skulle träffas med Felicity, och idag i skolan.

Men redan, redan kändes hon som någonting alldeles extra.

Och skulle inte det bli helt perfekt, jag menar, Harry , min bästa vän, är tillsammans med Felicity.

Och jag, skulle kunna bli tillsammans med Felicitys 'syster'. Det skulle ju vara helt awesome! Eller hur?!

"Jake? Dork? Monky?" jag kollade förvirrat upp, och möttes av en flinande Harry.

"Heeey , that means you are a monky!" utropade han, och jag himlade förvirrat med ögonen. "Yeh, as if" muttrade jag, och slog ihopp min historie bok, och föste sedan ner den i min väska.

"You know, I was thinking " började Harry, och vi gick ut ur det redan tomma klassrummet. "What if you would start to date Allison?" jag kolladechockat på honom, och jag är säker på att vi flinade lika stort båda två.

"I was actually thinking the same thing. I mean, shes HOT!" sa jag, och Harry skrattade. "Yes, she is" höll han med, och öppnade sitt skåp. "I mean, that would be awesome, right? You me, Felicity and Allison" fortsatte han babbla på, medans han tog ut Matteböckerna ur skåpet, och jag gjorde samma sak ur mitt eget skåp som var precis brevid. "I know... I just need to figure out how to get her..." mumlade jag för mig själv, och tog ut

matteboken, vilket inte gick så bra, eftersom jag höll i en penna i ena handen, och den andra tryckte upp resten av böckerna så de inte skulle rasa ut ur mitt stökiga skåp.

"AAAh!!" jag stönade frustrierat, och stoppade in pennan i munnen, och tog matteboken i den nu lediga handen, och ränkade till tre tyst i mitt huvud, och smällde sedan igen skåpet, på samma gång som jag snabbt drog undan min hand, och till min förvåning gick det bra. "Haha you're sutch a Loser" skrattade Harry och klappade min på ryggen. "Get a life" muttrade jag irriterat när jag väl tagit pennan i handen.

"Alright. I know what we're going to do this lession. A plan." sa Harry och nickade åt sig egen 'smarta' ide. "Haha a plan? Like ' the Allison mission' or what?" frågade jag sarkastisgt, och Harry nickade målmedvetet igen. "And you're calling me a loser" skrattade jag och himlade med ögonen. "Thats cuz you are a Loser. You can't even get a girl without my help!" utbrast han, och öppnade dörren in till mattesalen åt mig. "C'omon! Your not that much better than me" muttrade jag , och Harry skrockade. "Wait and see. I can have who ever I want to" sa han, och jag garvade. "Yeh right"

Vi satte oss sedan på våra plattser, och när lektionen väl börjat, så var vi igång med vårat arbete.

Allison ska bli min.

Felicitys perspektiv:

"Yey Its over!" jag flög upp från stolen, och Allison himlade med ögonen, men var inte så långt efter mig.

"Soooo lets go home" sa jag överlyckligt, och vi gick ut till hallen, vart resten av skolan rusade mot skåpen, för att så fort som möjligt komma hem. "So how was your first day at school today then?" Belle dök upp bakom mig, och Allison, och klämde sig in mellan oss. "It wasn't that bad" log hon, och jag skrattade. "Im Glad you liked it" log Belle, och hon log hon också. "And I think she Liked someone " flinade jag, och både Alli och Belle kollade lite halft chockat på mig. "You like Jake!" utbrast jag, och Allisons kinder blossade genast upp.

"OMG you like him!" utbrast Belle, och jag skrattade. "Nooo" mummlade Allison, och kollade generat ner på sina fötter, och lät sitt hår hänga ner framför ansiktet. "Wouldn't that be awesome? you, me, harry and jake!" sa jag och nickade gillande åt min egen ide. "Yeh, that would be amazing!" sa Belle och nickade hon också. "Alli!!" skrattade hon sedan, och puttade till Alli på armen. "Yeh, he's cute" mummlade hon, och vi brast ut i skratt. "Cute? really? Cute?" skrattade jag och Allison himlade med ögonen.

"What if I ask Harry if he and Jake wants to come over now after school, and we can have a movie night or something?" sa jag glatt och började småskutta. "Haha sure" fnittrade Allison, och Belle log gillandes. "Well have a good time mates. See yah tomorrow" sa hon, och kramade om oss båda, och hon gick sedan mot sitt skåp, medans jag och Allison fortsatte mot våra skåp, och fick synt på Harry och Jake. "HEY Boys!" jag sprang fram till Harry och tryckte hans mjuka läppar mot mina, och log sedan mot Jake som ett 'hej'.

Allison log blygt mot både honom och Harry, och öppnade sedan sitt skåp, som var brevid Jakes.

"Hey dudes, I was thinking, if you dont have any plans for today, come over to our place!" sa jag glatt, och Harry nickade gillandes. "Yeh! Sure why not, I mean, its not like we have any other plans" sa Harry, och Jake nickade. "Cool" sa jag glatt. Dethär skulle bli awesome !

Allisons perspektiv:

"Hahahaha nooo thats not true!!" Harrys kinder blossade upp i en röd färg, vilket bara fick oss andra att skratta ennu mer. "I hate you" muttrade han 'surt' till Felicity, och korsade armarna över bröstkorgen, och lutade sig tillbaks i soffan och putade med underläppen. "No, bebe I know that you love me" skrattade hon, och kysste honom på kinden. "Yeh... I do" sa Harry lika surt, fast flög sedan upp och kysste henne på munnen.

Jag skrattade och sneglade lite på Jake, som redan kollade på mig.

Istellet för att avvika med blicken, gjorde jag som Felicity lärt mig, jag log stort mot honom, och han log minst lika stort tillbaks.

"But Alli, we've both seen Felis room, but not yours!" utbrast Harry, och jag kollade mot hans håll, vilket fick him och Jakes ögonkontackt att brytas.

"Yeh, you need to see it, its awesome!" utropade Felicity, och flög upp ur soffan. "Come!" vi andra reste oss söligt upp, och luskade trött iväg tíll mitt rum.

När vi kommigt hit hade vi ätigt en massa mackor, och druckigt Te, och sedan hade vi suttigt på soffan och lärt känna varandra. Eller, mig då, eller, hur man nu ska uttrycka sig.

Klockan var redan 6, och snart skulle säkert Felicitys mamma , pappa och lillebror komma hem.

"Here it is" flinade Felicity och öppnade dörren. "I hope you wont hate it" sa jag osäkert, och betraktade killarnas ansikten. Deras ögon blev stora som tefat, och de båda gapade lite smått.

"OMG Allison! Did you decorate it?" utbrast Harry, och tog ett steg in., "Haha yes, but Feli helped me" skrattade jag, och log stålt.

Mitt rum var rät så coolt om jag ska vara ärlig.

De blåa väggarna var täckte med affisher, och bilder på mina gammla vänner från Sverige,

och på väggen hängde det massor av ljusslingor i olika färger, och flaggor i massa olika färger.

Min säng var täckt med en UK-flagg-färgat överdrag och matchande kuddar, och även ett par 'keep calm' kuddar.

"This is soooo coool!" utbrast Jake, och slängde sig ner på sängen.

Vi andra bara skrattade och slängde oss ner brevid honom.

A shooort chapter I know!

KOMENTERA så kommer det mer om 2 dagar :D

2013-01-26 @ 14:00:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (0)

never forget me - episode 4

"MUM are Tomas coming?" ropade Feli, eftersom Tomas förskola är på våran skola.

"No, he isnt ready. I'll drive him. " ropade hon till svars. "Alright, bye!" "Bye!" ropade jag också, och Felicity smällde igen dörren utan att vi hört ett svar.

Vi gick ombord på bussen, och jag tog ett djupt andetag.

Det är nu det gäller.

Allinsons perspektiv:

På raderna längst fram som vi snabbt gick förbi, kunde jag uppfatta ett så kallade 'nördarna' satt.

Killar med matteböcker upptryckta i ansicktet och tjejer som hade två toffsar i håret, och en ryggsäck fastspända på ryggarna, och även dem satt och såg allmänt smarta ut med matte eller fysikböcker upptryckta i nyllet, och kollade inte ens upp när någon gick förbi. Eller jo, en enstaka gjorde det, och gav mig en blick fylld med avsmak, och kollade sedan tillbaks ner i böckerna. Jag himlade med ögonen och gick vidare.

Sedan kom vi fram till mitten av bussen.

Där skulle jag kunna känna mig hemma, jag menar, tjejer och killar av den 'vanliga' sorten.

Sånna som i skolorna hemma i Sverige om man säger så.

De satt och slängde pappersbollar på varandra, skrattade och visade varandra saker på mobilerna, och vissa tittade nyfiket upp på mig, och log. Jag log glatt tillbaka, och skyndade sedan efter Feli längre bak i bussen.

Vi började åka, och vi skyndade på stegen, eftersom man inte får stå i bussar när de åker.

Vi skyndade oss längst bak till bussen, och på fem raden i mitten var två plattser lediga, och Felicity slog sig ner i den ena, och drog ner mig i den andra. "Hey girls!" utbrast hon och tjejerna tittade upp ur sina samtal. "Hey !"de kramade om varandra, och sedan mig eftersom vi träffades på festen förra veckan, och så hade jag träffat Belle och Sally för någon dag sedan.

"Are you nervous?" frågade Sally mig, som satt på vänster sida om mig. "Yeh, or just a little bit" log jag till svars. "Dont be. Just stick to us and everything will be just fine" sa Belle, som stack fram huvudet bakifrån Sally. "Haha alright, thank you for the advice" skrattade jag.

"FELICITY!" utbrast tre tjejer som nyss kommigt på bussen. "Hey guys!" ropade hon och vinkade.

De tre tjejerna började springa bak till bussen, och jag betracktade dem snabbt.

En av dem var lång och smal, med svart hår platt hår ner till brösten, och hon hade på sig en hoodie och ljusa jeans. Hon efter henne var motsattsen till henne, och var kort och knubbig, med blont lockigt hår, som räckte henne till axlarna, med en blommig topp och ett par shorts.

"The first girl is Caroline" förklarade Sally som om att hon uppfattad det jag tänkte. "And the girl behing her is Ally" fortsatte Belle. De tre tjejerna kom fram och kramade om Feli, och de andra tjejerna runt mig, och satte sig sedan på de två raderna framför oss. Den tredje tjeje hade plattsen tvärs framför mig, så hon vände sig om och sträckte fram sin hand mot mig."Hi, Im Olivia" presenterade hon sig, och jag tog imot hennes hand och skakade den. "And Im Allison" svarade jag och log. "Yeh, I know" skrattade hon, och jag kollade generat ner på mina vita converse. Återigen stannade bussen, och nu kom det ennu en skock människor in i bussen.

"Hey Girls ! Did you miss me?!" skrattade Cate, och kom fram till oss.

"Hi" log vi, och Cleo, Elise och Britney log mot oss. "I came and your life just got better" flinade Cate och satte sig ner på de närmaste plattserna från oss, medans Cleo, Elisa och Britney snabbt följde hennes exempel.

Bussen började ennu un gång köra, och alla började prata och skratta, och Cate såg till så att hela bussen skulle höra när hon berättade om sin sommarflört.

Bussen stannade ennu en gång, och nu var det bara 4 personer som kom på.

Den första var en kille med basketkläder, och alla sa hej till, och han satte sig på den bakre delen av bussen.

Den andra var en liten nörd, med ansicktet upptryckt i en Franskabok, som satte sig ner på första raden,

och efter honom kom de som jag hade väntat på. Jake.

"Harry!" utropade Feli glatt. "Hey bebe" Harry log stort, och gick bak till oss med Jake efter sig. "Hey girls" nickade Jake mot oss, och Harry gjorde samma sak.

Bussen stannade ennu en gång, och alla reste sig snabbt upp och flög ut ur bussen.

"So" Jake kom upp brevid mig, och jag log blygt mot honom, men vände sedan ner blicken mot mina fötter igen, så att jag inte skulle snubbla, vilket inte skulle förvåna mig ifall jag skulle göra det... Awkward..

"What is your locker number?" frågade han. "Uh... b49 I think" sa jag, och Jake lös upp i ett leende. "I have b52. So I can show you were it is" sa han och log stort och självsäkert. "Um..." började jag och kollade på Felicity, som log stöttande mot mig. "Sure" svarade jag, och hon gav mig en discret tummen upp.

Klockan ringde och jag stönade högt av lycka, vilket bara fick Belle och Olivia att skratta.

"Lunch break, finely" sa Belle glatt, och slog igen sin mattebok. "Hey, Im starving" sa Belle och följde min prencip och slog igen boken också.

Vi la ner våra böcker i väskorna, och började sedan följa efter alla andra, som jag antog gick mot matsalen.

Den första halvan av dagen hade varigt sjukt jobbig.

4 lektioner, och varenda lärarde skulle såklart presentera mig för hela klassen..

Men som tur var så var det alltid någon av Felicitys vänner som var med under lektionen, så jag satt aldrig själv.

Och under dagen hade jag även hunnigt uppfatta hur det ligget till lite.

Felicity var den som alla älskar. (vilket var rät så tur för mig antar jag)

Hennes bästa vänner var Belle och Sally.

Olivia,Caroline och Ally var också bästisar, men i samma 'Clique' som Felicity och dem.

Cate trodde att alla älskade henne, och hon bestämmde helt och hållet över Cleo Elisa och britney, som inte värkade ha en egen åsikt om något eller någon, utan behövde Cates hjälp för allt, till och med att gå på Toaletten...

Fast Cate var smart. Det kunde jag se i hennes blick, eller hur hon lättsammt förstod allt under Kemin (vilket hon var ensam om.)

Och alla de var Chear leaders, och även ett par till tjejer.

Harry och Jake var bästa kompisar, och de brukade hänga med killarna i baseboll laget.

"Alison?" Belle's röst, och även en lätt putt på armen fick mig att vakna upp ur mina tankar.

"Uh, what?" frågade jag och kollade mig lite halft drömande om i rummet.

"Take a plate" sa hon, och viftade med sin egna framför mitt ansickte . "Oh, hehe" mina kinder blossade upp, och jag snappade snabbt åt mig den storta tallriken, som hade 4 små gupp i sig.

Jag stog mellan Belle och Olivia, och vi stod i en kö, mot en disk, och bakom den stod det tanter och ja en slev gegga i ena guppet, en frukt i det andra, en muffin i det tredje, och en festis i den fjärde.

"Urgh" vi alla kollade med avsky på den beige/bruna stinkande geggan som nyss slevats upp på våra tallrikar.

"Hey, Alli!" ropade någon genom den fyllda matsalen. Vi alla började kolla oss omkring, och såg sedan hur Felicity, Cate, Celo, Elisa, Caroline Ally, Harry, Jake och några andra killar satt vid ett av borden en bit bort.

Alla började vinka mot oss, och vi gick fram till dem och satte oss ner på de tre lediga plattserna.

"So, Allison, are you applying for the cheerleading squad next week?" frågade Cate, och jag ryckte på axlarna. "I dont know..." sa jag osäkert, och kollade mot Felicity. "Ofcorse you are" sa hon glatt och knuffade lätt till mig på armen. "Yeh, you'll look stunning in the outfit" sa Ally uppmunrande ochjag himlade med ögonen. "I agree" sa Harry, och jag började snabbt rådna. "Well, lets face it, you look stunning in everything" sa Jake, och log ett stort blendande leende, som fick mig att rodna ennu mer. Alla började skratta, fast bytte snabbt samtalsämne till Engelska-gramatikprovet vi skulle ha nästa vecka.

När rodnaden lagt sig, kollade jag diskret upp på Jake, och såg att han redna kollade på mig.

Vi utbytte ett snabbt leende, och jag försökte sedan koncentrera mig på samtalet.

Jake + Allison?

Harry + Felicity?

KOMENTERA VAD NI TYCKER!

2013-01-21 @ 15:40:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (1)

never forget me - episode 3

"Well, drink a it faster , cuz we need to buy something for tonight!" utbrast hon, och tog upp sin plastmugg mot mig. "Cheers" log hon, och jag puttade till hennes glas med mitt. "Cheers!" utbrast jag, och vi vi började sedan dricka.

Allisons perspektiv:

"So, how you I look?" frågade Felicity, och snörrade runt framför mig.

"AWESOME!" Utbrast jag, och kollade stortögt på henne. "You're really beautiful" sa jag och log,

och Felicity log tacksamt. "Naw thank you honey. Now your turn. Show me the outfit!" utropade hon, och jag ställde mig upp och snörrade runt jag också. "Amazing!" sa hon storögt. "And you told me I was beautiful!" sa hon, och jag kännde hur mina kinder blossade upp. "Haha cute, you're blushing" fnittrade Felicity och petade mig på kinden. "Yeh, I know" skrattade jag, och kollade mig sedan i spegeln. Felicity hade fixat mitt smink och hår, och mitt hår var lockat och sminkningen var diskret, medans jag hade fixat Felicity som var lite smått sminkad hon också, fast hennes hår var plattat.

"I think that you girls are really uglyyyy" vi båda vände oss chockat om, och Tomas stod där med ett stort flin på läpparna. "Ugly , ugly, ugly nanana" skrek han och sprang ut ur rummet, fast Felicity var inte långt där efter , med en kudde i högsta hugg.

Jag skrattade och himlade med ögonen. What did I expect?

"AND THERE THEY ARE!" några killar hoppade på Felicity, och jag stod helt själv och mobbad bakom dem.

Hon skrattade och drog sig undan ur killarnas grepp."Hey guys! This is Alison, the girl I was talkring about"

sa hon, och tog ett stog åt sidan, så att alla kunde se mig. En awkward tystnad spred sig i hallen, men den avbröts snabbt av en kile, som snabbt hoppade på mig. "HEEEEY ALISON!" utbrast killen, och kramade hårt om mig. "Haha hey" flinade jag,och alla andra skrattade. Killen släppte taget om mig, ochräckte sedan fram en hand mot mig. "Im Jake. Nice to meet you" log han stort

- "Im Jake. Nice to meet you" -

Jag skakade hans hand och skrattade. "Nice to meet you too" svarade jag. "And Im George"

sa ennu en kille, som gav mig en kram han också. "And this is Harry" sa Feli sedan, och puttade fram en kille, som blygt hade stått en bit bort, och hon gav mig en menande blick. Harry. Hennes kille.

Han sträckte fram sin hand mot mig, och medans jag skakade den, betracktade jag snabbt honom med blicken.

Hans hår var brunt och lockigt, och han hade gröna vackra ögon, som man skulle kunna drunkna i.

"Nice to see you" sa han, och log. "Nice to meet you too" svarade jag, och väcktes ut ur mina tankar.

"So, anyway, aren't you going to invite us in?" skrattade Feli. "Oh yeh, come in" log Harry, och gjorde en gäst med händerna, som betydde att vi skulle gå in. "There's some more people in the yard, so lets go" sa George, och vi gick igenom huset, ut till trädgården.

Som utlovat, var det fullt med folk där, och drack något ur röda plastkoppar, några badade i poolen, och andra dansade till musiken som spelades. "Heeeey Feli!" utropade några tjejer, och sprang mot oss. "Hey girls" sa hon glatt och kramade om dem. "And you must me Alison?" sa tjejen sedan, och kollade betracktande på mig. "Yes, hi" log jag och hon nickade. "Im Cate. And Im the leader of the cheerleading squad"

sa hon och log stort och självsäkert.

- "Im Cate. And Im the leader of the cheerleading squad" -

"Did Feli tell you thats shes in the

cheerleading squad?" frågade hon sedan. "No she didnt" skrattade jag. Vad var det för fråga?!

"Oh... alright" sa Cate sedan. "This is Cleo, Elise and Britney" sa hon sedan, och pekade på tre andra tjejer bakom henne. "Hey" log jag, och de nickade till svars. Oj... dryga eller?

"Uh... Ali! Lets get something to dring" sa Feli, och drog iväg mig.

"Thank you..." mimade jag mot henne, och hon skrattade bara. "Dont worrie. My best friends will be here soon, so you will meet the nice guys soon" skrattade hon, och tog tag i min arm för att dra med mig till bordet vart drickan fanns.

Jag kollade men i osäkert i spegeln och andades djupt in.

Första dagen i skolan.

Jag lutade mig mot spegeln och kollade in i mina ögon, vilket var en övning jag gjorde varige morgon, så

att jag inte skulle rodna lika lätt. Vilket jag gjorde, väldigt ofta. Så ifall man glor in i sina egna ögon, motvärkar man rodnaden lite. Eller, ja, enligt mig.

Okej. Jag tog ett steg tillbaks och betracktade hela mig en sista gång.

I våran skolan behövde man inte ha uniform, men det fanns regler på hur man skulle klä sig.

•Inga kjolar/shorts som är kortare en ens händer räcker.

•Inga nakna axlar.

•Inte några för höga klackskor.

• Inga för Uringade tröjor.

•Inga nakna magar.

Så min klädsel borde väl vara Ok?

Jag hade ett par ljusrosa shorts (som jag tog av Felicity...) och en grå pösig långärmad tröja

men vit text på, som jag och Feli köpte för ett tag sedan.

Mitt hår var lockat, och sedan utkammat, så det var smått vågigt, medans min sminkning

var neutral.

"You look awesome" utbrast Feli, som kom fram bakom mig. "Are you sure?" sa jag osäkert.

"Yes, ofc I am. I dont lie about stuff like that" skrattade hon och klappade mig på axeln.

"You look awesome too." konstaterade jag och studerade hennes outfit, som bestod av ett par jeans shorts, och en rosa t.shirt som var pösig. "Haha thank you" log hon, och tog sedan en hårsligna i sin hand. "What do you think I should d with my hair?" frågade hon sedan, och kollade på hårslingan som dött hängde i hennes hand.

"Hum.... put it up in a tail!" sa jag och hon kollade osäkert på mig. "Nah..." "Then you whould just make t straight" sa jag och hon nickade. "Yeh, I like that." sa hon, och gick ut till våran WIC , men kom sedan tillbaks med en plattång i handen, och stoppade sedan in enden i uttaget brevid handfatet.

När hennes hår var klart efter kanske 5 minuter så gick vi ner till köket, vart de andra satt och åt fruckost. "Good morning girls" sa Mike, och kollade upp från tidningen. "Good morning" sa jag och Felicity i mun på varandra.

Jag satte mig vid matbordet brevid Tomas, mitt imot Mike, och började bre mig en macka.

"How did you sleep?" frågade Dana, och satte sig brevid mig med en grön kopp kaffe i manden. "Really good actually" svarade jag, och Felicity kom halft springande in till oss och störtade ner på stolen brevid mig med två glad Te i handen. "Here, drink fast, we need to go in like 5 minutes!" utropade hon,

Jag tryckte i mig mackan, och sköljde ner den med Tet som Felicity hämtad åt mig, och tårkade mig sedan om munnen med baksidan om min hand. "Wow, someone was hungry" skrattade Dana, och Mike skrockade.

"The bus is here!" utropade helt plötsligt Tomas. "Oh mah god, Ali come!" utropade Feli, och drog upp mig ur stolen.

Vi sprang ut till hallen och drog på oss våra matchande vita converse, och jag satte på mig min nya skinjacka medans Feli tog min jeansjacka, och vi gräppade sedan tag i våra väskor.

"MUM are Tomas coming?" ropade Feli, eftersom Tomas förskola är på våran skola.

"No, he isnt ready. I'll drive him. " ropade hon till svars. "Alright, bye!" "Bye!" ropade jag också, och Felicity smällde igen dörren utan att vi hört ett svar.

Vi gick ombord på bussen, och jag tog ett djupt andetag.

Det är nu det gäller.

Oj vad tråkigt kapittel :O

Men ja, nu har några andra från denhär

Novellen kommigt fram.

Och snart kommer novellen bli 'bra' believe me ;)

2013-01-18 @ 18:14:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (0)

never forget me - episode 2

"This is sooo cool!" sa jag och hon ryckte på axlarna. "Im glad you like it. And I hope

you'll have an amazing year here" log hon och jag log stort tillbaks.

"Yeh, I'm pretty cure I will" svarade jag, och vi skramade skrattande om varandra.

Felicity måste vara den trevligaste människan på jorden.

Allisons perspektiv:

*next day*

Jag öppnade sackta ögonen och gäspade högt, och satte mig sedan upp.

Var är jag...? Jag kollade mig snabbt om i det ljusa rumet, men kom sedan på vart jag behan mig.

I England. Jag hoppade glatt upp ur sängen, och sträckte på mig , innan jag tog upp mobilen som log på

nattygsbordet, för att kolla klockan, som visade 12.07.

Oj, jag brukar inte sova såhär länge! Fast vi gick jo och la oss väldigt sent igår.

Vi hade suttigt och ätigt middag i flera timmar och pratat, och lärt känna varandra, och

hela familjen Skinner var helt underbara. Efter det gick Tomas och la sig, och vi andra gick vidare till

Vardagsrummet, vart vi drack te och pratade.

När klockan slog 12 gick jag och Felicity upp till hennes rum och hon berättade om sin klass, som jag ska börja i om snart 1 vecka.

Om man tyder på det hon sa, så var hon rät så omtykt. Hoppas bara hon inte kommer dissa mig

helt, så jag blir en liten loner eller så.

Jag trippade lätt ut till våran WIC , och öppnade försicktigt dörren in till Filicity.

"Hey, good morning sleepy head!" utbrast hon glatt, och la ifrån sig datorn hon satt vid.

"Haha hey" log jag, och gnuggade mig i ögonen. "When did you wake up?" frågade jag sedan, och hon ryckte på axlarna. "30 minutes ago or somethign. But I'm waiting for you so we can eat breakfast together, so hurry up!" sa hon och viftade iväg him. "Haha alright. I just need to take a shower" sa jag och gjorde in min, som skulle betyda att jag kännde mig väldigt ofräsh. "Haha alright. Just take on towels, and remember, everything mine is yours" sa hon och jag nickade. "Thanks" log jag, coh stängde dörren efter mig, innan jag gick igenom garderoben in till badrummet, vart jag sedan drog av mig min pyamas och hoppade sedan in i dushen.

När jag sedan var klar, snörrade jag in mig i en av de vita handdukarna, och tog en annan runt mitt hår, innan jag gick in till garderoben igen för att välja kläder.

Jag drog till mig ett par jeansshorts som var mina, och en långärmad men tumm tröja,

som tillhörde Felicity. Jag gick sedan in till mitt rum, tog upp kläderna från igår som log på golvet och la in dom i korgen med smuttstvätt. Sedan tog jag ett par underkläder ur min resväska, och min sminkväska, och gick in till badrummet.

Jag lassade upp allt på benken, och smörjde sedan in min i min vanilj body lotion,

och klädde sedan på mig. Sedan tog jag fondation (efterom min hy inte var en av de renaste, fast jag hade som tur var inte ackne) och sen tog jag mascara.

Håret bårstade jag bara igenom, och gick sedan in på mitt rum igen, och tog fram min bruka axelrämsväska.

I den la jag ner mobilen, plånbok, och min andra lite mindre sminkväska, ifall det skulle behövas.

Sist så drog jag på mig ett par rosa strumpor, och gick sedan in till Felicity.

"Im ready" sa jag, och hon smällde igen locket på sin Mac, och flög sedan ut på sängen.

"Lets go then!" sa hon glatt, och drog ner mig ner för trappan, och in till köket.

Vi kom ner till köket, och Felicity lassade på en tallrik ägg och bacon till mig och henne,

medans jag rostade bröd och fixade te.

Dana och Mike var på jobbet, medans Tomas var hos några kompisar, så att vi var själva.

Vi satt och planerade hut jag ville inreda rummet, och vi skrattade väldigt mycket över mina överdrivna ideer.

"If you want to we can buy some other things too, you know, school starts in a weeek" sa hon och tog en tugga av sin macka, jag nickade och svalde det jag hade i munnen innan jag svarade. "Yeh, that would be cool. Do you have like Holister and stuff like that?" sa jag och hon skrattade.

"Yeh, ofcourse! Did you think we live under a rock or something?" skrattade hon och jag ryckte på axlarna.

"In Swden there is only one Holister store" sa jag och hon gapade. "Seriously?!" utbrast hon och jag nickade skrattande. "Oh mah God, then we really need to do some mager shopping" flinade hon och jag brast ut i skratt.

Vi gick glatt mot busshållplatsen, och väntade i kanske 5 minuter eller så, tills bussen kom.

Vi la även på minnet att jag måste skaffa ett busskort, eftersom det var en liten mit till centtrum.

När vi sedan var framme, rusade vi in, och den första affären vi gick in på var Forever 21.

3Timmar senare

Jag föll helt utmattad ner i fotöljen, och Felicity skrattade åt mig. "God my feets hurts so bad!" utbrast hon, och slog sig ner hon också.

Vi försökte klämma in alla de hundratals kassarna under bordet, vilket inte gick så bra, så det slutade med att vi lassade påsarna på en fotölj brevid oss, och även några under bordet.

"So, what do you want to drink?" frågade Felicity. "Uh, the same thing as you" log jag till svars. "Alright, wait a minute" sa hon, och gick till kassan för att köpa någonting.

När hon sedan kom tillbaks var jag helt exhalterad, och tog en stor klung, och Felicity tittade roat på mig.

"Whaaat?" skrattade jag och hon tog och klunk hon också. "Let me guess, this is your first time to drink something from Starbucks, right?" sa hon frågande. "Hihi yeh" erkännde jag och hon kollade chockat på mig."Oh my God thats just creepy!" flinade hon och jag ryckte på axlarna. "Nahh.. not really..." sa jag, och vi båda skrattade, och secunderna senare plingade hennes mobil till.

Hon tog upp den ur fickan och lös upp i ett leende.

"Who was it?" sa jag frågande när hon knappat in ett svar.

"My boyfriend Harry" fnittrade hon, och jag lös upp i ett leende. "Do you have a boyfriend?!" utbrast jag och hon nickade generat. "Yeh... we've been together in like a year soon" svarade hon glatt och jag log stort. "Naaw thats cute! What did he say?" sa jag, och tog ennu en klunk av min latte.

"He askt if I wanna join him and some other friends on a BBQ tonight" sa hon och kollade frågande på mig.

"Uh, yeh sure, go" sa jag lite förvirrat men glatt. "Haha dump head, I wont leav you, I mean, if you wanto go, we're going" log hon till svars, och jag andades lättat ut, men blev sedan nervös. Ska jag träffa några av mina blivande klasskompisar idag...? "Yeh sure, It woud be fun" log jag.

"Greate" log hon, och skrev in ett svar på mobilen, och kollade sedan på mig igen.

Såååå .... :)

Vad tycker ni?

Nu kom Harry in i bilen, och jag vet att det var ennu ett lame kapittel,

men det kommer bli bättre!

KOMENTERA

2013-01-15 @ 15:51:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (3)

never forget me - episode 1

Allisons perspektiv:

Mitt hjärta har nog aldrig dunkat så hårt, som nu, när jag gick här längst

med heathrows airport påväg till utgången, vart familjen Skinner ska vänta på mig.

Jag har drömt om det här året i snart 3 år.

Jag ska i ett helt år bo, i min mammas hemland, England.

I ett helt år.

Mitt hjärta dunkade hårdare och hårdare, och det känndes som om att luften stod stilla.

Även fast det var mitt under sommarlovet, hade jag på mig en rät så varm outfitt,

som bestod av ett par jeansshorts, och ett par svarta leggings under,

ett svart linne och även en svart skinjacka.

Jag var lätt sminkad, och hade ett par stora solglasögon som täckte mitt ansickte.

Så många olika tankar flög igenom mitt huvud.

Vad skulle min blivande familj tycka om mig? Vad kommer hända i min nya skola?

Hur ska jag klara mig med kläderna jag tog med mig hemmifrån?

Det var ju bara 20kg man fick ha med sig på planet...

Jag kollade osäkert bak på min lilla svarta resväska jag drog bakom mig.

Tänk ifall mina kläder inte är snygga nog?

Jag stannade sedan upp, och tog ett djupt andetag.

Om ynka fem meter, kommer jag komma ut härifrån, och mötas av mina nya familj.

Det är nu get gäller.

"So, welcome home Allison!" sa Mike glatt, och öppnade dörren.

Han gick in först, och drog in min väska efter sig. "Go in honey, done be shy" log Dana varmt, och la sin hand på min rygg. Jag skulle presis gå in när Tomas knuffade sig före, och Felicity stönade. "Tomas ! Show some respect" sa hon och himlade med ögonen men log sedan mot mig. "Come, let me show you around" sa hon sedan, och vi gick in.

Jag drog av mig mina skor, och ställde med brevid Felicitys. "I'll take your bag to your room" log han, och jag nickade tacksamt. "Thank you" sa jag, och han började gå upp mot prattan, som var i hallen

"Come" sa Felicity sedan, och tog tag i min arm. Vi gick in i det ena rummet, och stannade sedan"This, is the kitchen" sa hon och vi kom in i ett rät så stort modärnt kök, med både en köksö, och ett bord. "I'll make some pizza for dinner, is that alright?" sa Dana, och ställde som kollade fram ur kylen. "Yeh, or Alli, do you likes pizza?" sa Felicity, och jag nickade. "Who dosn't" svarade jag och vi alla tre skrattade.

"YES PIZZA!" ropade Tomas som stortmade in i köket. "Get a life" muttrade Felicity till honom, och jag skrattade igen. Vi gick sedan in till rummet intill. "This is the livingroom" sa Tomas, och Felicity tittade surt på honom. "I was the one who's suposed to show her around" sa hon surt. "Get a life" härmade han henne, och hon greppade snabbt tag om en kudde ur soffan och slog honom hårt. "MUM!" skrek han, och sprang in i köket. "Uh... sorry" sa Felicity och flinade sedan, och jag skrattade till svars.

"The door there is to the porch, and the yard were we have a pool and stuff like that. But Iäll show you that tomorrow, I mean, its dark out side" sa hon och jag nickade förstående.

Efter ett tag, kom vi upp på övervåningen, och kollade runt i några mer rumm,

och sedan kom vi till höjdpunkten.

Det var två dörrar brevid varandra, och vi gick in i den ena.

"And this, is our room!" sa Felicity glatt, och jag kollade mig omkring.

"I know its prettey ugly, but Mum gave me money so I could buy you some stuff, but I thought that you should come with me, so we are going to do some shopping tomorrow" log hon sedan och jag nickade.

"Yeh, thank you" log jag tacksamt, eftersom jag inte hade tagit med mig någonting till mitt nya rum.

"And the door right next to this, is to my room" sa hon sedan, och vi gick in där istället.

"Yeh, its just as big as yours, but as I told you, I didnt do something to your room.

Like, what if you wouldnt like it or something" sa hon återigen, och jag nickade tacksamt.

"Yeh, its greate. " sa jag tacksamt igen. "So, now you know what we'll be doing tomorrow" sa hon och jag nickade. "Alright. I look forward to it." sa jag glatt och hon nickade. "Oh, yeh, I almost forgot, I need to show you our walk in closet!" sa hon glatt, och vi gick in i hennes rum, vart det fanns en dörr. "Ladies first" sa hon och gjorde en gäst mot mig. Jag öppnade dörren och steg in. "Oh Mah Gash!" utropade jag helt hypert.

"OMG seriusly ?! Is this our closet?!" utropade jag hyper. "Haha yeh... not mine our" log hon varmt mot mig. "And if you want to , you can wear my clothes. Whats mine is yours! You will be like the sister I never had" skrattade hon och blinkade med ena ögat. Jag flinade stort, och kramade om henne. "THAAAANK YOOOUU" hon skrattade och kramade om mig också. "That door, is to your room, so we bouth can come in here. And that door, is to your bathroom" sa hon sedan och pekade mot en dörr en bit bort.

"YOU GOTTA BE KIDDING ME!" utropade jag, och hon skrattade. "No, haha"

Jag stormade in i badrummet, och Felicity kom skrattande efter mig.

"This is sooo cool!" sa jag och hon ryckte på axlarna. "Im glad you like it. And I hope

you'll have an amazing year here" log hon och jag log stort tillbaks.

"Yeh, I'm pretty cure I will" svarade jag, och vi skramade skrattande om varandra.

Felicity måste vara den trevligaste människan på jorden.

Första kapittlet ute ! :D

Vad tycker ni?

Kanske väldigt lame, men måste ju bara skriva

en inledning osv ;)

KOMENTERA !

2013-01-12 @ 19:50:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (2)

Never forget me ~ förord

Harry och Felicity

Allison

Never forgive me är en novell som utspelar sig för 3 år sedan, så att Harry Styles Är en 15 årig kille

som bor i Holmes Chapel och studerar i Holmes Chapel high school.

Allison Carlsson är en 14 årig tjej, som åker till England för att år 2009/2012 vara en

utbytessdtudent, och hon blir plaserad i Holmes Chapel , hos familjen Skinner.

Den familjen består av Felicity - 15 år, Tomas - 2 år Mike (Mr Skinner) och Dara (mrs skinner.)

Allison har sätt fram emot dethär året i åratal.

Men det hon inte hade trott , är att en viss kille skulle komma och förstöra allt....

Novellen handlar om hur Allison blir kär i sin UtbytesSysters pojkvän, och hur

de har en liten 'love affair' i sidan av.

Men vad skulle hända ifall Felicity skulle märka?

Hur kommer Allisons år sluta?

Novellen 'Never forget me' är indelad i 2 delar, och del 1 utspelar sig i dåtid,

medans del 2 utspelar sig i nutid :)

Hope u like it!

2013-01-08 @ 19:50:00
Permalink Never forget me del 1 Kommentarer (1)

New

NY DESIGN NY HEADER OCH NY NOVELL!

Det första kapittlet på den nya novellen kommer komma upp

den 8 JANUARI på kvällen runt 9,

så kolla in då och LÄS OCH KOMENTERA :)

och komentera även på EPILOGEN HÄR UNDER

eftersom jag bara fick en komenter...

LOL.

Nästa novell kommer iaf hete Never förget me,

och dne kommer vara GRYM!

2013-01-02 @ 21:55:50
Permalink Annat Kommentarer (1)

Its Only One Direction to my heart - Epilog

Alex perspektiv:

"Åhh du är så vacker" sa Emilia, och tårkade bårt en gladjetår som ran ner längs med hennes kind.

"Haha nej sluta, inte böla nu, jag kommer också börja gråta" klagade Karro, och jag skrattade.

"Nej men samma här" sa jag, och vi skrattade återigen, och Sara fixade till min slöja lite. "Du får

inte förstöra ditt smink ju" klagade hon, och jag ryckte på axlarna. "Är du nervös?" frågade Karro sedan. "Ja,

har du fått kalla fötter?" sa Emilia, för kanske hundrade gången. Jag skrattade och skakade på huvudet.

"Jag har aldrig varigt säkrare" log jag till svars, och tittade mig i spegeln. "Så, är det bra?" frågade Sara och jag nickade. "Tack så jätte mycket" log jag sedan, och vi skulle presis krama om varandre, när Sara ryggade undan. "Nej, jag kan råka förstöra något" konstaterade hon och jag himlade med ögonen, och i samma stund öppnades dörren, och in kom min mamma,pappa och Gemma.

"Ja, vi ska nog gå nu" sa Emilia, och hälsade/ sa hejdå till dem som nyss kom in, och lämnade sedan rummet. "Honey, you look stunning" sa mamma, och kramade hårt om mig. "Tack" sa jag, och vände mig sedan om mot Gemma. "Harry is a lucky man" sa hon sedan, och jag skrattade. "But I just wanted to wish you good luck. Its starting soon" sa hon sedan, och gav mig en lätt kram. "Alright. Thank you, see you soon" sa jag sedan, och hon blinkade med ena ögot, innan hon lämnade rummet.

"Du är så vacker älsklig" sa mamma, och brast ut i gråt, och kramade ennu en gång om mig. "Haha

mamma snälla gråt inte!" vädjade jag, och skrattade han också. "Du ska vara glad ju, våran lilla flicka ska gifta sig" sade han medans kramade om mig, och sedan kramade mamma mig ennu en gång.

"Jag går och sätter mig med de andra nu då. Jag älskar dig" sa hon, och gick mot dörren. "Jag älskar dig också" log jag. "Du ser underbar ut" upprepade mamma ennu en gång, för kanske hundrade gången idag, innnan hon lämnade rummet.

"Är du redo?" frågade pappa sedan. "Japp" log jag. "Du ser så vacker ut" sa pappa, och det blänkte till i hans öga. "Pappa - nej" skrattade jag, och det gjorde han också.

Jag tog ett hårdare grepp om om pappas arm, och mötte hans blick.

Han log stöttande, och jag log stort tillbaks. Det är nu det gäller.

Musiken började spelas och vi började gå.

För nio år sedan, hade jag aldrig trott på att jag, vid 22 års åldern, skulle gifta mig.

Ennu mer osannolikt, var väl att jag skulle göra det med Harry Styles, ur One Direction,

bandet som jag och mina bästa vänner kunde sitta och Fangirla över i timmar.

Men nu leder min pappa mig, längst den fyllda kyrkan.

Jag lyfte blicken från golvet, men slutade inte tänka på att jag skulle andas, och inte

under några omnständigheter trilla. Jag kollade ut över rummet, och där satt Harrys familj och släcktingar, och även mina, som flygit hit till London enda från Sverige.

Jag förstår att nu undrar, vad hände sen?

One Direction är fortfarande ett band. Men de åker ej runt och turnerar så mycket längre, utan gör bara småkonserter lite ibland. Undrar ni varför? För att för ett år sedan, blev Louis och Karro föräldrar till två underbara ungar, Olivia och Oliver, som är tvillingar.

Vi gick sedan fram tilll slutet av kyrkan, och där stod han.

Min Harry. Bara min.

Pappa överlämnade mig till honom, och jag stod nu där, i kyrkan, men en massa ögon på mig,

och en präst som stod och rabblade upp en massa psalmer.

Jag kollade djupt in i Harrys gröna ögon, och kännde hur mina knän nästan vek sig.

För att inte tappa kontrollen helt, kollade jag lite diskret på dem på första raden.

På vänser sida satt mina och Harry föräldrar och även Liam och hans flickvän Laura, som var sjuk trevlig.

På den högra satt Embla och Austin, hand i hand.

Brevid dem satt Emilia och Alexis, och i kanten var det Niall och Sara, som nu var ett par.

Bakom mig, stod Karro, som var min tärna, och bakom Harry stod Louis.

Jag mötte hans blick, och han log stort mot mig, och jag log stort tillbaks, och kollade sedan tillbaks på Harry.

"I love you" viskade han, och jag rodnade lite, och kollade ner på golvet. "I love you too" viskade jag tillbaks och kollade sedna upp igen.

Prästen sa att det var dags att utbyta ringar, som ringbärarna Louis och Karro gav oss.

"You may now kiss the bride " säger presten sedan.

Jag möter Harrys blick, och han ler minst lika stort som jag.

"I love you" säger jag, och han tar sina händer om min midja. "I love you too"
svarar han, och kysser mig sedan.

Jag ler stort, och kollar sedan ut på alla.

Olivia och Oliver släpper det två vita duvorna de håller i, och de sätter sedan fart ut mot de stora portarna, som slås upp. Harry greppar tag min hand, och alla hojtar, apploderar och slänger ris över oss när vi springer ut ur kyskan, vart vi möts av tusentals fans och papparazzis, och vi sätter oss i den Vita Limosinen som väntar på oss.

Harry smäller igen dörren bakom oss, och bilen börjar rulla, mot lokalen vart efterfesten ska hållas.

"Now, you're mine, and JUST mine. And I love you" flinade Harry. "Harry, I've always been yours. Its only One Direction to my heart, and you have been walking in that direction since day one" flinade jag,

och harry brast ut i skratt eftersom det lär så CP. "I love you" flinade han. "I love you" svarade jag, och kysste honom.

2012-12-17 @ 16:30:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (1)

LÄS

Tjena fellas :)

ska bara säga tre vicktiga saker angående novellen nu.

ETT:

novellen är EJ slut, komer ett till kapittel imorgon,

som är en epilog , vilket är ' slutord' eller så.

Ja ni kommer fatta.

TVÅ:

Den kommer INTE komma ut imorgon ifall ni inte komenterar.

Sorry, men så är det.

TRE:

Det kommer bli en till novell, var Ej oroliga.

Men den kommer komma nästa år, eftersom jag inte kommer ha tid

att uppdatera under lovet.

Men runt den första skolveckan så kommer första kapittlet komma up!!

SÅ LÄS OCH KOMENTERA SISTA KAPITLET HÄR UNDER NU.

Och sluta inte läsa novellen osv :)

pusshej

2012-12-15 @ 22:54:09
Permalink Annat Kommentarer (0)

chapter 75 SISTA KAPITTLET - Time Flies ...

Jag var mitt uppe på slutet av sången, när det såg ut som om att Emma tog ett andetag. Men sedan, blev hennes ansickte fullt av frihet, och lättnad, i samma stund som alla maskiner i rummet började pipa.

Jag slängde mig upp ur sängen, rek upp dörren och skrek in alla.

Läkaren kom inspringade med alla andra hack i häl, och nu var allt över. Emmas hjärta hade nu slå.

*tre veckor senare*

Nialls perspektiv:

Jag höll ut sista noten, och tog sedan ner microfonen från munnen, och log stort. För en gångs skull kännde jag mig Glad. Det var så uppfriskade att stå där, på scen, och bara göra det jag älskar mest. Sjunga.

"Sooo Swden!!, are you having a good time?!" ropade Harry ut. Fansen jublade och skrek och klappade händer,och tjuten var öronbedövande.

Det här var en extrakonsert som vi hade här i sverige, eftersom den senaste spårat ut totalt, och vi tyckte att våra fans förtjänade att få uppleva en ricktig. Fast dock så var alla fans inte så suportande just nu.

Det var helt fulständigt kaos efter att Zayn lämnat oss (såklart) och sedan det som iträffade med Emma.

Allt har blivigt helt CP, och ingen av oss går in på twitter nu mera, för att undvika läsa hat, skandaler....

"So, this song is for you" sa Liam i microfonen, och musiken till Moments strömmade ut ur högtalarna, och Liams ögon fylldes genast av tårar, när hon började sjunga.

'Sut the door, turn the lights of, I wanna be with you, wanna feel your love, wanna lay beside you I can not hide this even ..." han slutade sjunga, och tog ett djupt andetag för att sedan fortsätta. "Heart beats harder, time - " hans röst bröt sig, och jag fick genast en stor klump i halsen, och en ennu större i magen. Liam, vad du en gör, gråt inte... Tänkte jag för mig själv, men dog så hörde han ej, och en tår ran ner längst hans kind.

"If we could only have this life for one more day. if we could only turn back ti-ii-m. You know I'll be " under tiden Harry sjöng utbytte han strickta blickar med mig och Louis som tudde på att vi inte skulle gråta, och att vi skulle fösa bak Liam, vilket vi lydigt gjorde, och började sedan sjunga alla tillsammans, utan Liam dock.

"I can't do this any more" suckade Liam, och sprank ut ur scenen. Jag slutade chockat sjunga, vilket alla andra också gjorde, och vi kollade frågande på varandra.

Musiken stannade, och alla fans tystnade i chock, de också.

"Go and take care of him..." viskade Louis mot Harry, som nickade och också sprang ut från scenen, och in bakom kulisserna.

"Well... We have som technical problem right now, so lets just... read some more tweets!" utbrast Louis sedan, och jag nickade gillandes. "Thats a smart one bro!" utbrast jag i miccen för att lätta upp stämningen här inne. Fansen började återigen skrika, men de vi kunde se ( de på främre raden ) såg väldigt bekymrade och förvirrade ut. Menjag dömmer dem ej, efersom det är s jag kännt mig i snart ett halvår.

"Here's one" började Louis, och alla skrek högt. "Some-one called ' Perfectdirection ' is asking : Niall, give us a smile !! ' " sa Louis, och kollade sedan frågande på mig, medans alla fans skrek uppmuntrande.

Det var bara då jag kom och tänka på mitt ansicktsuttryck.

Jag stod helt fastfrusen, och helt chokad, gråtfärdig och trött, ja så såg jag ut. Det måste vara hämskt.

"Yeh, dudes, I am smiling!" sa jag så glatt jag kunde, och läste sedan vad som stog på skärmen, innan jag rabblade upp det. 'The fuque is happenin? WERE IS HAZZA AND LIAM! ' " jag kollade oroligt på Louis. "They are backstage and they will be back soon" försäkrade han, och viftade med handen,så att nästa tweet skulle komma upp. "I MISS ZAYN. " Stod det. Ingen behövde läsa upp det högt, eftersom på bara några secunder hade det spritigt sig som en flodvåg över hela publiken. "WE WANT ZAYN. WE WANT ZAYN. " skrek de, och klappade händerna i tackt. "SHHHHH!" ropade jag och höll fingret mot mina läppar, vilket inte fungerade. "We miss Zayn too but .." började Louis förklara, och så kom Liam och Harry ut på scenen igen , och alla började Bu:a. "Why the fuque are they doing this?" sa jag frågande, och Harry ryckte på axlarna. "I cant handle this..." muttrade Liam, och lamporna tändes, och ur högtalarna hördes Isaacs vansiniga röst. "THE CONSERT IS OVER. GET OUT." Alla började Bu:a ennu mer, och vi blev invinkade in bakom scenen igen, när Harrys ansickte blev helt rött, och sedan sprang han ut till mitten av scenen och höll upp sin microfon framför sin mun.

Oh nej....

"Your dont fluckling get it, right?" ropar han argt ut, och alla i pubilken slutar bua, och stannat chockat upp.

"Zayn left us for a reason, OK? JUST GET OVER IT. If you feel bad over that fact, think about US then. Our best friend left us. DONT BE SO SELFFIXED. And are you seriously mad over the fact that Liam was crying? HIS FREKING GIRLFRIEND DIED IN A CAR ACCIDENT TWO WEEKS AGO ! Just get over it,, like bild a bridge and go over it or something! One Direction isnt what we was two years ago. People change, we change..." Harry tog ett djupt andetag, och kollade ut över den tyssta arenen, och det känndes som om att tiden stod stillaHan tog ett djupt andetag och fortsatte sedan ; "And we get girlfriends, sooner or later we'll get married... And soner or later One Direction will be over. Just face the fact" Harry skakade sedan på huvudet, och vände på klacken, och gick in bakom kulisserna.

Alex perspektiv:

Jag öppnade armarna mot honom, och Harry sprang gråtande in i min famn. "I just flucked up everything, right?" snyftade han mot mitt hår. "No... not everything..." mummlade jag och kramade hårt om honom.

Secunderna senare, kom Niall och Louis ut, och Louis kramade hårt om Karro han också.

Jag följde Niall med blicken, och han kollade mot Sara, som öppnade sina armar mot honom. "Come here" viskade hon gråtfärdigt, och de kramade sedan om varandra.

"Liam...." jag släppte taget och Harry, och gick sedan fram mot Liam, som satt på huk lutad mot väggen.

" I cant tell you that everything will be alright... but ut will be.. better" sa jag, och satte mig brevid honom.

"I really miss her" snyftade han, och tårkade bårt en tår som ran ner längst hans kind. "Me too. " svarade jag, och Harry kom fram till oss.

Jag reste mig upp och drog upp Liam också.

"Guys, come here." sa jag sedan och vinkade till mig alla, så vi alla nu stod i en liten ring.

"Can you guys promise me, no more deaths?" sa jag, och det ryckte lite i allas mungipor.

"Promise." svarade med i mun på varndra. "Good" log jag, och vi kramades sedan i en gruppkram.

Allt kanske inte var perfect. Allt kanske inte skulle bli het häller.

Och aldrig hade jag trott att allt skulle sluta såhär , när jag började gilla One Direction.

Men nu vet jag, att det inte är slutet. Det här är bara mitten, av en lång,

berg och dalbana, som även kallas livet.

OJDÅ... NU ÄR DENNA NOVELL SLUT.

NOT!

det kommer upp en epilogi också,

men ja, dethär var sista kapittlet.

KOMENTERA VAD NI TYCKER OSV, KOMENTERA KOMENTERNA KOMENTERA!!!

2012-12-14 @ 16:03:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (5)

Chapter 74 - Not the end

Jag slängde mig upp ur sängen, rek upp dörren och skrek in alla.

Läkaren kom inspringade med alla andra hack i häl, och nu var allt över. Emmas hjärta hade nu slå.

Emblas perspektiv:

"Aaaah I'll miss you soooo muuuuch" stönade jag klagande, och Austin skrattade. "Yeh, I'll miss you too Shawty" sa han och kysste min hjässa.

Vi låg i min säng, och hade presis svarat en massa tweetc osv, och Austin låg halvsittande lutan mot väggen, medans jag låg över honom, och han virkade min sina händer i mina.

"I dont want you to leav" klagade jag igen, och putade med underläppen.

"But I have too. You know, you can always come with me..." sa han försökand,e och jag suckadE. "I wish" han skrattade och pussade mig återigen på huvudet.

"Besides, now you have Alex" flinade han. "My best friend name is Alex, and your!" sa han ennu gladare, och jag himlade skrattande med ögonen.

Efter Nyår, hade Austin varigt här 2 gånger, och nu var han här igen.

Han var även här under Viljas begravning, eftersom jag inte ville gå dit helt själv,

jag hade ju bråkat med Alex, och alla andra. Under Viljas begravning hade jag börjat överväga att bli samms med Alex igen, vilket Austin tyckte var en ricktigt bra ide.

Fast sen, under Emmas begravning (Som Austin också hade åkt hit för) så var Alex helt

förstörd, och jag kunde inte sluta ha fåligt samvete över att jag hade blivigt sur på henne över inget.'

Dess utom hade jag ju Austin nu.

Och ja, Austin tyckte att jag skulle prata ut med Alex, vilket jag gjorde, och nu är allt som det ska.

Och idag skulle jag och Austin fått följa med på One Directions konsert, men vi passade, så att vi skulle kunna säga 'Hejdå' till varandra, osv. Emilia och Alexis hade också passat, eftersom de skulle på familjemiddag.

Japp, så är det. Alexis och Emilia är nu tillsammans, de också.

"Okey, bebe I need to go" suckade Austin sedan, och jag kramade om honom hårdare. "Noooo dont leav meeee" ropade jag med pipig röst, och han började skratta. " You know I love you, right?" frågade han, och jag nickade med huvudet mot hasn bröstkorg. "Good. But I really have to go" jag suckade och reste mig upp från honom, och han var inte så lång där efter.

Vi gick under tystnad till Hallen, vart han satte på sig sina skor, och sedan sin hoodie.

"Love yah " suckade jag, och kollade ledsamt ner på golvet. "Come here shawty" log han, och öppnade upp sina armar mot mig, och jag gick rakt in i hans famn. "I'll miss you so much" suckade han, och jag nickade.

"Belive me, I'll miss you more. You will be singing on conserts everyday, in while Im in school..." klagade jag och hans ljuvliga skratt fyllde rummet. "Naah, School is fun" sa han, och nu var det min tur att skratta. "Yeh right" flinade jag, och han flinade hans också.

"Bye my Love" sa han sedan, och tryckte sina läppar hårt mot mina. "I looooove you" sa jag sedan och kysste honom igen.

"Love you more" svarade han, och kysste mig på näsan, innan han krånglade sig ut ur mitt gräpp. "Love you" upprepade jag, och han rättade till sin röd/svarta keps. "Love you more" log han återigen, innan han gick ut i trapphuset, och stängde igen dörren efter sig.

Jag gick sedan in i mitt rum igen, och slängde mig ner på sängen.

Aldrig hade jag trott att allt skulle bli såhär.

One Direction, de som var mitt allt, kom hit, och är nu tsm med mina bästa vänner.

Vilja, och Emma, är döda. Min älskade vänner...

Och Austin. Åh ! Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan honom.

Han är mitt allt, och jag älskar honom mer en allt annat. Tack och log att vi träffats..

Vänta?

Vi träffades, när jag vär ledsen över hela One Direction saken.

Tack vara det, så träffades vi.

Jag är värkligen skyldig Alex ett tack.

Jag skrattade åt mina egna tankar, och trog sedan fram min Mac som fick stå på min mage,

och tryckte på ON knappen.

Medans den söliga saken sattes på, kollade mig på kolaget som jag ock Alex gjort för

någon dag sedan.

Jag hade sedan under vissa av bilderna skrivigt till lite Komentarer med min kråklika handstil.

Jag kollade igenom bilderna och kunde inte undgå frånatt le.

Mitt liv kanske inte är perfect, och två av mina bästaste vänner har gått bort. Men

det kommer bli bra. Och jag är glad över allt jag har nu. För att jag tror inte att jag skulle

klara mig ifall jag skulle förlora någon mer.

Datorn blingade till för att säga att den nu var startad, så med ett leende kollade jag återigen

på kolaget, och log ennu större.

NÄST SISTA KAPITTLET ÄR NU UTE!!!

Vad tycker ni?

Personligen är jag nöjd ;) Och på FREDAG kommer sista

kapittlet !! :O exited? ;)

KOMENTERA NU annars får ni sista nästa vecka...

LOL.

Jaja hope u like it.

2012-12-11 @ 20:50:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (2)

chapter 73 - Moments

If you wont lissen to me, I wont be your Maneger anymore. AND, what does that means? You wont get anye security, you wont have any conserts and what doeas that mean?" väste han mellan sina ihoppbitna tänder. "No fame..." mummlade killarna i mun på varandra.

Wow, jag hade ingen aning om att killarnas Maneger var såhär hemsk...

Karros perspektiv:

"I'm sorry you saw that..." suckade Louis, och jag skakade leendes på huvudet. "Its fine. Im just glad that we're back together" mummlade jag lite generat ner i snön, och kännde hur Louis hand grep tag lite hårdare om min.

Efter att killarna fick en ricktigt utskällning och lite till, så åkte vi till deras hotell, vart vi bestämmde oss för att gå ut och äta, men jag och Louis tänkte bara gå en liten promenad innan det, så just nu var vi påväg till restaurangen, som vi skulle komma till genom att gå igenom Tegnerlunden, som vi var helt knisstrande och glittrande krisstallvit och vacker.

"Me too. And I hope you likes the song" log Louis, och jag kollade upp på honom. "I did" svarade jag leendes, och Louis stannade upp, vilket jag också gjorde."Im sorry" suckade han, och tog en hårslinga som hade blåst ner i mitt ansickte, och la den bakom örat på mig. "Its okey " svarade jag seriöst, eftersom Louis nu hade sagt det minst 10 gånger. "I really Love you" sa han sedan, och jag blev helt varm inombords. "I love you too" log jag, och Louis ansickte bröt ut i ett leende. Han la sina händer runt min midja, och jag la mina runt hans hals. Våra ansickten närmade sig sackta varanra, när jag snabbt som attan böjde mig ner, tog en näve snö, och tryckte den i ansicktet på honom. "THE FLUCK?!" utbrast han, och kollade chockat på mig, med en massa snö i ansicktet. "OMG ITS FREEZING!" utbrast han i panik, och började skaka av sig snön, medans jag stog och vek mig dubbel av skratt. "Hahaha you sould've seen your face!" konstaterade jagskrattandes , och han kollade surt på mig. "You're mean!" sa han och korsade armarna över bröstkorgen, medans han putade med underläppen. "Naaw Honey" flinade jag, och tog ett steg fram till honom. "Dont be mad" flinade jag. "Okey then..." svarade han, och släppte ner armarna. Jag blev först lite förvånad att han gav sin så lätt, men i samma stund slängde han sig över mig, och vi båda trillade ner i en snöhög. "AAAH OMG LOUIS!" ropade jag och sprattlade som en fisk på land för att komma loss, vilket inte gick så bra, eftersom han låg över mig med hela sin kroppstyngd. "I love you toooo" sa han med tillgjord bebisröst, och tog sedan en näve snö, och tryckte in den i mitt ansickte.

"OMG LOUIIIIIIS!" skrek jag, denhär gången i panik, men brast sedan ut i skratt, vilket Louis också gjorde.

"You're beautiful" log han sedan, och kollade ner på mig. "You too" flinade jag, och vi möttes i en underbar kyss.

Louis reste sig sedan upp, och drog upp mig också. "Lets go to the Restaurang now." log han, och greppade tag i min hand, och vi fortsatte pratandes gå längst den mörka, svagt belysta snöfyllda parken.

Kan man vara lyckligare?

Saras perspektiv:

Vid detta tillfälle var jag nu ricktigt avundsjuk på Karro och Louis, som gick till Restaurangen.

Eftersom nu satt jag, Niall, Harry och Alex intryckta i baksätet, medans Liam och Emma satt i frammsätet, och grälade. Yeh, thats right, you didnt hear me wong. DE BRÅKADE.

Varför har vi ingen aning, men nog bråkade de.

"WHY THE HELL DID YOU GO OUT ON A DATE WITH HER?!" utropade Emma.

"IT WASNT A DATE, OK?" skrek Liam surt till svars, och de fortsatte skrika massa till varandra.

Jag pickade diskret Niall i revbenen för att få ans uppmärksamhet, och han kollade ner på mig.

Jag kupade min hand runt hans öra och viskade snabbt ; "WHast are they fighting about?" viskade jag, och Niall kupade sin hand runt mitt öra. "Liam went out on a date with Danielle laste week..." svarade han och ryckte på axlarna, som om att det var allt han visste. Jag nickade, och kollade sedan ut genom fönstret,

medans det sprang en massa fans efter bilden. "LOOK, they are running really fast !" utbrast jag, för att avbryta bråket. "Yeh I know, thats so cool!" sa Harry, för att spela med, när Liam stannade bilen. "So, Im done. GET OUT EMMA." utropade han. "DONT STOP RIGHT IN THE TRAFIC!" utropade Alex i panik, eftersom vi stannade mitt i 'motorvägen'. "My pleasure. I dont even wanna sit in the same car as you" sa Emma surt, smällde upp dörren och hoppade ut, i samma stund som en bil kom körande förbi oss. Förbi oss, och rakt in i Emma.

Allt inom mig frös till is.

Emmas perspektiv:

Jag kunde höra, men jag kunde inte se.

Var befann jag mig? Smärtan var olidlig. Vad hade hänt?

Det sista jag såg, var ett starkt ljus kommande mot mig... åh. Jag måste vara på sjukhuset.

Utifrån mitt huvud kunde jag höra ljud. Någon pratar. Vad är det de säger?

"Mamma är här nu gumman...." mamma ! Jag kännde hur hon strök sin hand längst med min kind, och hur någon satte sig på andra sidan sängen - vilket måste vara pappa.

"Vi älskar dig gumman , allt kommer bli bra...." fortsatte mamma mummla, och pappa tog min lilla hand i sin, och jag kännde mig trygg. Även fast det rev och slet i mig, hela jag värkte, och jag visste ej i vilket svart rum jag befan mig i, men det känndes tryggt att mina föreldrar var här.

"ÅH, EMMA!" utbrast en välbekant röst, och Saga störtade in till mig. "Kommer hon klara sig? Mår hon bra?" sa hon frågande. "Ja.. jag vet inte. Hon ligger i koma, och hon balanserar på en lina mellan liv och död...." började en röst att förklara. Vänta va? Är det någon mer här inne? Är jag död? Kommer jag dö?

Alla frågor sprang runt i mitt huvud, och jag ville bara skrika -JAG ÄR HÄR! JAG HÖR ER, JAG MÅR BRA! fast mina ögonlock öppnade sig inte, och ävne fast jag kämpade med all min kraft, kunde jag inte lyfta handen, eller röra på mina läppar.

Efte ett tag hade min andra syster Tindra kommigt in i rummet, och de pratade med mig, och sa att allt skulle li bra. Jag försökte värkligen tro dem, men allt gjorde så ont.

Det jag hade uppfattat, var att jag nu låg på sjukhus. Var är alla de andra? Liam? Hatar han mig nu?

Alla frågot virvlade runt i mitt huvud, och jag märkte knappt hur jag började glida iväg från värden, jag kunde inte längre höra, eller uppfatta någonting runt omkring mig. Allt jag såg var ett stort svart timrum, med ett litet ljus på slutet. Som en mörk tunnel, och där, där var slutet. Men jag kunde inte gå dit. Som om att det var något som höll kvar mig. Men vad?

Liams perspektiv:

Jag knackade försigtigt på dörren, och öppnade den sedan.

Vid Emmas säng satt Alex och Sara, helt rödgråtna, medans Karro satt i en tol på andra sidan rummet ihoppkurad till en skakade boll. "Hey girls..." viskade Harry hest, som nu kom in bakom mig.

"Hey" viskade Sara till svar, och reste sig upp. "I guess its your turn now" suckade hon, och drog upp Alex frpn stolen.

Först var det alla som fick vara med Emma, sedan bara hennes föreldrar, sen tjejerna och vi, sen bara

tjejerna, och nu ska jag få vara här själv med Emma. Fast jag ville inte gå in själv, så killarna fick följa med mig till en början.

Tjejerna lämmnade rummet, och sedan gav Harry mig en klapp på ryggen, innan han gik ut ur rummet.

Niall och Louis gav först Emma, och sedan mig en otydig, tårögd blick, och lämnade sedan rummet de också.

LYSSNA PÅ LÅTEN MEDANS NI LÄSER, SNÄÄÄLLLA LYSSNA VÄRKLIGEN FÖR ATT FÅ BRA EFFECT

SERIÖST, LYSSNA...

EMMAS PERSPEKTIV:

En dörr stängdes igen, och lampan släcktes. Vad händer?

Jag låg och försökte slå upp ögonen, och i samma stund, la sig någon ner brevid mig i sängen.

Liam. Hans armar la sig runt mig, som en sköld, som skulle skydda mig mot allt.Jag hörde hur han snyftade, men började sedan med en tjock gråtfärdig röst sjunga, För mig, men sin vackra röst.

"IF we could only have this life - for one more day. If we could only turn back time..."

tankarna flög tillbaks. Till den gången jag såg honom för första gången. Våran första Dejt.

Hur vi satt gömda i en stor grön sandlåga i flera timmar, för att vara gömda från paparazzis. När vi började bråka om Danielle...

Liams perspektiv:

...Hur jag nästan hade kysst henne i London. Hur mycket jag saknade henne när hon lämnat mig. Hur allt inom mig skrek efter henne varenda secund hon inte var i mina armar. Hur jag satte mig på planet till Sverige i panik, bara för att få höra hennes röst ennu en gång.

Tårarna ran i floder ner för mina kinder, och alla tankarna flög runt i mitt huvud medans jag sjöng för henne.

Moments. Låten jag aldrig försått. Aldrig, kunde jag förstå meningen i låten. Fast nu var allt så självklart.

Emma, jag ska vara ditt Allt. Jag ska leva för DIG. Allt jag ska göra, kommer vara bara för dig, och du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Varenda hjärtslad, ska slå för dig. Jag älskar dig Emma... jag önskar bara att det inte skulle ta slut nu. Jag är så ledsen Emma. Förlåt. Allt dethär är mitt fel. Jag skulle inte ha sagt åt dig att gå ut ur bilen. Älsklingen, förlåt mig. Du måste ha så ont.

Förlåt. Det skulle vara jag som låg där nu, och inte du! Förlåt mig Emma. Jag var inte ute med Danielle, jag träffade henne bara på gatan, och följde henne hem sen, eftersom hon bodde på vägen. Vi hade pratat om dig.

Jag hade sagt hur mycket jag älskad dig. Emma, du är mitt allt. Jag älskar dig...

Min röst bröt sig, och allt blev som en sörja, men jag slutade inte sjunga, inte ens mina tårar, som rann i floder ner för min kind skulle få stoppa mig nu. Denhär låten är för dig Emma. Hela mitt liv ska jag tillängna för dig.

Jag önskar bara att det inte skulle ta slut nu. Att du skulle kunna stanna kvar här hos mig, inte lämna mig, jag önskar jag skulle kunna vrida tillbaks tiden, och inte sagt åt dig att kliva ut ur bilen. Att jag skulle kunna vrida tillbaks tiden till Hawaii och leva om allt. Emma, alla säger att det kommer bli bra. Men jag tror dem inte. Jag vill tro dem, men jag förstår att denhär är mitt farväl till dig. Fast du kommer finnas i allt jag gör. Du kommer alrid bli bortglömd.. Åh Emma!

Jag älskar dig. Förlåt mig, förlåt allt dethär är mitt fel. Min älskdling, förlåt...

Emmas perspektiv:

Jag grät nu. Jag vet inte ifall man kunde se, eller höra det, men hela jag revs isär innom mig.

LIAM, DET ÄR INTE DITT FEL. JAG ÄLSKAR DIG! ville jag skrika till honom, men jag kunde inte.

Liam, snälla , snälla, klandra inte dig själv...

Och då hände det. Jag började gå mot ljuset. Mot slutet av tunneln. Jag kom närmare och närmare, och Liams sång blev bara högre och klarare. Mamma, pappa, Saga, Tindra. Min älskade familj, jag älskar er. Alex, åh min bästa vän. Alla förtjänar en vän som dig, jag älskar dig min bästa vän Tack för allt. Karro, Sara, jag vet inte hur jag ska börja. Tack för att ni alltid fanns där för mig, tack för att vi är sånna underbara vänner.Och Harry, Niall, Louis och Zayn. Mina idoler, mina vänner, tack. Tack för all eran fantastisk musik, tack för att ni är så underbara.Jag älskar er alla så mycket..Jag ska hälsa till Vilja från er.

Och Liam?Jag älskar dig. Mer en allt annat.

Liams perspektiv:

Jag slängde mig upp ur sängen, rek upp dörren och skrek in alla.

Läkaren kom inspringade med alla andra hack i häl, och nu var allt över. Emmas hjärta hade nu slå.

:O OMG ! detdär hade ni inte trott, right? ;)

Som ni kanske förstår börjar novellen lyda mot sitt slut, och ja,

slutet kommer bli lite konstigt. Men inga mer dödsfall, jag lovar ;)

Kanske mellan 5 till 10 kapittel kvar till slutet. Vilket kommer ta upp till 1/2 veckor.

Men nästa år kommer novellen vara slut, det lovar jag :)

KOMENTERA ! :D

2012-12-09 @ 20:43:00
Permalink Annat Kommentarer (1)

sur

Asso snälla?

TVÅ komentarer? TVÅ?

Jag fick två på förra också, och två nu igen.

Är det värkligen så dåligt?

Nästa skulle ha kommigt upp imorgon, men NEJ.

Kommer inte hända, innan nu kommenterar mer.

NU.

2012-12-08 @ 22:26:35
Permalink Annat Kommentarer (1)

chapter 72 - Conserts

"But now we have to go. We've your stuff readye now, so, lets go home, change clothes, and then we have to go to the aireport. We have a consert in 2 days" började Harry, och tog tag i Zayn arm, när han skakade på huvudet.

"I cant. Im sorry. But I cant leav her. I gave her the promise necklace, and I said I would stand by her side forever, and never leav her. Im not coming home with you guys. Im sorry."

Harrys perspektiv:

"We have to do this now" suckade Liam och rättade till sin scenkläder.

"I know" jag kännde hur klumpen i magen blev större och större.

"I dont want to do this" alla vände sig om och såg på Niall, vars ögon var blanka, och rösten bröt sig.

Jag gick fram till honom och kramade hårt om honom. "I know. I dont wanna do this either" viskade jag till svars, och känne att jag också var nära på att börja gråta.

"Guys, your up in 10" sa Paul sorgset , och föste ut oss ur logen, så vi hamnade bakom scenen, vart det srang runt massa arbetare och skit. Vi fick alla varsin microphon, och stod sedan en bit innanför de stora drapperierna.

"In thre two.." började någon ränka ner, och i samma stund som de började fösa ut oss på scenen gav vi varandra menande blickar.

Fansen skrek, och grät, och skrek och skrattade och skrek lite till.

"Hey guys!" ropade Liam ut, och jag fucktade mina läppar.

Fansen måste ha förstott att något var fel, eftersom vi inte började med att sjunga, och tysnade ner lite.

"I just wanna start this thing by telling you that there .." började Louis och pekade mot 6 kameror framför oss - "There are 6 cameras, and they are livestreaming this on twitter. On my accout, Harrys, Liams, Nialls, Zayns and the official 1D account" sa han, och alla började skrika.

"And, yeh" Niall tog ett djupt andetag innan han fortsatte så att hans röst inte skulle brytas.

"You may wonder were Zayn is. So ... thats what we're going to tell you " han tog ennu ett andetag, och jag kunde se smärtan i hans ögon. "Now. Thats wat we're going to tell you now" det kom som en viskning ur hans mun, och en tår ran ner för hans kind vilket bara fick mig att göra detsamma.

"So guys.. Zayn is leaving One Direction" sa jag, och lät sedan tårarna rinna ner för mina kiner utan att tänka på att stoppa dem. "Its something persenal, so we cant tell you why or something but... yeh. Zayn is leaving One Direction" upprepade Liam, och Louis gav mig sedan en stor kram, som både Liam och Niall kom med i.

Vi stod där på scenen, gråtande, under tiden att alla fans stod och skrev, skrek i protest, vilket jag också skulle vilja göra. Jag skulle vilja säga varför han slutade, men det fick jag ju inte. Vissa buade, medans några började göra en ramsa. "ZAYN *klapp* ZAYN*klapp* " osv.

Alex perspektiv:

Tårarna strömmade ner för våra kinder, och jag smällde surt igen datorn, och flög sedan upp ur soffan,

och lutade mig mot väggen med handen över halva mitt ansickte.

"Alex, det kommer bli bra" snyfftade Emma, och höll om Sara, som knuffade sig loss och ställde sig upp.

"Jag sa ju *snyft* att vi inte *snyft* skulle kollaaa" nästan skrek hon till svars, och tryckte sina händer i panik mot sin tinning. Emma kollade gråtande på mig och sedan på henne, och jag gled ner längst väggen.

Vi hade nyss kollat på tweetcamen vart killarna nu hade sagt att Zayn lämnat One Direction.

Ennu en påminnelse om att Vilja var död. Hon var borta för alltid.

Jag reste mig upp och tog ett djupt andetag. "Karro, hur mår du?" jag gick fram till sängen och satte mig på huk framför henne,. Hon log flrtfarande inbäddad i täcket, och bara glode in i väggen.

"Hur jag mår?" sa hon likgiltigt. "Ja, hur ska jag må? Min syster är död. Jag kan inte gråta mer. Jag vill bara dö" svarade hon, med en kall ton, och jag snyftade häftigt, medans jag la mig brevid henne och kramade henne hårt.

"Vi kommer klara oss" snyfftade jag fram. "Jag vill inte till skolan imorgon. Jag vill inte sitta där och lyssna på när Viljas mamma ska förklara för alla vad som hände. Jag vill inte sitta och lyssna på en lögn, och fatta att det är delvis mitt fel!" utbrast hon, och började återigen hejdlöst gråta.

"Det är INTE någons fel. Och jag vet att det är en löng, men det är för allas bästa!" utbrast jag, och tårkade tårarna från mina klibbika kinder. Vi alla tysnaed sedan, och bara lät det vara.

Ingen av oss var i det humöret, att årka bry sig. Det känndes så fel, allt känndes så fel.

Och som om att allt dethär inte räckte, saknade jag Harry så mycket attdet värkte inom mig.

Och mitt största favoritband genom tiderna, ja en av medlemarna är ej med där längre.

Allt är bara så fel.

Jag tog ett djupt andetag, innan jag knackade på dörren.

Smart av mig. Sen till årets första skoldag.

När ingen öppnade suckade jag trött, och bankade lite hårdare, i samma stund som Sindri öppnade dörren,

och han gav mig en kall blick. Ja just det. Sindi och Vilja var ju gudsyskon. Jag log inte stmått, och gick sedan in i rummet.

"Ja ... Hej Alex" suckade våran lärare. "Hej, Förlåt att jag är sen" sa jag snabbt, och satte mig på min platts, som var längst uppe i klassrummet till höger, brevid Erika.

"Så... vi pratade nyss om vad som hänt när ni var i Hawaii- " började hon, och jag kollade snabbt runt om i rummet.

De flästa grät, medans andra satt som fastklistrade på stolen, med tomma ansicktsutttryck.

Jag tror att jag, Emma, Karro och Sara tillhörde den sista gruppen.

Våran fröken babblade på en massa skit om allt som skulle kunna ha hänt,

om hur snällt det var att Viljas mamma ville komma hit och förklara sitvationen,

hur mycket vi alla skulle sakna henne och allt det man skulle kunna säga.

Men ingentilng hjälpte.

1 månad senare

Harrys perspektiv:

"I've nere attenden so much hate in my life" skrockade Louis som satt framför mig i de obekväma stolstolarna.

"Yeh, I know" svarade jag ointeriserat, och kollade ner i mobilen.

"Im thinking about delete my twitter" tänkte Liam högt och vi alla kollade tveksamt mot honom. "Well,

that wouldnt be smart" konstaterade Niall, och vi annadra nickade instämmande.

"Niall, Louis, I dont wanna be mean, but why are you even coming with us?" utbrast jag sedan.

Både Niall och Louis kollade chockat på mig,vilket även Liam gjorde.

Vi satt nu på heathrow airport i gate 9 och väntade på att vi skulle kunna få gå ombord på vårat plan, som så snart som möjligt skulle ta oss till Sverige.

Åh Alex. det värkte innom mig när jag tänkte på dehär veckorna utan henne. Det har gått snart en månad.

"Harry... we're going to have a cpnsert there..." säger Louis med en stel röst.

Jag suckar och himlar med ögonen. "I know" mummlade jag, och bet mig lite i tummnageln.

En pinsam tysnad spred sig runt oss, vilket inte händer ofta, så jag bestämde mig för att bryta den genom att säga : "Ja, men conserten är ju om typ 1 vecka" Liam och Niall utbytte ett par blickar och Louis stönade höst.

"Everyone, please stop be so weird !" utbrast Niall sedan, och jag skakade på huvudet.

"You know, never mind?" jag korsade armarna över bröstet och korsade även benen, och återigen spred det sig en awkward tystnad.

Jag slängde mig utmattat ner i den mjuka hotellsängen med en suck.

Gud vilken lång dag. Och vilka 2 långa stela timmar på flyget.

Jag slöt ögonen men öppnade de snabbt igen för att ta fram min mobil ur fickan.

'Hey Bebe. We're at the Hotel now! Can we meet up? x'

Jag knappade in smset och skickade det sedan till 'Alex♥' och la mig återigen ner för

att vila ögonen lite. Jag var presis nära på att somna, när mobilen plingade till.

'Yey! :D Sure ! Come to cafe60? x'

Jag skickade snabbt ett svar med ett enkelt 'OK' och gick sedan up ur sängen och in till badrummet.

Skönt att ha eget rum denhär gången. Nu delar Zayn och Liam, och Louis och Niall.

Jag betracktade min spegelbild, och noterade hur trött och såg ut att vara.

Snabbt ruffsade jag till håret, och drog sedan av mig tröjan, för att sedan gå till hallen och öppna upp resväskan.

Ur den tog ag upp en ny fen T-shirt, och även en Deo som jag snabbt tog lite av, innan jag tog på mig tröja, och efter det drog jag på mig en munkjacka. Det var ju i slutet på Januari nu. Det fanns lite snö ute, och just nu tror jag att det snöade.

Lika bra att ta på dig en mössa.... när jag hade på mig även den satte jag på mig mina skor och sedan en jacka, innan jag greppade tag om rumsnyckeln och mobilen, kännde efter i bakfickan för att försäkra mig om att plånboken låg där, och smällde sedan igen dörren bakom mig.

"Hey, are you leaving?" hörde jag Nialls röst säga bakom mig. "Oh hi" log jag förvånat, och vi började gå mot hissen. "Yeh, Im gotta go and see Alex" svarade jag och tryckte på hissknappen. "Were are the other onec?" frågade jag sedan. "Liam are on his way to Emma and Louis is in his room" svarade Niall. "Im gonna go and get something to eat from the restaurant and then bring it up to him" sa Niall glatt och jag himlade med ögonen, och hissdörrarna öppnades.

"Haha really?!" utbrast Alex roat, och smuttade på sin latte. "Haha yeh, It was sick!" svarade jag minst lika galtt, och tog sedan en tugga av min Kanelbulle, och kunde inte sluta lé. Alex skrattade fortfarande och jag lipade sedan mot henne, vilket fick henne att bara skratta ennu mer.

Jag log nöjt, och lutade mig tillbaks i den stora röda fotöljen som jag snabbt sjönk ner i.

"But now, enough about me. Hows school?" sa jag sedan, och Alex leende försvan snabbt.

"You know.. the usual stuff" suckade hon, och snörpte på munnen. "Well... do you get much homework?" sa jag lite i panik för att inte låta henne bli ledsen eller så. Hon log, fast leendet räckte henne inte ens halvvägs upp till ögonen. "No, not that much" svarade hon, och ryckt epå axlarna.

"And... your twitter?" sa jag sedan alvarligt, och hon ryckte återigen på axlarna. "I didt go on there for like 2 weeks after the big announcement" hon pausade, och fucktade sina läppar innan hon fortsatte : "And when I was online I didt read the mentions" jag nickade förstående, och svalde bullbiten jag tuggade på medans hon pratade. "And dont read them. Everyone is spaming us with tweets about Zayn and stuff like that.." "Have you heard anything from him?" avbröt Alex mig. "Yeh.... Or no.. I mean, we've been talking and stuff like that, but nothing about Vilja" sa jag, och Alex leende försvan ennu en gång. "Hey..." jag la min arm över bordet och öppnade handen mot henne. Först kollade hon osäkert på både mig och min hand, fast suckade sedan uppgivet och la ihopp våra händer i varandras. "I cant tell you that everything is gonna be alright but..." började jag. "just close your eyes and enjoy the roller coaster that is life" siterade hon Zayn, och vi båda började sedan skratta.

*1 VECKA SENARE*

Alex perspektiv:

Veckan hade gåt så snabbt. Och idag, var det dags för One Direction konserten, var jag , Emma, Sara och Karro hade biljetter på första raden. Och ja, det var killarna som bokat dom till oss...

Karro hade varigt svårt att övertala i början, eftersom att hon vägrade att följa med oss.

Men efter en massa argument slutade med att jag var skyldig henne en fika och lite nya kläder, sålänge som hon skulle gå på konserten vill säga.

I början av att killarna var här, var det bara liiite kaos, eftersom ingen var säker på vart de befann sig.

Vissa trodde att de var kvar i London ( eftersom deras Mageger hade fixat ett par look alikes som fick springa runt där) medans vissa hävdade att de sätt killarna här i Sverige.

Men eftersom jag och Harry, eller Emma och Liam inte hade träffats på 1 månad efter Hawaii så var

det inte så mycket kring oss. Fast de 2 senaste dagarna hade folk kommigt fram till oss under skolan, och

under fritiden också. Men nu var det i vilket fall Fredag, och jag kunde knappt bärga mig. Idag skulle jag få gå på med efterlänktade One Direction konserten jag drömt om i snart 2 år.

"KARRO KOMMER DU SNART!" ropade jag ner i trapphuset, och ljudet stuttsade mot de kalla stenväggarna. "Jaja tagga ner jag är påväg..." viskade hon, fast akustiken studdsade upp ljudet enda till mig.

Jag flinade bara, och hörde hur de tunga stegen började närma sig min våning.

"Finley!" utbrast jag när hon kom staplandes imot mig. "Hej på dig också" flinade hon och gav mig en kall och blöt kram. "Det snöar sjukt mycket ute just nu" säger hon med avsmak, och går in i min hall. "Du, jag råkar älska snö" snöser och jag stänger dörren efter henne. "Jaja, du är ju konstig" svarar hon och drar av sig stövlarna.

"När kommer Emma och Sara?" frågar hon sedan, och jag kollade på klockan som hänger på väggen. "Om 2-3 minuter ish" svarar jag, och hon kollar konstigt på mig. "Ish?" ekar hon. "Ja Ish? Det betyder 'typ' på engelska" förklarar jag som om att det var det självklaraste någonsin. "Ja... som sagt, du är ju konstig" flinar hon, och vi börjar skratta.

Är det värkligen så? Att tiden läker alla sår?

Karros perspektiv:

"OH OOH YOU DONT KNOW YOU'RE BEAUTIFULOOL THAT WHAT MAKES YOU BEAUTIFUL!" skrek vi alla i mun på varandra, så högt vi kunde. Det var som en sockershock, adredalinkick och allt på samma gång. Alla klapppade i tackt till musiken, och nu kom Harrys solo.... "BABY YOU LIGHT UP MY WORD LIKE NOBODY ELSE..." gapade vi alla återigen. Jag kollade mot Alex, som stod helt överlyckligt och kollade upp på Harry, som höll ögonen fästa på henne under hela solot.

Vi stog nu framför stengslet, där vart alla säkerhetsvackter stod, och vi lutade oss bak på stängslet, så

att vi inte skulle stå ivägen för alla eller så.

Det var bara lite jobbigt att vissa råkade dra en i håret hela tiden.. *suck*

När låten var slut sprang alla killar av scenen, och alla skrek ennu högre.

"JAG SA JU ATT DET SKULLE VARA VÄRT DET!" ropade Alex in i mitt öra, så att jag skulle kunna urskilja orden från skriken. Jag himlade med ögonen men nickade sedan. Bara föra tt det hade slutat lite CP mellan mig och Louis betyder det inte att jag slutade Älska One Direction...

"Everyone!" jag väcktes upp ur mina tankar, och kollade upp på senen, var nu Louis stod där. Det knöt sig lite i magen, men jag struntade i det, och försökte hålla humöret uppe.

"How is it? Do you have a great night?" frågar han, och alla skriker till svar.

"Well... then I want to do something spesial for you guys. " alla börjar skrika ennu högre,

och han kollar ut på publikhavet. "This one is for you" Säger han sedan, och hans blick möter mig, i samma stund som musiken börjar spelar i högtalarna.

LYSSNA MEDANS DU LÄSER, DET BLIR MYCKET BÄTTRE DÅ.

"If I dont say this now, I will surley break, As I'm leaving the One I want to take..."

hans juvliga röst fyllde upp rummet, och hans blick släppte inte min för en enda stund. Jag kännde hur mitt hjärta började slå ennu hårdare en det gjort innan, vilket jag inte trodde var möjligt.

"... Separate, Ohohohoh Be my baby ohohohohoh.." han räckte sedan ut handen ner mot publiken, alla började skrika ennu högre, och sträckte sig efter den, när jag bara frös till is. Ska jag ta imot den?

Han slutade inte sjunga, men kollade menande på mig. "KARRO!" vrålade Alex surt i mitt öra, och jag kunde se ur ögonvrån att även Emma och Sara kollade menande på mig.

Louis perspektiv:

Karros hand sträcktes fram, och jag gräppade tag i den, och drog upp henne på scenen.

Hon stod nu där, framför mig, och vi kollade in i varandras ögon. Alla fans srek nu ennu ögre.

Hennes hand som jag höll i , la jag mot min bröstkorg, på vänster sida, och tog sedan te sista tonerna i sången.

*STÄNG AV LÅTEN NU..LOL*

Harrys persektiv:

Jag kollade ut på senen bakifrån kulisserna och log stålt när Louis kysste Karro på kinden, och sa förlåt.

Jag kollade fram lite, så att Alex som stod framför scenen med de andra, skulle kunna se mig, så gav jag henne tummen upp, och hon gav en tillbaks. Dethär var våran lilla plan det.

Fast det vi inte hade förväntat oss, var att publiken skulle bli såhär galna.

Vissa fans försökte tränga sig upp på scenen, så alla vackter sprang som galningar och försökte få ner alla igen,

och Louis tog tag i Karros hand i panik, och började dra bak henne mot mig, när ett fåtal fans tog sig förbi vackterna.

Och då utbrast återigen KAOS.

"THE FLUCK?!" utropade Louis när han och Karro sprang förbi oss, och ställde sig brevid Niall och Liam som stod bakom mig. "GUYS, WE NED TO GO NOW!" vrålade Paul, som kom springade mot oss, med kanske 10 vackter bakom honom. "WAIT what about Alex and the other onec?!" utropade jag, och kollade ut mot publiken, och såg det jag inte ville. "FLUCK" utropade jag, och sprang ut på scenen.

"HARRY, STOP!" ropade alla bakom mig, fast jag sturantade i det, och bara sprang.

Alla vackter sparng efter mig, men behövde stoppa de galna fansen som var påväg upp på scenen istället.

Nu var det kanske 20 pers kvar här, och de stod och logs med vackterna, men jag bara sprang till slutet av scenen, och hoppade ner där vart alla fansen stod, så nu var det bara ett stengsel emellan oss.

"OMG ITS HARRY!" började alla ropa, och alla blev ennu galnare, och försökte hoppa över staketet och allt,

men som tur var, så kom det säkerhetsvackter som blockerade.

"Alex, Emma, Sara!" ropade jag och srang fram mot dem, och alla runt omkring började skriva. "COME!" skrek jag och Sara pekade menande på Emma, som inte kunde röra på huvudet, eftersom ett par tjejer stod och drog i hennes hår på andra sidan staketet.

"LET GO!" ropade jag, och började putta på tjejerna, och de började skrika ennu mer, fast som tur var så släppte de.

"Come" jag tog tag i Emma med ena handen, och Alex i den andra, och vi sprang mot senen, var Sara stod och väntade på oss.

Vi hoppade upp, och sprang sedan in bakom kulisserna vart Paul väntade på oss.

"HARRY, IM GONNA KILL YOU!" vrålade han, och föste iväg oss mot något 'säkerhets/skydd' rum.

Karros perspektiv:

Jag drog en suck av lättnad när dörren slogs upp, och Harry, Alex, Emma och Sara föstes in av Paul, som var högröd i ansicktet, men inte rödare en Isaac, killarnas maneger, som stod med armarna korsade över bröstetn.

"SIT DOWN. NOW" Skrek han, och pekade på den lediga stolen mitt emot Louis.

Harry fattade genas vinkeln, och slog sig snabbt ner, medans Paul föste vidare de andra tjejerna fram till mig, som stod på andra sidan rummet.

Isaac slöt ögonen och masserade sackta sin tinning med sin tumme och pekfinger.

Jag kollade mig om i rummet.

Det var ett rektanglärt rumm, med ett bord i mitten, som var lika rektangulärt det också.

Längst med ena långsidan satt Niall och Louis, och mitt imot dem satt Harry och Liam.

Bakom dem stod det personal till killarna, bland annat Paul, Lou och hennes man , Savan, och en massa andra,

och på den andra kortväggen vid den röda dörren stod bland annat Josh och ett par andra.

"SO" utropade Isaac högt, vilket fick mig att hoppa till. "WHY the HELL did you do THIS?!" utriste Isaac, och vänter på att svar. "Do... what?" frågar Liam, och Niall börjar skratta, men slutar genas, när Savan skakar på huvudet mot honom, men en hotande blick.

"Why the HELL did you run out on the stage Harry?" utbrast Isaac sedan, och borrade in blicken i Harry.

Han öppnade munnen för att svara, i samma ögonblick som Isaac vände blicken mot Louis. "And what the fuque was that?" fortsatte han.

"Im sorry but..." började Louis, men blev snabbt avbruten. "No Butts!" utbrast han, och alla killar brast ut i skratt, eftersom det lät liiite roligt, så inte ens jag kunde undgå från att le, medans Lou, och några andra av tjejpersonalan, bara skakade på huvudet. "SHUT UP!" vrålade Isaac, och Savan ryckte flinandes på axlarna. "Sorry bro, but that was funny" flinade han - vilket han inte borde ha gjort.

Isaac gav honom, en kall blick , och vände sig sedan mot killarna igen, som nu hade slutat skratta. "Dont you get it? If you wont lissen to me, I wont be your Maneger anymore. AND, what does that means? You wont get anye security, you wont have any conserts and what doeas that mean?" väste han mellan sina ihoppbitna tänder. "No fame..." mummlade killarna i mun på varandra.

Wow, jag hade ingen aning om att killarnas Maneger var såhär hemsk...

Nej men tjena :)

SORRY för vädens CP kapittel osv,

men jag börjar skirva på ett nytt NU,

och det kommer hända sakr osv :)

2012-12-05 @ 20:27:00
Permalink Annat Kommentarer (2)

chapter 71 - Werever I go

Vi bara stod där, och kollade på varandra. "Happy new year" mimade jag till henne, och kännde hur en tår rann ner längst min kind. Hoh log och suckade innan hon sarade mig. "Happy new year." och jag är inte säker, men jag tror jag såg en tår rinna ner längst hennes kind också.

Alex perspektiv:

Klockan var nu runt 3 på natten när vi hoppade ut ur den vita Limon.

"Girls, can you please wait here?" Liam ställde sig framför oss och vi nickade. "Sure, why?" frågade Sara, ovh killarna kollade hemlighetsfullt på oss. "Its a surprise" sa Niall och höjde flörtigt på ögonbryna, och killarna började gå in i huset.

"So wait here until I come out and get you!" ropade Harry, innan de stängde dörren efter sig.

"Sååå Alex?" sa Sara och kollade frågande på mig. "Kolla inte på mig, jag har ingen aning" sa jag och höll oskylldigt upp händerna framför mig. "Hörrni, kolla på dethär..." vi vände oss om, och vilja höll handen på något som hägde runt hennes hals.

"Vad är det?" sa Emma frågande, och Vilja lös upp i ett leende. "Det är istället för en 'promise ring' så är det ett ' promise necklace" sa hon blygt, och vi alla kollade fashinerat på den. "Åh gud vad fiin!!" utbrast jag, och alla höll med. "Han gav den till mig några sekunder innan nyår" sa Vilja drömmande, och ni alla 'naaw'ade.

"Så vem av er fick en nyårskyss då?" flinade jag sedan, men ångrade mig snabbt.

Karro kollade ner i marken, och det såg ut som om att hon kämpade mot gråten.

"Jag fick en" Sa Sara."Jag med!" sa Emma glatt, och Vilja nickade bara.

Jag la armen om Karro, och kramade sedan om henne. "Va inte ledsen" viskade jag. "Nejdå, det är jag inte." viskade hon och log lite. "Är du säker?" sa Vilja och klappade henne på armen. "Jadå."

I samma ögonblick öppnades dörren och Harry kom ut.

"Girls, go and change your clothes. Then go out to the beatch" viskade han.

Vi gjorde som han sa, och fem minuter senare gik jag ner för trappen med ett par jeanschorts och en vit tunn långärmad tröja.

"Hey bebe" sa Harry när jag kom ner från trappan. "Hey" svarade jag och honom en kyss.

"The other girls are alradye on the beatch" log han och vi gick hand i hand mot stranden.

Det första jag såg var att alla satt i en rint och skratade och lät väldigt fashinerade, och något lös imotten.

"What id then?" nsanjag frågande och Harry skakade på huvudet, menat med att han inte skulle säga.

När vi väl kom närmare, såg jag vad det var.

"Om Ny God!" flämtade jag, och sate mig på huk brevis Sara, och la mina händer på den största glasbunken.

"What is it?" frågade jag, och kollade noga på det.

"Its some fishtypes, or, well we bought it on the beatch, it was some boys who were selling them.

So you can say its shining tadpoles " förklarade Louis.

"Its so cool!" viskade Vilja.

Så satt vi där, i en ring runt glasburkarna, kollade ut över vattnet,

och månens sken lös upp stranden lite.

Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och det var så sjukt mysigt.

Finns det något bättre sätt att börja år 2013 på?

*1 dagar senare *

Zayns perspektiv:

"Vilja, are you ready?" ropade jag upp för trappan.

Vi skulle ta en sista åktur på vattenscootern nu, eftersom vi åker hem imorgon.

Alla hade börjat småpacka, och scootrarna hade nu behövts lämnas in på varvet där var vi hyrde de, men

jag och Vilja ville hinna med en sista tur med en av den.

Zayn och Vilja

"Here I am" log hon när hon kommigt ner för trappan.

"Perfect" svarade jag glatt och kysste henne mjukt, och tog sedan tag i hennes hand.

"Guys, see yah lates !" ropade jag, och vi gick sedan ut ur huset, och mot stranden.

Den andra scootern hade redan blivigt körd till Varvet vart vi hyrde dom på , medans jag och Vilja skulle köra dit denhär, och sedan ta en taxi hem.

Jag och Vilja pratade om lite allt möjligt , och satte oss sedan på scootern. "They took the other life vests" konstaterade jag när vi kom ner till scootrarna. "Take it you, Im fine" svarade Viljaoch hoppade upp på scootern. "Are you sure?" frågade jag osäkert och kollade frågande på henne. "OFC I am ! Its not like we're going to fall off or something" skrattade hon.

"Ok, just Hold on to me, really hard" log jag och hon nickade.Jag satte mig framför henne. "Always" svarade hon, och pussade mig på axeln, eftersom jag satt med ryggen mot henne.

"Well lets go!" sa jag glatt, och gasade.

Vågorna var sjukt stora, och utan förvarning började det dra in stora måln på himelen.

Jag kännde hur Viljas grepp om min midja blev hårdare, och jag försökte köra så lugnt som möjligt, och försökte att inte köra in i de stora vågorna - vilket inte gick så bra.

Jag försökte köra in mot strand, när jag kännde hur någon undervattnisk kraft börjde dra oss utot.

I panik gasade jag, vilket bara fick oss att åka in i en stor våg, och vi var nära på att tippa över. "Zayn Im scared" höre jag Viljas röst skrika, men eftersom det brusade och blåste så mycket lät det bara som en viskning.

"Just hold on to me!" ropade jag tillbaks.

Målnen hade nu börjat täcka hela himelen, och det blev mörkt ute på vattnet,

men som tur var så kunde jag se stranden, tack vara alla restauranger och hotell osv.

Men det som inte var så bra, var att vi var så längt ut från dem.

"Zayn please go closer to the beatch" hörde jag Viljas röst vädja. "sure" svarade jag, och tog ett hårt grepp om styret,

när en stor våg sköljde över oss.

Allt gick så fort, det bara hände.

Vi tippade över, och jag hamnade under vattnet när jag av förvåning fllämtade till, så mina lungor fylldes med sat starkt vatten. Jag slog upp ögonen och försökte simma uppåt, och simmade på något hårt.

Jag förstod att det var scootern jag var under, men min flytväst tryckte mig uppåt så pass mycket, så att jag knappt kunde simma åt sidan, men jag kom sedan upp till ytan och kännde hur luften fyllde mina lungor.

Jag vände mig sedan i panik om. "VILJA?!" skrek jag, och höll sedan andan för att försöka simma ner under vattnet, men flytvästen hindrade mig.

Jag knäppte upp den i panik, och började simma ner, tvingade mina ögon att hålla sig öppna, fasten det salta vattnet trängde sig in i de. Jag kännde paniken stiga.

Återigen simmade jag upp till ytan. "VILJA ! VILJA PLEASE VILJA !" jag vet inte hur länge jag vrålade som en diot efter henne, men inget svar fick jag i vilket fall inte.

Jag klarvade mig upp på vattenscooter, och åkte in mot stranden.

Jag måste skaffa hjälp! Vilja finns där ute, hon måste räddas !!

Karros Perspektiv:

Min mobil började ringa, och 'DJMalik' lös upp på skärmen.

"Vem e det?" frågade Sara. "Zayn" svarade jag, och tårkade av mina händer på en servett eftersom vi alla satt och åt pizza vid TVn. Harry pausade filmen, och alla väntade på att jag skulle svara.

(kurvig - zayn vanligt - Karro)

-Hello? , sa jag och alla kollade irriterat på mig med blickar som sa att jag skulle skynda på.

- KARROIDONTKNOWWHATTODOTHEYCANTFINDHER *snyft* YOUNEEDTOCOMEEVERYONEPLEASYIDONTKNOWWHATTODO" jag reste mig stressat upp ur soffan, och kännde hur mitt hjärta började slå hårdare i bröstkorgen. Jag hade knappt vad han sa, men något hade hänt, det hörde jag, och Zayn grät.

-ZAYN! calm down, tell me - what happend! , Killarna hoppade upp ur soffan och ställde sig som en ring runt mig medans tjejerna satt kvar i soffan som förstelnade . Jag tror att alla fattar att något är fel.

-KARRO I DONT KNOW WHAT TO DO VILJA IS GONE THEY CANT FIND HER ITS MY FAOULD I DONT KNOW WHAT TO DO JUST COME HERE NOW! Zayn brast ut i gråt och jag kännde hur tårarna började rinna ner för mina kinder också, även fast jag inte ricktigt var säker på vad som hänt.

-OK , were are you? , jag försökte göra allt jag kunde för att vara lugn.

-You know, the beatch, like half way to the shipyard... hurry up I dont know what to do! babblade Zayn på, och jag sprang genast ut till hallen, med alla andra i släptå.

Jag slet upp dörren och sprang ut ur huset mot bilen, och till min lättnad var de andra också efter, eftersom ingen brydde sig om skorna nu.

-Were on our way, savrade jag och la på.

"KARRO, STANNA!" vrålade Alex bakom oss. Jag stannade, och alla andra stannade upp bakom mig, och kollade frågande på mig. "Någon har hänt med Vilja. Jag vet inte vad, men Zayn är i panik och det är tydligen några där som försöker hitta henne och vi måste dit nu" babblade jag på utan att bry mig om att killarna inte förstod ett ord på vad jag sa.

"Okej... alla in i bilarna. " befallde Alex, och började sedan förklara allt för killarna.

"We need to go to the shipyard ok?" sa Alex, och Harry gasade, och den andra bilen med Niall Sara Liam och Emma körde snabbt efter oss.

LYSSNA UNDERTIDEN FÖR ATT NI SKA TYCKA ATT DET E SORLIGT...LOL

ZAYNS PERSPEKTIV:

Jag har nog aldrig gråtigt så mycket i hela mitt liv.

Räddningspatrullen hade tvingat mig stanna på stranden även fast jag villa ut till vattnet och leta efter henne.

Vilja, mitt allt. Min älskling. Vilja.

Återigen bröt jag ihopp i gråt, och satte mig uppgivet i sanden och drunknade i mina snyftningar och tårar.

Vad ska jag göra? De måste hitta henne. Varför gav jag henne inte min flytväst?

Frågorna yrde runt i mitt huvud, och tårarna bara rann ner för mina kinder. Vad ska jag göra?

Vad händer ifall hon är död? Vad ska jag säga till hennes familj? Vad kommer alla tycka om mig?

Vad kommer hända?

Jag började gråta ennu mer, och darrade häftigt på grund av alla skskningar, när jag kännde någon lägga en varm filt runt mina axlarn.

"It will be fine. We'll find her" hörde jag Alex röst säga, när hon sedan satte sig brevid mig, med armen runt mina axlar. "Its ok.." jag vände mig om och kollade på henne.

Tårar rann ner för hennes kinder också, fast hon kämpade med att hålla masken.

Alex perspektiv:

När vi kommigt ner till stranden var det kaos.

Hörstahjälpen bilar överallt, och polis och massa andra saker.

Vi fick gå in till en hydda var personal förklarade för oss vad som hade hänt osv, och bad Sara kontackta Viljas säcktingar (Som alla då trodde vi bodde hos) och de var nu ockå här.

Killarna hade åkt med en båt för att försökta hjälpa till ut till havs, och tjejerna snackade med viljas säcktingar för att komma på en 'histora ' att säga.

Det är nog det som suger mäst.

Vi kan inte säga till ngåon vad som hände. Eller, det är klart vi kan, men allt annat kommer vara en lögn.

Zayn och hon träffades under nyårsfesten, ska vi säga.

Vi andra bodde som vi skulle hos Viljas släcktingar, och idag skulle Vilja och Zayn pka vattenscooter.

Och resten vet ni ju om.

Vågorna tog över, och de föll av. Zayn lyckades ta sig iland för att hämta hjälp,

och ja. Nu sitter vi här.

Men det hämskaste är ju endå, att ifall vi inte hittar Vilja är hon borta för alltid.

Hon skulle vara död.

Och ifall det skulle hända, skulle vi säga till polisen att det var hon som körde, för att annars kommer Zayn få en dödsskulld över sig, och allt kommer gå åt skogen ifall det kommer ut något om semestern.

Då kommer säkert alla sluta upp i fängelset.

Jag grävde ner mina fötter i sanden, och kollade sedan ut mot vattnet igen.

Vilja, snälla ifall du hör mig nu, snälla, gumman, allt kommer bli bra. Vi kommer hitta dig.

Harrys perspektiv:

Jag suckade tungt. Vi var enkligen hemma.Klocka var nu runt 6 på morgonen, och det som inträffade var runt 8, så det var en ricktigt sömlös natt.

Jag och killarna klev in genom tröskeln, så tyst vi kunde för att inte vecka tjejerna, när Karro dök upp framför oss.

"Did you find her?" frågade hon, med en död ton. Både hon och vi andra visste svaret på det.

"No" svarade jag kort och kliade mig i nacken.

"Thats what I thought" mummlade hon till svars, och tårar började återigen rinna ner för hennes kinder.

Jag tog ett skteg fram och kramade hårt om henne.

"It willl be OK." mummlade jag, utan att ens vara säker på svaret.

"I ... I just miss her so much. Shes my best friend. Shes like my SISTER Shes my everything" Liam kramade om oss från andra sidan, vilket Niall ochså gjorde. "I know" viskade jag tilll svar.

Det var ju så. Karro och Vilja var som systrar. De var de två bästisarna som alltid var med varandra.

De var de två, som blev vänner med Alex och Emma, som efter det blev vänner med Sara Embla, och Emilia.

Vad skulle de göra när de om 3 dagar skulle tillbaks till skolan? Säga till alla att Vilja var borta?

Jag släppte taget om Karro, vilket alla andra också gjorde, och jag suckade djupt.

"Were are the other onec?" frågade jag sedan och hon nickade mot vardagsrummet. "We fell asleep like 15 minutes ago. We were sitting up all night " svarade hon lika tondött som innan, och luskade sedan iväg till köket.

"Lets go. We need to wake them up. Everyone needs to be ready in 2 hours" sa Liam.

Just det. Vi skulle hem idag också.

Nialls perspektiv:

Jag gick ut ur mitt rum, och hörde snyftningar ur rummet brevid.

Med en suck gick jag in dit, och såg Sara gråtande på golvet. "Sara" jag satte mig brevid henne, och hon kollade med rödsprengda ögon på mig.

"Dont worrie" mummlade jag, och kramade hårt om henne, och hon kramade mig tillbaks.

"I dont want to leav. I dont know what to do. Just leav her here?" grät hon. "I cant do that!" utbrast hon, och släppte taget om mig. "Bebe..." började jag, och hon kollade halvt chockat på mig.

"Niall, what are we?" frågade hon sedan, vilket bara fick mig att få en stor klump halsen. "I dont know. But I know that I love you" svarade jag ärligt. Jag orkade helt enkelt inte med mera lögner.

"I love you too. But I cant be with you Niall" sa hon, och la försicktigt ner en vikt tröja i den stora resväskan som låg framför henne. När jag inte svarade drog hon en djup suck och fortsatte : "I mean, I always knew that I liked you. But now, when we're standing here... I dont know what to do. I mean.. if I was a bit older then maybe" började Sara, och jag bara skakade på huvudet.

"You are my princess." började jag, och stirrade ner i marken." And I'll wait for you. Go out, live your life, do what you want to do. And then maybe someday, when you are old enough... " jag kännde gråten i halsen, och kollade upp på henne, som nu log stort, tårögd hon också. "Maybe then" log hon, och kysste mig sedan.

"ZAYN !" jag satte på min mina solgasögen, och gick ner till stranden, vart Zayn satt, nu helt själv.

"What did they say?" frågade jag sedan när jag kom fram. Liam och Harry satte sig breiv honom, och Louis stod upp brevid mig. "They are saying that its over" Zayn fortsatte stirra uttrycktlöst ut i vattne, och jag kännde hur en stor tygnd la sig över mina axlar. "Wait, what?" utbrast Harry. "They cant do this! THEY CANT!" utbrast han, och hoppade upp på föttern. "I need to talk to them were are they?" sa Louis irriterat, och Zayn bara fortsatte sitrra uttrycktslöst på vattnet. "ZAYN TALK TO ME!" utropade Harry sedan, och Zayn flög upp.

"They're gon. THEY LEFT. SHES GONE. SHE WONT COME BACK! " Ropade hon, och puttade hårt till Harry på bröskorgen, vilket fick honom att vackla till."Zayn, stop" suckade jag, och ställde mig imellan dem. "I know you're mad, but dont let it out on us. " sa Liam surt, och ställde sig upp han också.

"I cant. Im sorry. But I cant leav her. I gave her the promise necklace, and I said I would stand by her side forever, and never leav her. Im not coming home with you guys. Im sorry."

OMG NOOOOOOOOOOO

YOU DIDT SEE THAT ONE COMING RIGHT?!
JAG HAR KÄMPAT MED DETTA KAPITTEL SÅ GRYMT MYCKET OCH KOMMER DÖ OM NI INTE KOMENTERAR SÅ KOMENTERA !! :O

vad tror ni kommer hända? Vad kommer se svara? VILJA ÄLSKLING...

2012-12-02 @ 19:03:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (2)

Seriöst?

På ricktigt? 0 komentarer?
ÄR NI DÖDA ELLLER?
Nästa kapittel skulle ha kommigt ut imorgon fast nej.
Om det inte blir några komentarer kommer inget kapittel.
TACK HEJ

2012-12-01 @ 17:24:49
Permalink Annat Kommentarer (1)

Chapter 70 - New years kiss part 3

Emilias perspektiv:

- Emilia! Vi går ut nu och handlar inför ikväll. Behöver du något speciellt? ropar mamma från hallen.

- Nää, inget speciellt. svarar jag, och bläddrar sida i min bok, Systrar i jeans,.

- Okej, vi är tillbaka om cirka två timmar. Puss! ropar hon innan de drar igen dörren.

- Puss, mumlar jag och fortsätter läsa.

Det går en halvtimme, lite mer kanske, och jag bara sitter i sängen och läser.Ensam i huset. Skönt att slippa tänka på om Alexis skulle komma in och jag sitter här och ser helt mongo ut i pyjamas... Okej nej jag har lovat mig själv att inte tänka så!! Men... Hur ska jag undvika det?

Suckandes ställer jag mig framför spegeln och borstar igenom håret. Trots att jag inte är på Hawaii som de andra tjejerna har fjällsolen gett mig lite färg. Någon enstaka finne, bara trötta ögon. Jag drar på mig svarta jeans och en stickad tröja. Det ser väl ok ut? Åååå så typiskt mig att inte ha på mig något kul, utan bara "vanliga" kläder.. *Suck*

Fast i mitt tänkande märker jag inte att Alexis och Lucas står i dörren, och deras roade blickar visar att de har stått där rätt länge.

- Ehhh... Förlåt om man stör... börjar Lucas, och skrattar.. Men vi tänkte gå ut och så.

- Jaha.. Då vet jag.. svarar jag, vad är så kul förresten? fräser jag mot Lucas.

- Inget.. inget alls... Ska du med ut eller?

- Visst. Svarar jag nonchalant och släcker taklampan, och går ut ur rummet.

Väl ute händer inget speciellt. Vi klättrar upp på liftarna som är stängda idag, och sitter där ett tag. Killarna försöker få med mig på att åka linbana mellan några träd men jag passar. Vad är det med mig idag egentligen? Allt känns bara så.. Nedstämt..

Så jag bestämer mig för att gå tillbaka in igen. Klockan är faktiskt snart halv tre och jag måste hinna duscha och fixa inför ikväll..

Med försiktiga steg tar jag mig ner för stegen och börjar gå uppför skidbacken som leder mot vår stuga. Jag blir stoppad av en snöboll som träffar mig på vaden och rinner ner i den vänstra skon. Irriterad vänder jag mig om och ser Lucas och Alexis som vrider sig av skratt. I ögonvrån ser jag dessutom killen från "Afterskin", Niklas, gående emot en av liftarna. Alexis får syn på mitt förfärade ansiktsuttryck och följer min blick som landat på Niklas. Han tittar på Lucas och de ropar i kör:

- Tjena, Niklas!!

nej nej nej.. Vad dem än gör... Snälla!!

- Joo ehh. Min syrra här, Emilia, börjar Lucas, är skittänd på dig och undrar om du är ledig ikväll? skrattskriker han och Alexis stämmer in.

- Absolut! säger Niklas och blinkar med vänster öga. Du vet var jag finns.. säger han och höjer på ögonbrynen, samtidigt som han formar läpparna till ett stort leende.

Alexis och Lucas ligger ner på backen och slår nävarna i snön. "Sååå kul, sååååå kul!!!" hör jag mellan frustandet och jag gömmer ansiktet i vantarna för att gömma rodnaden.

Därefter går jag mot stugan igen. Gott nytt år. Verkligen.

Tre timmar senare..:

Nu har jag ansträngt mig. Jag har duschat, tvättat håret och fått det att ligga på plats i en ganska hög hästsvans. Jag har täckt över finnen, och applicerat minimalt med puder. Mest för att jämna ut lite. På mig har jag en blå kjol från abercrombie & fitch med små stjärnor och en varm mörklblå tröja som jag lånade från Karo innan de åkte.

Naglarna har jag målat med svart lack, och pyntat med små silver detaljer.

- Emilia! Kom nu! Ropar de från köket och jag ser mig en sista gång i spegeln.

Jag öppnar dörren och går mot köket. Väl framme ser jag att alla är finklädda, tillochmed killarna. Nonchalant går jag fram och häller upp fanta i ett glas och ställer mig bredvid Ebba.

TIO MINUTER KVAR TILL TOLVSLAGET.

- Kom hörni, så går vi ut och tittar på fyverkerierna!! säger föräldrarna hurtigt och tar på sig sina varma jackor, samtidigt som de "förskålar" och skrattar.

Jag hämtar en halsduk från sovrummet, och när jag kommer tillbaka är det bara Alexis kvar i hallen. Han möter min blick och ler. Jag ler kort tillbaka.

- Kanske dags att leta upp Niklas nu..? frågar han retsamt och knyter sina kängor.

- Hahaha, jättekul. svarar jag och tittar ner i golvet, medan jag letar efter mina vantar.

- Letar du efter dina vantar? Frågar han som att han har läst mina tankar.

- Ehh.. Aa.. Vet du var de är? frågar jag.

- Japp. Du får dem om du fångar mig! svarar han och rusar ut igenom ytterdörren.

- NEEEEJ! ropar jag och skyndar mig med att ta på skorna och slänga på mig jackan.

Jag ser hur han springer över skidbacken, och han har riktning mot en stor skogsdunge en bit bort. Jag springer andfått efter, och snart närmar jag mig. Han försvinner in i skogen och jag skyndar efter. Väl inne stannar jag upp. Två minuter kvar till tolvslaget.

- Aleeeexis?! Var är du?

Ropar jag.

En snöboll träffar mig i nacken, därefter tacklar någon mig och vi faller ner i den mjuka snön.

Alexis skrattar och räcker mig mina vantar. Jag sätter mig upp och han sätter sig mittemot mig.

- Bra jobbat!! säger han och ler.

Det snurrar i huvuvdet. Och pirret i magen är uppe i halsen.

Långt borta hör vi nedräkningen *FEM FYRA TRE TVÅ ETT. GOTT NYTT ÅR!!!!" Fyverkerierna exploderar i alla olika fantastiska färger, och ger den stjärntäckta himlen sällskap.

Vi tittar på varandra, rätt in i varandras ögon.

- Gott nytt år, Alexis. säger jag.

- Gott nytt år Emilia, säger Alexis och våra ansikten närmar oss. Jag lägger armarna omkring hans nacke.

Vi möts i vår första kyss.

Emblas perspektiv:

TRE TVÅ ETT, GOTT NYTT ÅR!!!!!!!

- Happy new year!!! Skriker jag och Austin till varandra, och möts i en kram. Världens mysigaste kram.

Han ser på mig som att det var meningen att vara något mer än en kram, men jag förstår varför det inte blev så. Vi står nämligen i vardagsrummet, tillsammans med resten av våra familjer som glatt tjoande skriker gott nytt år!!

- Come.. Han tar tag i min hand och drar in mig på rummet.

Jag stänger dörren, och han drar mig intill sig.

- Happy new year love. I'm looking forward to spend this year with you..

VI kysser varandra. Länge.

Stressigt slut, men måste sluta nu! Vet att emblas perspektiv blev kort men sorrää så är det idag!

Hope u liked it lite iallafall! puss <3 /malin

2012-11-30 @ 22:43:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (2)

chapter 69 - new year kiss part 2

"Oh My GOD!" utropade Vilja. "A LIMO?!" sa hon chockat och vi killar skrattade. "Yeh, we though that we needed something spessial" log Zayn och la sin hand runt hennes midja.

Harry gick fram och öppnade dörren. "Ladies first?" sa han, och vi alla hoppade in i bilen.

Nialls perspektiv:

Jag höll armen om Sara under hela Limo resan, och jag kunde inte slita blicken från henne.

Hon var så vacker. Jag önskar att hon bara var typ 2/3 år äldre... Åh..

"We're here!" utbrast Harry, och vi alla hoppade ut ur bilen.

Vi hade åkt fram till en stort restaurang vid stranden, och den var snart fullsatt.

Men inte undra på , klockan var ju trotts allt runt 20 över 9.

Sara greppade tag om min hand, och jag kollade på henne. Hon log blygt mot mig, men

kollade sedan fram igen och fortsatte snacka med Karro.

Louis hade gjort slut med Karro nu. Jag kan inte ens avsluta det hela med Sara, det har aldrig börjat.Men jag tror nästan att jag älskar henne.

Vi gick in och möttes av kyparen, och bakom oss gick två vackter. "Naaw I feel bad for them" sa Sara och gjorde en ledsen min. "Why?" sa jag frågande och hon ryckte på axlarna. "I mean, its new year and they have to work. The same thing about the once here at the resturant" sa hon och jag log. Hon är så godhjärtan! "Yeh, I feel bad for them too" sa Alex och kollade lite sorgset på de två stora muskelknuttarna bakom oss.

"Yeh, thats why Paul are on break right now. He wanted to take some time off to be with his family" förklarade Louis, och Sara och Alex nickade förstående.

"Guys, this way" sa kyparen, och visade oss vägen, till en liten 'VIP' section, vart det var avskillt, och inte så många satt här.

Det var en väldig mysigt och väldigt klasseig restaurang, det såg man på hur den var inrädd och på vilka som jobbade här, och även på gesterna. "So, what do you want do drink?" drågade kyparen.

Vi alla beställde in alkogolfria drinker till att börja med, eftersom att vi alla har tänkt dricka champange senare.

Så ifall bara tjejerna drack ahlkogolfritt i början skulle de väl misstänka något.

Vi satt alla och pratade och hade det jättemysigt.

Det var värkligen synd att vi skulle åka tillbaks om bara två dagar.

Kyparen avbröt mig i mina tankar när han kom med mat till oss alla,

och när vi kanske 2 timmar senare bad om notan och gick ut ur restaurangen, var det fullt med folk ute.

Det var redan lite fyvärkerier lite här och var, som symboliserade massa andras längers nyår,fast klockan 12 skulle himelen lysas upp av de stora fyvärkerierna.

"What tiime is it now?" frågade Emma. "Its 30 minutes left to 12" log Harry.

"Lets go to the beatch. Its there the fireworks will be, right?" sa Alex, och vi andra nickade.

Glatt muntert och pratande gick vi mot stranden, och vi fick återigen gå in i VIP avdelningen.

Det var som ett disco där, med champange, musik dans och massa människor.

Och VIP delen var också nästan fylld, men inte lika mycket som där utanför på stranden vart de 'vanliga' människorna befann sig.

Påvägne in fick vi stanna till några gånger, och ta några bilder med fans som lyckats se oss, men annars var det jätte bra.

Vi stog och dansade, spratade, skrattade och hade det sjukt trevligt, när helt plötsligt all musik stängdes av, och även all belysning.

Ett mummel spred sig över stranden, och de flesta satte sig ner, så vi följde deras exempel.

"Vas happenin'?!" utbrast Zayn, vilket bara fick oss att skratta.

"Im not sure.." började Karro, när en röst började prata i högtalarna som var uppsatta överallt.

LYSSNA PÅ LÅTEN UNDER TIDEN ATT DU LÄSER, DET BLIR JÄTTE BRA DÅ ^^^

" Good evening everyone! We want to start this message by saing - WE MADE IT! WE SURVIVED 2012!"

Ett skratt spred sig längst med stranden, men vi tysnade sedan igen för att höra vad mer rösten hade att säga.

"... And now, its 15 minutes left to this year to end. So everyone, Grab a lighter" Vi kollade oss stummt omkring, och eftersom nästan alla satt var det väldigt lätt för kanske 100 män att gå runt och dela up sånnadär papperssaker, som små ballonger, vart man tänder någon grej så det flyger upp i lufte.

Efter lite kaos osv, så började rösten att prata ennu en gång.

"AND now , its just 5 Minutes left. So everyone, grab some matches, and lets make this a sky full of lighters!"

Ennu lite mer kaos , och sedan, stod alla upp helt knäpptysta, med en sån i sina händer.

Vissa råkade skicka upp sina för tidigt osv, men vi lyckades ha kvar våra, tills rösten började prata igen.

"Its now 2 minutes left. So, lets count to 3, and then let them go! ONE.... TWO... THREEEE!!!"

Himelen fylldes av en massa lycktor, som flög upp i luften, och det var något av det vackraste jag någonsin sätt.

"Wow, its Beautiful..." viskade Sara, för att inte förstöra tysnaden.

"Not as beautiful as you" svarade jag. Sara kollade på mig, och log stort.

"TEN - NINE - EIGHT - SEVEN - SIX - FIVE - FORE - THRE - TWO - ONE... HAPPY NEW YEAR!"

ropade Alla, och fyvärkerierna sprakade upp i himelen, när mina och Saras läppar möttes i en kyss.

Zayns perspektiv:

* 5 minutes earlier *

Jag kännde hur nervositeten spred sig inom mig.

Det var nu eller aldrig. Nu eller aldrig...

"Vilja?" viskade jag. "Yeh?" viskade hon tillbaks till mig.

"Give the lighter to Harry?" frågade jag. Hon kollade frågande på mig, men gjorde som jag sa.

"I need to tell you something" sa jag sedan, och tog ett djupt andetag.

"What is it Zayn...?" det var rät så mörkt ute, så jag såg inte hennes ansickte sådär jätte bra, men jag kunde höra på hennes röst att hon var nervös. Hon kanske tror att jag ska göra samma sak som Louis?

"Vilja, I remember the wirst time I saw you." sa jag och hon log. "Me too. " log hon och jag skrattade. "Yeh, at the signing. But do you know when I realised that I liked you?" frågade jag, och hon skakade på huvudet. "In the car on our way to 'Grune Luna' " sa jag seriöst och hon började fnissa. "Zayn, Its 'Gröna Lund' " flinade hon och jag himlade med ögonen. "Whatever... But do you know when I knew I Wanted you? Wanned to get to know you?" frågade jag och hon skakade på huvudet. "The third time I saw you. On the balcony" fortsatte jag och hon log ennu större. "BUT , what I wanted to tell you was, It was me you were texting with. It was me - Zayn Malik. I took your number from Alex. But dont tell her that..." sa jag och bet mig i läppen. Vilja fnissade med kollade endå chockat på mig. "So it was you?!" utbrast hon, jag nickade men la ett finger framför mina läpper i ett teckten på att vi inte ska förstöra den 'nästan tysnaden' på stranden.

"So, when we were at the sleep over at Emmas, that was when I realized that I loved you. " Jag såg hur hennes kunder blev lite rödare, och hon kollade ner i marken, så jag tog min hand under hennes haka och lyfte upp hennes huvud så jag kunde så henne i ögonen medans jag sa dethär.

"I'm in love with you. And this two weeks is the best onec in my life. It really is. And I really am In love with you." jag avbröt mig för att kolla upp i himelen, som ni blev fylld av massa lycktor.

Jag tog min hand i min bakficka, och tog fram en liten låda som jag sträckte fram till henne.

"I know you're 5 year younger than me, so thats why Im not going to propose to you. But this is a promise necklace" hon öppnade lådan och tog fram ett halsband och studerade det noga. "Its so beautiful Zayn! But what is the promise?" sa hon sedan och la huvudet på sned.

"Its a promise, that I'll wait for you. And I'll never leav your side. Cuz I love you, and Only you" sa jag och hon log ennu större.

"Can you put it on? " sa hon och jag nickade, tog den i mina händer, och hon vände sig om och tog undan håret, och jag satte på halsbandet. "I love it" log hon. "And you" sa hon sedan, I samma stund som himelen fylldes av massa färggranna fyverkerier. "I love you too. Happy new year." svarade jag och tryckte mina läppar mot hennes.

HARRYS PERSPEKTIV:

* 2 MINUTER INNAN 12*

"You know I love you -right?" viskade jag till Alex. "I hope you know I love you two" svarade hon och jag log stort. Vi skulle snart släppa upp 'lycktorna ' i luften, så jag omfamnade henne bakifrån, och la mina hände på hennes, så vi höll i den tillsammans.

Hon lutade huvudet mot hin bröstkorg och jag suckade djupt.

"Im so glad I met you. I mean, what If i didt call you that day when I got your number?" viskade jag.

"Yeh. And what if I didnt crash your party at the hotel!" utbrast hon, vilket bara fick mig att skratta i tanken på det minnet. "Yeh. And what if you didnt run in to me with that ice cream" skrattade jag och Alex gjorde det hon också. "Bebe, you walkt in to me" flinade hon och jag skrattade "Hell no" "Yes." svarade hon envist.

Jag skulle gärna ha fortsatt argumentera (eftersom det var ju jag som hade rät) men då började rösten räkna ner tills att vi skulle släppa upp lycktorna.

"This one is for us" viskade jag i Alex öra. "And for this year. For our Year" savarade hon tillbaks, och vi släppte tillsammans upp lycktan, och kollade upp på himelen. "I love you Hazza. Ever since I saw you on youtube" flinade Alex, och jag tog hennes ansickte mellan mina händer. "I love you too. I've loved you ever since you ran in to me with that Ice cream" log jag. Hon skulle presis börja protestera, när det började braka och bullra omkring oss, och himelen lös upp allt i olika vackra färger, och då tryckte jag mina läppar mjukt mot hennes.

( IFALL MUSIKEN E SLUT LYSSNA IGEN....LOL)

Liams perspektiv:

*1 minuter innan 12 slaget*

"Its so beautiful!" viskade Emma och vi kollade upp på himelen, som var fylld med flygande lycktor.

"I know, right?" svarade jag, och kollade sedan på henne. "Em, thank you" sa jag sedan, och hon kollade frågande på mig. "For what?" sa hon och jag log och la mina armar om hennes midja.

"For making this year complete." svarade jag. "Youre welcome" flinade hon, och jag kysste henne, medans fyverkerierna lös upp på himelen i samma stund.

Louis perspektiv:

Fyverkerierna lös upp hela himelen, och det var inte längre mörkt.

Jag såg mig omkring och allt jag såg var alla stå och kyssa varandra. Jag var helt själv. Jag vände mig om,

och forstod att jag inte var själv. Karro stod en bit ifrån mig, och kollade fashinerat upp i himelen, men kännde av att någon kollade på henne,så hon kollade ner och mötte min sorgsna blick.

Naaw :( sorligt slut - right? :'(

Vad tror ni kommer hända? :)

KOMENTERA ! :D

2012-11-26 @ 18:09:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (4)

chapter 68 - New years Kiss part 1

När vi efter kanske 5 min tagit oss upp igen, kollade vi upp mot backen. "Nej men kollla, Idioten är snart nere!" utbrast Alexis gillande. "Men jaha, vem ska du kyssa dårå?" sa jag, och kollade frågande på honom.

"Inte så säker ennu, men jag tror jag vet" .

Det var något i den blicken som sa mig, att han menade mig.

Eller? Var det bara jag som var blind av kärlek? (LOL)

Alex perspektiv:

"Slöfock, skynda,,," muttrade jag irriterat och kollade ner på Sara som satt ner på golvet och knöt sitt skosnöre.

"Ta det lugnt Alex, hon får ta den tid hon behöver" sa Karro och Vilja nickade instämmande. "Men du kan väl endå skynda liiiite" viskade Emma vädjande och Sara suckade. "Klar" vi smög sackta ut ur hallen, och Emma stängde försicktigt dörren efter sig, och sedan kunde vi alla pusta ut.

Klockan var runt 10 på morgonen (vilket var ovanligt tidigt för oss att gu upp, med tankte på hur länge vi brukade sitta uppe) och idag var det den 31 december, vilket beteyder.... Nyår.

Vi var nu påväg till centrum, och vi skulle fixa naglarna,håret och köpa klänning inför ikväll.

"Ska vi ringa taxi?" sa Sara frågande och höll fram sin mobil. "Nä... Vi tar mopparna!" utbrast och, jag Emma lös upp. "Jaaa va smart!" höll hon med, medans Vilja och Sara kollade skeptisgt på oss. "Du, ni vet väl att vi är ett år för små för att få köra mobbar själva, right?" sa Vilja, och korsade händerna. "Ja, men ni vet väl att ingen kommer bry sig?" sa jag och gick med Emma mot garaget.

Bakom oss hördes hur Vilja och Sara klagade medans Karro försökte få dom att slappna av.

Jag och Emma tog fram fem hjälmat, och sedan kom Karro in till oss.

"Ska jag köra med dig Karro, så får Emma köra med Vilja och Sara bakom sig? Vi ser ju endå äldst ut" sa jag frågande och räckte över en hjälm till Karro. "Låter bra" svarade hon med ett leende, och tog sedan de andra hjälmarna för att gå ut och ge dom till de andr atjejerna, och berätta om våran plan.

"Asso jag är liiite osäker när det gäller dethär..." sa Emma och jag kollade skepptisgt på henne. "Serriöst?" sa jag och hon minlade med ögonen. "Okej. Nu kör vi.."

*2 hours later*

"Thank you so much!" sa jag glatt och räckte över ett par sedlar till den smala tjejen i kassan. "Keep the change" log jag sedan, och hon kollade storöggt på mig. "Thank you!" utbrast hon chockat. "You welcome. Happy new year" sa jag sedan, och vinkade lite, och gick sedan ut ur den svala lokalen ut till tjejerna som stog och väntade på mig ute på den varma galatan.

"Kolla vad fina mina naglar blev!" utropade Sara till mig och sträckte fram sin hand mot mig, och hennes naglar var ljus/bebisrosa med guldiga krissteller på. "Åh vad fint!" log jag stort. "Hur blev ditt då?" frågade Emma, och jag visade mina naglar, som var täckta av en varm aprikosfärg, blandad med vita glittrande kristaller. "Gud vad fint!" sa Vilja, och jag studerade sedan hennes nymålade naglar, som var röda, med gröna och guldiga 'paljetter' ut mot kanten.

"Jag och Emma fick samma" log Karro, och visade sedan upp hennes naglar, som hade en frans manikyr.

"Asso gud vad bra ställe. Du gav dom väl mycket växel?" sa Vilja och jag nickade. "Bra" svarade Sara och tog sedan mig under armen, och Vilja i den andra. "Nu ska vi gå och köpa klänningar" sa hon sedan, och vi började gå längst den varma gatan, som var fylld med afärer och männsikor som i panik försökte fixa det sissta inför den stora kvällen.

Zayns perspektiv:

"So you think I should do it?" frågade jag ennu en gång. "YES for Gods sake YES Zayn!" utropade Louis irriterat. Men vem klandrar honom, jag har ju tjatat om dethär hela morgonen.

"Are you sure about it ?" frågade Niall, och jag nickade hastigt. "Yes I am." svarade jag tvärsäkert. Jag var säker, det var jag. Men var hon...? "Then do it" log Harry. "I will.. When the clock strikes 12"

Nu var jag säker. Jag ska göra det. Jag kommer göra det. Jag SKA.

"Im glad for you mate" log Liam och dunkade mig på ryggen.

"So, who are you going to kiss tonight?" flinade Harry och vi alla skrattade.

"Emma " log Liam och blinkade med ena ögat. "And I am going to kiss Alex" svarade Harry och blinkade med ena ögat. "Vilja all the way" flinade jag och log åt tanken. "Who are you going to kiss then?" frågade Jag sedan och kollade på Niall. "Guys, you know me and Sara are just..." började Niall, men blev avbruten av Louis. "Friends with benefits" flinade han, och alla brast ut i skratt. "No but seriously shes just my... Sommer Love." mummlade han, och en rosa nyans spred sig på hans kinder, som bara fick alla att skratta. "So you will break up with her after this tripp?" utbrast Liam chockat. "Yeh.." sa Niall och jag gapade. "Well... Louis help me" mummlade Niall, och jag kollade chockat på honom. "LOUIS? SERIOUSLY?" utbrast jag Harry och Liam i mun på varandra. "ARE YOU GOING TO BREAK UP WITH KARRO?" nästan skrek jag. "Yess... you just dont get it" mummade Louis. "What is it then?" mummlade Louis till svar. "Well, telll us then!" sa Harry surt, och kollade surt på Louis. "Yeh. Tell us" instämmde jag surt, och gav Louis en sur blick.

"Look... Karro is 14. Im 21. 7 years older. And if the fans would know that, they would send her HATE. I cant stand that fact. " mummlade Louis, och kollade ner i golvet.n"You cant just make her think that you like her then!" sa jag surt, och Louis suckade. "Do you really think that I dont love her?" sa han sårat, och kollade på mig med en sårad blick.

"So is this good?" utbrast Harry sedan så att vi alla skulle byta samtalsämne så vi kollade på det pyntade rummet. "Perfect" sa vi alla i mun på varandra.

Karros perspektiv:

"Ååååhhh jag har ont i baken" jag hoppade av moppen., tätt följd av Alex. "Ohh myn rumpa" klagade hon också, och secunderna senare stannade den brevid oss, och en mörbultad Vilja hoppade av. "Asso jag har nog aldrig haft såhär ont i min bak" sa hon och kned sig om den. "Inte ens när Zaynt tar dig bakifrån?" flinade Alex, och vi alla andra brast ut i skratt. "DU ÄR SÅ ELACK!" utbrast Vilja och började slå på Alex, vilket bara fick oss alla att skratta ennu mer.

"Hello my ladyes!" ut från huset kom killarna, och Louis gick rakt fram till mig och jag gömde undan mig u hans famn och kramade honom hårt. "Hey bebe" log jag, och ställde mig på tå, för att kyssa honom.

Han kollade först lite osäkert på Niall, men suckade sedan och lutade sitt huvud mot mig, för att ge min en kyss. "Is something wrong?" viskade jag sedan, och han skakade på huvedet. "Nothin bebe" log han och kysste mig ennu en gång.

"So, what were you laughing about?" frågade Louis, och Viljas kinder blev genast röda. "Oh no nothing" flinade Alex, och vi började skratta. "Alright..." sa Zayn och ryckte på axlarna. "Lets go inside" föreslog Harry, och tog Alex i handen, och vi alla började gå mot huset.

"what do you think about the decoration??" frågade Liam när vi kommigt in. "Oh Its beautiful!" utbrast Emma glatt, och vi andra nickade instämmande.

"What time is it?" sa Ale frågande, och Louis tittade på sitt armbandsur. "Its 5.15" svarade han, och Sara lös upp. "Lets go for a swim!" utropade hon.

Vi andra nickade gillandes, och vi gick sedan upp till våra rum för att byta om osv.

När jag sedan kom ner igen, var bara Louis klar, och stog i baren och blandade drinkar.

"Hey bebe" log jag, och sa jag och satte mig på en av barstolarna. "Hey" svarade han stelt, utan att titta upp.

En awkward tysnad spred sig i rummet, och det enda ljuden kom från drinkarna han bandade.

"Lou, what it it?" suckade jag tillslut. "No, nithing" svarade han, utan att kolla upp. "Stop" jag slog uandan hans hand som persis skulle ta upp en flaska, och han kollade enkligen upp på mig."What?" utbrast han surt. "Just stop!" jag kännde hur ilskan bubblade upp inom mig."Just tell me whats wong! Why have you been so weird to me since that day on the beatch?" jag ställde mig upp och kollade utmanande på honom, i väntan på ett svar.

"Karro....We cant be together anymore"

Det känndes som om att mitt hjärta stannade, och sjönk sedan ner i magen på mig.

Min strupe blev helt torr, och mina ögon blev våta och jag kämpade hårt för att inte börja hyperventilera, eller ennu värre - Gråta.

"So, let go to the beatch!" utropade Harry bakom oss, och jag hörde hur alla andra kom bakom honom.

"Karro.." viskade Louis, och jag skakade på huvudet. "Do you know what? I dont care." svarade jag med gråten i halsen, och vände sedan på klacken. "LETS GOOO!" ropade Vilja överlyckligt, och alla tog varsitt blått plastglas som Louis blandat någon sorts drink i, och sprang sedan ner tll stranden.

Emmas perspektiv:

Vi gick längst med stranden och pratade och skrattade, och hade det sjukt trevligt. Efter ett tag kom vi fram till den allmäna stranden, altså vart alla hotell osv är, och vi sprang sedan mot vattnet.

Karro hade druckigt upp sin dricka för länge sedan, och hade nu börjat dricka av Saras.

Hon värkar lite nere... måste lägga på minnet att snacka med henne sen.

"OMG huu can I take a picture with you?!" vi alla vnde oss om, och ett par tjejer stod där och kollade med öppna munnar på killarna. "Yes ofcorse!" log Harry stort.

Runt killarna bildades det en liten ring med fans. "Kom vi badar så länge"bestämmde tjejer oss för,

och gick ut till vattnet, när nogon petade mig på axlen. Jag vände mig om och möttes av två tjejer som säkert var något år äldre en oss. "Hey" log jag, och Alex,Karro,Vilja och Sara kom fram bakom mig.

"Are you the girls who's here with One Direction?" frågade en av tjejerna.

"Uh... Yeh or " började jag och kollade med panik i blicken på Alex, som agerar bäst i sånnahär sitvationer.

"No we're not... or Yes actually, we are. But we're just friends" log hon.

"Good. Cuz Harry deserves someone better than you" Jag kollade shockat på tjejerna, och sedan på Alex, som bara stod där med öppen mun, men lös sedan upp i ett stort leende.

"Naaw !! Look I have a hater!" utbrast hon, och kollade på oss andra, som var i shocktillstånd.

"That so cute!" fortsatte Alex, och gick sedan fram mot tjejen. hon kommer slå henne hon kommer slå henne hon kommer slå henne... orden ekade i mitt huvud, och när Alex sedan omfamnade den elacka tjejen, pustade jag ut.

"Honey, you dont have to be jeaolus at us. Its ok" log Alex efter att hon kramat om henne.

Hon och hennes kompisar bara glodde på oss, och gick sedan därifrån.

"OMG ALEX!" utbrast Vilja, och vi alla brast sedan ut i skratt. "Hahahaha vilken liten tönt" flinade jag och kramade om Alex. "Och du är INTE ful" sa Sara och kramade om henne hon med. "LOLtack" flinade Alex.

"Men nu vill jag bada. Kom!" sa hon glatt, och vi alla sprang skrattande ut i vattnet.

Alex perspektiv:

"Karro" jag la ner locktongen på badrumsgolvet och kollade seriöst på henne. "Vad?" sa hon, utan att sluta blicken från sin spegelbild, och hon fortsatte att platta håret. "Du vet att du alltid kan prata med mig - om allt" sa jag och hon nickade. "Karro" upprepade jaghon hon la uppgivande ner plattongen blrevid min locktong på det kalla via kekelgolvet här inne i badrummet.

"Jag vill inte förstöra erat nyår. Ha kul, ha det trevligt, jag klarar mig" suckade hon, och jag skakade på huvudet. "Nej, det går inte för sig. Du vet att ifall det skulle behövas skulle jag kunna stanna kvar med dig i soffan och äta ben&jerrys och kolla på film under nyår." sa jag seriöst, och Karro log lite, men skakade sedan på huvudet.

"Karro" upprepade jag för tredje gången.

"Alex, Louis gjorde slut" Karros ögon blev blanka, och jag omfamnade henne snabbt. "Älskling..." jag kramade henne hårt, och kännde hur hon började darra och snyffta. "Sa han varför?" frågade jag, och släppte taget om henne. Hon torkade sig under ögonen och skakade på huvudet. "Nej." svarade hon kort och snyfftade. "Du ska med ut ikväll och ha superroligt." bestämmde jag. "Plaska av ansicktet med kallvatten, och så fixar jag dig superfin, så kommer Han fatta vad han missar. " log jag och hon gjorde lydigt som jag sa, och satte sig sedan på toalettlocket.

"Du kommer bli sjukt fin , och din klänning är helt amazing. Louis kommer dö över det facktum att han dumpade dig" sa jag bestämmt, och hon skrattade. "Ja, man kan ju allti hoppas" log Karro, och jag började sedan sminka henne.

Saras perspektiv:

Vilja, kan du sminka mig? Sa jag stressat och hon nickade. "Självklart!" sa hon glatt. "Sitt" sa hon, och jag satte mig lydigt ner på sängen. Här inne i Alex och Harrys rum satt vi alla tjejer och sminkade varandra, och i badrummet intill fixade man sit hår.

Mitt hår var nu lockat, Viljas hår var också plattat,, och Emmas hår var uppsatt i en hög hästsvans och hennes sidolugg låg helt perfect långs med vänstra sidan av hennes ansickte.

"Nu ska jag ge dig en väldigt basisk sminkning, och framhäva dina gråa ögon.." började Vilja förklara, som själv hade sotade ögon och som hade sminkat Emma basiskt henne okså.

Efter kanske 10 minuter så var det klart och jag granskade mig glatt i spegeln. "Taaack det e jätte fint" log jag och Vilja nickade. "Du ser superfin ut - du också Emma" sa hon och jag tog sedan upp tre av de 5 stora påsarna som låg på sängen.

"Dacks att klä om" .

Jag betracktade först mig själv i spegeln.

Jag hade en vit klänning på mig, som var rät så kort. Eller, den gick en it ovanför knäna. Sedan var

det vit spetts upp till halsen, och en vit krage med guldiga nitar - som matchade mina naglar.

Jag vände sedan på blicken, och kollade på Vilja, som hade en svart glittrande kläning, med ett guldmönster längst med slutet. Över det hade hon en kort svart skinjacka, som ochså hade mönster med guldiga paljetter.

Sedan kollade jag på Emma.

Hon hade en lajmgul skinande klänning, med små volanger. Den var sjukt vacker, och det var Vilja också.

"Guuuud vad fina ni är!" utbrast Emma, och betracktade mig och Vilja. "Du också !" skrattade jag, och kollade på henne nerifrån upp. "Tack" log hon glatt, och rättade till luggen. "Vilja du är också superfin" sa jag sedan, och hon kollade generat ner i golvet. "Tack. Ni också" log hon, och kollade sedan ner på våra bara fötter.

"Jag har en ide!" sa hon sedan glatt. "Emma, du vet skorna du gav till Alex när ni var i London?" sa hon frågande. Emma nickade och Vilja fortsatte ; "Fråa ifall du får låna dom" sa hon sedan. "Smart!" utbrast jag. "Jag får fråga Alex sen vilka skor hon tycker att jag ska ha" fortsatte jag sedan. "Vilja skor ska jag ha då?"frågade Vilja. "Du borde fråga ifall du får låna Karros Jeffery campbell" sa jag, och Vilja nickade gillandess. "Smart!"

"Nej men snackar ni om oss?" vi vände oss om, så stod Alex och Karro där.

Alex hade en klänning som var svart och tajt där uppe, och som sedan hade en aprikosfärgat silkestyg i flera lager, som en kjol,som var kort där fram och blev längre och längra bak, och den låg helt perfect runt hennes långa ben, och så hadde hon svartsotade ögon med tycket glitter i ansicktet.

Karro hade en vit klänning, som var på överdelen spetts, och underdelen vanligt mitt tyg, man kan altså säga att den liknade min lite, men det spelade ingen roll, hon var endå sjukt fin, men vitsotade ögon, och

plattat hår, vilket var motsattsen till Alex, som hade lockat.

"Gud vad fina ni är!" utbrast vi alla i mun på varandra, och började sedan skratta.

Vi pratade sedan om skorna, och det slutade med att Vilja hade ett par svarta Jettery Campbells, och Alex lånade Emmas bruna, medan Emma lånade Alex klackskor med kristaller. Karro hade ett par vita klackskor, och jag hade ett par lika dana som henne.

"Ja, då blir vi två vita singlar" flinade Karro, och jag kollade shockat på henne. "Gjorde Louis..." "Ja" svarade hon, och jag nickade.

Louis perspektiv:

"Girls!! The cab is here!" ropade Harry upp för trappan. "Yeh, hurry u..." jag han knappt avsluta meningen,när tjejerna kom gående ner för trappan.

De var så vackra. Alla var det, men Karro, hon fick mitt hjärta att hoppa över ett slag. Allt jag ville göra var att krama om henne och säga hur mycket jag älskar henne, men nej, Jag får inte.

"Lets go, its 9 o clock alradye" sa Liam, och vi gick ut ur huset

"Oh My GOD!" utropade Vilja. "A LIMO?!" sa hon chockat och vi killar skrattade. "Yeh, we though that we needed something spessial" log Zayn och la sin hand runt hennes midja.

Harry gick fram och öppnade dörren. "Ladies first?" sa han, och vi alla hoppade in i bilen.

JAG FICK INTE 5 KOMENTARER, MEN JAG E SÅ SNÄLL SÅ NI ENDÅ FÅR ETT DUMMT KAPITTEL...

jag ska fp min hämd...

OCH KOMENTERA NU SNÄÄÄÄÄÄLLA?

vad tycker ni om kapittlet? :3

LOL hejdå <3

2012-11-24 @ 21:00:24
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (5)

chapter 67 - Everything I want for christmas is you

"And what wil we do when we'll come back to London, and they'll come back in sweden?"

frågade Niall frustrierat. "Alright, lets do it like this. Not, here in Hawaii, we can do whatever we want to. But then, when We'll be going back, we have to break up with them OK?" frågade jag, och Niall kollade tist på mig en stund, så jag sträckte fram min hand mot honom. "Deal" svarade han, och skakade den.

Alex perspektiv:

Dagarna bara flög iväg.

Jullovet gick dag efter dag, Julen var över och imorgon skulle det vara nyår, Efter det, hade vi bara 2 dagar kvar här. Och vi alla tog vara på dagarna. Dagarna började med stora frukostar,

med pannkakor, våfflor , varma mackor, fruktsallader och allt annat gott.

Efter det gick alla ut till stranden, och vi låg där och hade kul. Badade, vattenkrig, pratade, solade, surfade,

gick på långa promenader längst med stranden, och åkte vatten scooter - vilket var Zayns och Viljas favoritgrej.

De kunde åka ut över hela dagar, och ja, åka iland på någon öde strand och bara sitta och ha det mysigt.

Vi gjorde någon god Lunch i huset, och efter det stannade vi oftast kvar vid våran pool, vart vi brukade köra massa lekar, pland annat basket i poolen. Så sjukt mycket skratt och minnen har jag, från det.

In mot knälle, började vi alla fixa oss, och sedan åkte vi ut till någon fin restaurang, vart vi satt och åt och hade mysigt,

och på kvällen igen, kollade vi på film eller så.

Ofa´tast när vi var klara med det, brukade vi ta nattdopp. Något av det bästa enligt mig,

eftersom det r då alla blir två och två igen. Jag och Harry brukar simma ut dit vart vi knappt bottnat och försöka se vem som klarar att stå kvar när vågen sköljer över oss. Låter Lame, med det är de små sakerna som räknas.

Efter det går alla och byter om till myskläder, och så gör vi upp en eld på stranden, och sitter där, och ser tyst på hur solen försvinner ut med vattnet, och hur månen lyser upp allt.

Och jag förstår att ni undrar "Har de gjort det? Har Alex och Harry gjort DET? Eller Vilja och Zayn? Eller? Eller vad har hänt med Niall och Sara?"

Jo, jag och alla vi andra är fortfarande oskuld. Men ja, inte alla. Om jag ska vara ärlig så har jag ingen aning om vad som försegår mellan Vilja och Zayn just nu, men de vägrar skläppa varandras händer. De är som samma person helt och hållet nu.

En dag skulle vi tjejer ut och shoppa och fika och bara ha lite tjejsnack - det slutade med att Vilja pratade på telefon med Zayn halva tiden.

De är som samma person.

Jag och Harry... jag kan nog inte utrycka med ord hur mycket han betyder för mig.

Jag har aldrig älskar någon så pass mycket, på det sättet så att det gör ont inom mig.

När våra läppar möter varandra, finns bara vi två. Bara vi två, och inga andra. Jag älskar värkligen honom, och han säger at han älskar mig också, det nöjer jag mig med, eftersom jag vet att han inte skulle ljuga för mig.

Och dessutom säger alla att de ser hur han ser på mig, de ser att han älskar mig också.

Karro och Louis, ... ja, var ska man börja?

De älskar säkert varandra lika mycket som jag och Harry, fast hela tiden värkar det som om att Louis försöker hålla bort Karro, som om att han försöker att förbereda henne inför något, som inte ens jag förstår mig på.

Jag vet inte, men det känns som om att han älskar Karro lika mycket som hon älskar honom, men som om att han försöker hålla det tillbaks, men jag förstår inte varför.

Emma och Liam är så sjukt söta. Liam och Emma är som bästa vänner, och det är så sött.

De är inte som ett vanligt par, som pussas och kramas hela tiden, men det pratart med varandra om allt, och ja,

urgulliga är de. Jag ser i deras ögon att de älskar varandra.

Och Niall och Sara. Jag vet inte. Det verkar som om att det aldrig kommer bli något där.

Som om att såfort de börjar komma varandra nära igen, så skilljs de åt igen.

Om jag ska vara ärlig tror jag att de bara är vänner...

Embla:

Austin och hans mamma har varit i Sverige i en vecka nu. En vecka som har gått riktigt snabbt, men jag minns ändå varje minut av den. Eftersom att vi har spenderat typ varje minut av vår vakna tid tillsammans. Tack och lov att våra föräldrar är så förstående, jag vet inte vad jag hade gjort om de inte hade varit så. Och tack och lov att dem har blivit så bra vänner, eftersom att vi ska fira nyår tillsammans, och imorgon är det nyårsafton.

Jag har redan bestämmt klädsel, och tidigare idag så fixade jag min lila dipdye lite bättre, så att det ska vara extra fint på nyår.

"Embla, kommer du snart?!" ropade min tjatiga lillebror surt från hallen.

Men en suck slog jag igen datorn och hoppade upp ur sängen. "Jaja chilla." muttrade jag , och gick för att dra på mig en varmare tröja.

Jag kan inte fatta att jag gick med på att gå ner till gåren varige dag med honom, men det var det enda skälet att få honom att tilllåta att Austin och hans mamma ska fira Nyår här med oss. Men nu har han som tur är börjat gilla Austin. Eller, ja, han klänger på honom mer en jag... det är tur att han inte pratar så bra engelska. Eller, ja, det pratar han inte alls.

Jag kommer ut i hallen och drar på mig mina UGGS och min jacka, smäller igen dörren och stampar surt nerför trappan med brorshan i släptåg..

Väl ute på den svagt belysta,tysta gården börjar han riva runt i snön. Jag andades ut och såg hur det bildades ett moln av imma från min varma andedräkt. Brorshan skickar iväg en snöboll genom luften, som träffar mig rakt i nacken, och den kalla isiga snönn rinner ner längst min nacke. "DIN LILLA SKIT!" utropar jag, och gör någon sorts dans för att försöka få ut snönn från tröjan, medans han bara stog och skrattade. "HÅLL KÄFTEN" morrade jag och böjde mig ner och skopade upp massa snö i händerna. "You better run" flinade jag, ooch han kollade korkat på mig. "Vad betyder det?" sa han blåst, och jag suckade surt. "Det du din lilla skit" muttrade jag, och slängde snön på honom, och missade med stor marginal, som bara fick honom att skratta ännu mer.

Jag skulle presis böja mig ner och ta upp ennu lite snö, när min mpbil vibbrierade i fickan.

Jag släppta snän, och slog av lite av snön på mina lår, innan jag stoppade in mina frysta fingrar i jackfickan, och fiskade upp min varma mobil.

Displayen lyste, och texten "Nytt textmeddelande" blinkade stort. Jag klickade upp medelanden, och fylldes snabbt av lycka, när Austins namn lös upp.

'Can't wait 2 C u 2morrow.. x Austin"

Min ilska rann av mig, och istället kände jag mig hopplöst lycklig. Leendet spred sig på mina läppar.

"Jaga mig dåå! " skrek brorsan surt och kastade lite snö efter mig.

" Nää jag orkar inte. Nu går vi upp" sa jag istället och började gå mot porten.

Emilias perspektiv:

"Men lilla TÖNT skynda dig dååå" suckade jag, och kollade surt upp på backen, vart Lucas fortfarande inte ens kommigt halvvägs. Alexis skrattade brevid mig, och jag kännde hur arm jag blev innombords.

Jag dorg av mig mina skidglasögon, och tog av ena vanten, för att sedan ta fram mobilen ur fickan.

Jag svarade på lite medelanden från tjejerna i Hawaii och svarade till Embla att jag gärna Skypar med henne ikväll, för att hjälpa henne med sminket inför imorgon.

Sedan skickade jag iväg ett gruppmedelande till alla tjejer i klassen via KIK och skrev hur mycket jag saknar de, och gjorde runt 1000 hjärtan efter det.

Jag la återigen ner mobilen i fickan, och medans jagsatte på mig vanten, kollade jag upp för backen igen.

"Men guuud... han är ju knappt halvvägs" suckade jag och Alexis suckade han också.

"Småbarn ska inte åka i svarta backar.." flinade han, och jag nickade - fast jag själv trodde att jag skulle dö under de 5 plågsamma minuterna påväg ner.

"Så, har du planerat vem som ska få din nyårskyss då?" frågade Alexis, och jag frös till.

Varför frågar han det? Va.?! Vad ska jag svara?! "Öh.. jag har väll några ideer..." stammade jag ut, och han flinade. "Lå mig gissa?" sa han, och höjde sexigt på ögonbrynen. Vaaa? Neej tnk ifall han fattar att jag gillar honom? "Uhh.. visst" stammade jag ennu en gång och han flinade stort. "Dendär killen från 'the after ski' som du värkar vara sjukt tänd på" skrattade han, och brast ut i skratt vilket jag också gjorde. "Du han är typ 20!" utbrast jag och puttade till honom, vilket INTE var det smartaste, eftersom jag inte har så bra balans på sidor.

Min högra fot åkte bak, och jag pkte på honom, och jag vet inte hur, men en bråksecund senare låg vi på varandra, med uttligare två personer i hög brevid.

"Oh... Im sorry!" utbrast jag, och skulle resa mig upp, när dom bara himlade med ögonen. "Unge lilla, vi är i sverige, prata på svenska" fnös den uråldriga tanten som jag lyckats få ner, och hon reste sig upp, och åkte sedan iväg, när jag och Alexis brast ut i skratt. "Ni borde ha mer respekt för vuxna" sa en klagande gammal röst.

Vi båda vände chockat på huvudet, och upptäckte att den andre vi fått ner fortfarande låg kvar och betracktade oss med en ogillande min.

"Inte så säker ennu, men jag tror jag vet" .

Det var något i den blicken som sa mig, att han menade mig.

Eller? Var det bara jag som var blind av kärlek? (LOL)

♥

Tjena mitbene.

Jag och Malin satt och skrev detta kapittel idag så ja,

hoppas ni gillar det ! :)

OCH KOMENTERNA NU!

MINST 5 JÄKLA KOMENTARER INNAN NÄSTA KAP,

och så fort det kommer 5 så kommer nästa ut :) Deal?

2012-11-20 @ 18:59:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (4)

Chapter 66 - Perfect day♥ del 2

"Dont do that" sa jag allvarligt. Hon kollade frågande på mig. "Do what?" sa hon sedan och jag la sina händer runt min rygg. "Dont look away like that. " log jag blygt mot henne. "Haha why?" sa hon och kollade oförstående in imina ögon. "Cuz when Im telling you that you're beautiful, I dont want you to look away. Cuz when you're looking away I cant kiss you" förklarade jag snabbt. Hon började snissa lite, och jag släppte taget om hennes ansickte och la mina armar runt hennes höft, och hon la sina runt min hals. "Well, go on then. Kiss me" log hon.

Alex perspektiv:

Jag och Harry gick längst stranden hand i hand, och gick mot Picnicfilten vart alla de andra satt och pratade.

Solen hade redan börjat gå ner bakom den vackra horisonten, och himelen var i en vacker rosa/orange färg, som speglade av sig på det ljusblåa gnisstrande havet.

De andra hade gjort upp en liten brasa på en engångsgrill brevid filten, och luften var varm, och en svag uppfriskade bris sköljde över oss, medans vi gick uppåt å stranden.

"Haha look at them" viskade Harry.

Sara satt med Nialls huvud i hennes knä, och hon höll på med hans hår.

Brevid satt Liam med särade ben, och mellan dom låg emma, och lutade sin rygg mot Liams mage, med sitt huvud lutan mot hans bröstkorg. Mitt imort satt Zayn på samma sätt med Vilja, och brevid de satt Louis, med ryggen mot alla andra, och med Karro, som sat mellan hans särade ben, och de värkade inte lyssna på vad alla andra pratade om, utan viskade viskade saker till varandra, med blickarna fästa på elden.

"Naaw, thants so cute..." skrattade jag, och vi kom fram till de ndra, och slog oss ner.

Harry satte sig ner brevid Liam, och särade på benen. Jag satte mig mellan dom, och lutade mig mot honom, och vi började sedan prata med de andra, medans vi åt av godiset och fruckterna som killarna köpt.

Gud, dethär var värkligen den bästa dagen någonsin.

Louis perspektiv:

Karro började fnittra lite, och jag log stort.

Jag blev alltid lika glad av att höra hennes skratt. Och tanken på att det var jag som fick henne att skratta,

gjorde mig helt var inombords. Jag kysste henne mjukt i bakhuvudet och log sedan stort.

"Lou, I think I love you" viskade hon, och höll blicken fast på elden, men jag kunde se hur en liten rodnat spred sig på hennes kindern.

Jag blev helt mållös, och en varm stor bubblande kännsla spred sig innom mig.

De andra som satt runt omkring oss, fanns inte längre där, utan bara Karro fans för mig.

Hon bet sig i läppen och kollade sedanoroligt på mig, som om att hon sagt något fel.

"I dont think I love you - I know I do" svarade jag.

Hon lös upp i ett stort leende. "Really?" log hon,och jag nickade. "Really" svarade jag.

Hon log ennu större, och vände sig sedan tillbaks mot elden, och lutade sig bak på mig.

Jag kramade hårt om henne, och kysste henne en gång på huvudet.

Gud vad jag älskar henne.

*NEXT DAY*

Jag öppnade ögenon, och vände mig om.

Brevid mig låg Karro, och minnerna från igår började rinna tillbaks.

"Lets take a beer!" utropade Harry och tog fram öl ur bilen. "Seriously?" sa Sara och kollade hotfullt på Niall.

"Chill, its just a bear.Its not like we're going to ger drunk or something..." skrattade han och himlade med ögonen. "Hey, give me one" alla vände shockat på huvudet och kollade storögt på Emma.

"What?" flinade hon, öppnade flaskan och tog en klunk. Hon gjorde en äcklad mig, fast samlade sig sedan och ryckte på axlarna. "Not that bad" flinade hon, och alla andra började skratta.

"Do you want one?" sa Harry och kollade utmanande på Alex. "Hell no" utbrast hon. Jag skrattade och tog en klunk av min öl. "Well, I want one" sa Vilja. "Really?" frågade Zayn och kollade frågande på henne.

"Yep" Harry gav henne och Zayn varsin brun glasflaska, och nu var det bara Karro, Sara och Alex som inte hade någon flaska. "Karro, do you want one?" flinade jag. "No thanks" skrattade hon och gjorde en äcklad min. "Common. I'll give you a kiss if you just taste.." jag räckte fram flaskan till henne, och hon kollade osäkert på den.

"Do it!" skrattade Alex, och Sara fnös. "DONT." hon kollade hotande på Karro, och seda mig, och de andra killarna bara skrattade. Karro tog ett fast tag om flaskan och förde den sackta mot sina läppar.

"Just do it alradye!" utbrast Liam och skrattade. Karro himlade med ögonen, och tryckte sedan flaskan till sina läppar, och tog ett par ljudliga klunkar.

När hon sedan tog ner den igen, började alla applodera och hejaropa.

"So, what did you think?" flinadejag. "Not to bad" svarade hon med en axelryckning. "Good" svarade jag, och tryckte sedan mina läppar hårt mot hennes.

Vi alla började prata och dricka, tills Harry kollade surt på Alex. "Common. Just drink" klagade han. "Nahh.." mummlade hon osäkert. "Please? I'll give you a kiss if you do it" flinade han, och alla började skratta.

"ALEX" Sara kollade hotande på henne. "Alright..." nu var det Alex som gräppade tag i flaskan, och tryckte den sedan mot sina läppar, och tog ett par synliga klunkar.

När hennes läpar lämnade flaskan började alla återigen jubla, och Harry tryckte sina läppar hårt mot henes.

Karo, som vid dethär laget hade delat på flaskan meed mig, hade redan börjat bli lite påvärkad -vilket nästan alla tjejerna hade. "I have one idea!" viskade hon i örat på mig. "Yeh?" sa jag frpgande och tog en klunk öl.

"If i'll drink a whoule bottle, you will let me sleep with you in your bed tonight" fnissade hon med ett stort leende. Jag kollade storögt på henne, fast slappnade sedan av. Inget skulle ju i vilket fall inte hände.

"Sure. Harry, give her a bottle." alla började busvissla och holla på, och Harry sträckte fram flaskan till Karro medans han kollade utmanande på Alex. "What do you say? Drink a bottle and You can sleep with me?" Alex fnös och himlade med ögonen. "Bebe, we alrayde sleep in the same bed... too bad" flinade hon. "snap!" garvade Zayn och Liam i munn på varandra, medans Vilja satt nästan elt hysterisgt och skrattade. Emma var den enda som inte ens var lite påvärkad. Och Sara då, men det var väl inte för svårt att lista ut?

"Yeh, but maybe we can do something spessial....?" sa han och höjde flörtigt med ögonbryna. "Sure. Why not" sa Alex, och Harry räckte henne ennu en flaska.

Där tod mina minnen slut.

I ren panik slängde jag av mig täcket , och till min lättnad hade jag på mig kalsonger.

Jag slängde en försicktig blick på Karro, som hade underkläder hon också.

Jag suckade lättat och la mig ner i sängen igen, och kännde hur huvudvärken spred sig i mitt huvud.

Tänk ifall jag och Karro skulle ha gjort DET igår? Vi båda var så pass fulla, så det skulle lätt ha hänt.

Tänk ifall Alex och Harry har gjort det? Fast det kanske dom har gjort. Och det är ju trotts allt bara 4 års skillnad mellan de.

Men om Emma och Liam gjorde det? Eller Zayn och Vilja? Det är ju olagligt !!

I UKs 'regelbok' fråt det att man EJ får ha ett förhållande med minderåriga...

Med en suck reste jag mig upp och gick till köket.

Jag tog fram en alvedon i badrummet påvägen ner, och väl nere i köket hällde jag upp ett glas vatten för att svälja ner den med.

"Are you up?" jag vände mig om och möttes av Harry. "Yeh. " svarade jag. Niall hällde upp ett glas vatten till sig med, och svalde ner en alvedon med vattnet. Så var jag inte den enda med baksmälla?

"What should we do?" suckade jag. "I dont know. Did you and Karro do it?" frågade han, och jag skakade på huvudet. "What about you and Sara?" frågade jag med en suck. "Nah. We were just kuddeling. Kissing and stuff like that.... Lou, what are we doing?" utbrast han, och begravde sitt ansickte i änderna.

"I dont know. But this sucks..." suckade jag till svars.

"And what wil we do when we'll come back to London, and they'll come back in sweden?"

OMG NOOO :O

vad tror ni kommer hända? tror ni någon gjorde det?

VAD TROR NI KOMMER HÄNDE?

KOMENTERA!

-(kapittlet skulle ha kommigt ut tidigare, men jag har varigt sjuk...)

2012-11-17 @ 21:58:59
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (2)

Chapter 66 - Perfect day♥ del 1

När vi ska ta liften snubblar han till, och vi får backa undan. När nästa lift kommer fastnar han med jackan i en anslagstavla och vi får återigen backa. Jag kan inte låta bli att skratta, och Alexis rodnar men börjar istället kittla mig, och vi missar ytterligare två liftar.

- Fan ungar, ska ni leka får ni gå ur kön! ryter liftpersonalen.

- Förlåt kvider jag fram mellan skrattattackerna.

Vi tar nästa lift, och skrattande tar vi oss mot toppen igen.

- På Hawaii -

Saras perspektiv:

Jag vaknade av att Karo, Vilja och Alex ropade "BREAKFAST"!!!! i kör.

För ett kort ögonblick var jag tvungen att påminna mig själv var jag befann mig, det kändes så ovant att inte vakna upp i mitt rum hemma. Men så såg jag palmerna utanför fönstret, och kom på att jag faktiskt va på Hawaii. Med några av mina bästavänner, och one direction. Med ett jätteleende på läpparna gick jag in i badrummet och duschade lite snabbt. Borsta igenom håret, och lägga på ytte-pytte smink, ja ni fattar varför..

Sen gick jag in i rummet igen och drog på mig min vita bikini, och en aprikos-färgad klänning över det. Jag konstaterade för mig själv i spegeln att jag blivit riktigt brun, och log ännu större än innan. Efter det gick jag ner mot köket. I trappan mötte jag Emma, som nyvaket hälsade och log. Vi gick ner till köket där resten av tjejerna satt och åt frukost, skrattandes och ivrigt pratandes. Som vanligt alltså..

- God morgon sunshines! sa jag och la armen om Karo.

- Heeeejj! sa VIlja, Va snygg du är Sara!

Jag gav henne en kram, följt av en puss på kinden och gick mot kylskåpet för att ta fram juicen.

- Var är killarna? Frågade Emma, och såg sig omkring.

- På "hemligt uppdrag" sa Alex flinande, Undra vad det kan va!!

- Haha de är säkert och köper typ mat... skrattade Karo.

- Ja sant, haha!! sa Emma

- Så vad händer idag? Frågade jag, och bredde smör på en macka.

- Vet inte riktigt, tror att det där hemliga uppdraget har något med dagens planer att göra! Jag vill iallafall vara ute! sa Alex och granskade sina pepparkaks-liknande armar, Jag är inte tillräckligt brun, tillade hon och suckade.

- Haha jämför med Emilia och Embla när vi kommer hem så får du se... sa jag. Men jag tycker det där med att vara ute låter bra!

Vi tittade ut igenom de stora fönstren som fyllde rummet med skinande sol.

I samma stund körde en jeep upp på uppfaren utanför huset, och ur den hoppade första Niall ut, följd av Harry Louis och Liam.

Dom kollade mot huset, och Niall mötte min blick genom fönstret, och jag kännde hur hela jag blev varm.

Han log ett stort leende, och följde sedan efter killarna som redan hade börjat gå mot huset.

"Good morning Guys!" ropade Harry, som sedan gick fram till Alex och böjde sig över henne för att ge henne en kyss. "Hello my dear" Louis log stort mot Karo efter meningen, och generat tittade undan.

Liam satte sig brevid Emma och pussade henne på kinden. "Sleept tight?" frågade han sedan, och frågan var ricktad mot alla i rummet. "Yes, really Good actually." svarade Vilja, som kollade mot dörren.

"Haha, dont worrie, your bebe will be at the secret destination to meet us" flinade Niall mot henne och hon blängde roat mot honom. "And your bebe is standing there across the room, why wont you kiss her good morning?" sa hon utmanande och nickade mot mig.

Alla i rummet började skratta och jag kännde hur mina kinder började hetta till.

"Ph, Im NOT his bebe" sa jag generat och la armarna i kors. "Naaw bebe you're blushing!" tjöt Alex vilket bara fick alla andra att skratta ennu mer. Jag höjde försicktigt blicken till andra sidan rummet och såg på Niall som också stod och såg på mig. Han rodnade minst lika mycketsom mig, och hans blick var mötte min, vilket fick oss båda att bara rodna mer.

"Niall, just kiss her alradye, we all know you like her!" utbrast Lou, och jag kollade hotsamt mot honom, vilket bara fick honom att skratta , som alla andra - förutom Niall redan gjorde.

Niall suckade högt och gick med snabba steg fram till mig, och vipps, så hade han pussat mig på kinden.

"Are you happy now?" suckade han och la armarna i kors och lutade sig mot väggen.

"Really Happy" skrockade Liam och alla andra började skratta igen, och jag gick med generade och tunga steg mot bordet, och satte mig på stolen brevid Vilja med en suck.

"Jag avskyr dig.." viskade jag och Vilja skrattade. "Nej, du är skyldig mig" sa hon och blinkade med ena ögat.

Jag himlade med ögonen och började bre mig en macka, och sedan återgick alla till att äta fruckost.

Viljas perspektiv:

Bilen rullade ner mot en strand, och jag suckade högt. "Are we there?" frågade Emma innifrån bilen.

"Yep, here it is" svarade Harry , som körde.

Vi var 9 personer i en jeap, och jag satt i Alex knä med huvudet utanför det nerrullade fönstret.

Stranden var folktom och sanden var vit och slät och på den , låg en stoooor filt, mend en massa saker på, bland annat jordgubbar - vilket var det enda ag kunde urskullja bland det matfulla bordet.. Vattnet var i en ljusblå nyans,och i vattnet stod det tre vattenscootrar perkerade. Den torra kvava luften la sig som i ett vart täcke över mitt ansickte.

Bilen stannade och Harry stänge av motorn. "So, we're here!" utbrast Liam,och hopadeut ur baksätet för attöppna dörren åt mig och Alex, somvar inklämmda med fem andra personer i baksätet.

Jag hoppade snabbt ut ur bilen, och kände hur jag sjönk ner i den varma sanen.

Jag började gå mot filten, och var tätt följd av Liam och Emma, som gick hans i and.

En bit bakom oss gick Louis, som hade armen om Karo, och Sara gick framför dom, medans Niall gick bakom.

Jag gick fram till filten och studerade allt som låg på den.

Det fanns allt från kakor till fruckt och massa annat. Det stog även ett par kylboxar runt omkring filten,

och jag chansade på att det låg dricka där. En bit ifrån var det en stor blå uppblåsbar pool,

en såndär som bebisar brukar bada i. Konstigt, vem ska bara i den? Jag struntade det och

drog snabbt av mig skorna och sprang ner till vattnet, och låt vågorna skölja över mina bara fötter.

I samma stund kändejag hur någon la armarna om mig bakifrån, och hela jag fylldes av värme.

"Hey Love" viskade den underbaraste rösten i mitt öra. Jag vände mig om och log stort när jag mötte Zayns ögon. "Hey" svarade jag omtumlat.Han bet sig i läppen och la sina händer mot mina kinder, och kollade sedan ner på mina läppar. Jag ställde mig på tå, och lutade mig sedan mot honom, och han kollade in i hina lgon, secunderna innan våra läppar möttes.

"Ney Love birds!" ropade Louis, och helt plötsligt, slandade något hårt på min sida,och jag blev helt blöt.

Jag och Zayn ryggade snabbt undan, och jag kollade irriterat på Louis som hade ett stort flin på läpparna, och höll vattenbalonger i sina händer. Ja, det förklarar vad som fanns i den uppblåsbara poolen...

"Water Baloon fight!!" utbrast han, och så var det igång.

Alex perspektiv:

Jag var helt genomblöt och mitt uppe i en duell med Louis, när Harry la armrana om mig bakifrån.

Jag såg hur Louis himlade med ögonen och gick iväg för att skjuta på Liam istället, och jag vände mig om och kollade frågande på Harry. "Why did he just leav?" frågade jag och Harry flinade. "Cuz I wanna be alone with you" log han flörtigt, och tog tag i min hand. "Follow me" . Vi började gå längst med stranden, och jag kännde hur hättan la sig över oss. Vi pratade om lite allt möjligt och jag kännde mig så glad över att ha honom här med mig. Hela han är helt perfect.

Harry hade på sin bara et par badbyxor, medans jag hade ett vitt linne med min svarta bikini och ett par jeansschorts.

Mina kläder hade redan torkat efter vetten kriget, och jag stannade upp, och slutade prata mitt i en mening.

"What?" sa han frågade och jag nickade mot vattnet. "Lets go for a swim!" utbrast jag, och började dra ner honom. "Alex wait, I have my phone in my pocket!" utbrast Harry, och tog snabbt ut den ur fickan.

Som tur va, var den inte blöt, så Harry började gå up ut vattnet för att lägga den i sanden.

Han vände sig sedan om med mobilen ricktad mot mig. "Smile, I wanna take a picture and have it like my background" sa han lite halft generat. "Naaw! " jag log stort och gjorde peace tecknet med höger hand.

Harry tog en bild och kollade sen gillandes på den. "Perfect!" log han, och ja seda mobilen på sanden.

Jag stog nu med vatten till midjan, och väntade på att han skulle komma.

"Alex?" ropade Harry från stranden. "Yes?" sa jag frågande. "Here I come!!" ropade han ondskefullt och skprang sedan ut i vattnet, och hoppade på mig så att vi båda hamnadeunder vattnet.

Jag reste mig förskräckt upp och drog undan det blöta håret från mitt ansickte. "You're so mean!" skrattade jag.

"No, that wasnt mean. But I think that this is" sa han med ett endskefullt leende, och lyffte sedan upp mig .

Jag skrattade och sprakades och försökte komma loss, vilket inte gick så bra, så det slutade med att vi båda trillade ner i vattnet igen.

Zayns perspektiv:

När Alex och Harry gick iväg tog kriget slut efter en stund, och Louis och Maja bestämde sig för att även dom skulle ta en liten promenad längst stranden, vilket Liam och Emma följde med på.

"Vilja, lets go for a ride!" sa jag glattoch nickade mot en av vattsenscootrarna i vattnet. "Haha alright... " sa hon glatt men endå lite osäkert. "Don't be svared " flinade jag och hon himlade med ögonen. "Im nt svared.." log hon, och jag blängde skrattande på henne. "Alright.. just a little maybe" fnissade hon, och vi gick skrattade iväg mot vattsenscootrarna, och lämnade Niall och Sara själva på picnic filten.

"Here" jag hjälpte henne upp så hon satt på scootern, och jag knäppte flytvästen åt henne, medans hon leendes betracktade mitt ansickte. "What?" sa jag generat. "No, nothing" skrattade hon och jag kollade frågande på henne. "No, tell me!" hon skrattade och smekte min kind med sin hand. "You're so beautiful" log jag, och kollade sedan generat ner i vattnet.

Eftersom hon nu satt på scootern och jag stog upp, var hon nästan lika högt upp som mig.

Jag ka mina händer runt hennes vackra ansickte så att hon tvingades möta min blick.

Whioo!!

FÖRLÅÅÅÅÅÅT för att det var typ 2 veckor sedan senaste kapittlet,

men jag var utomland och Malin visste inte hur hon skulle fortsätta men kapittlet,

men nu är det ute ! :D

Kommen ett till nästa vecka. PROMISE!

komentera vad ni tycker :)

2012-11-10 @ 11:39:39
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (2)

Chapter 65: I didn't expect that

But lets make some breake fast now" log han, och drog upp mig ur sängen. "Alright, but get out. I need to change" sa jag, och började putta ut honom ur rummet.

"I cant wait for the day when I can be in the same room as you wile you're canching.." suckade Harry.

"Pervert" skrattade jag och slog igen dörren.

Idag kommer bli perfekt, jag känner det på mig.

Emblas perspektiv:

- Embla! Frukosten är klar! ropar mamma från köket.

- Hmmm, jag kommer... säger jag, och börjar sträcka på mig i sängen. Måste vara det bästa som finns, lov alltså. Slippa skolan, och allt som hör till. Jag orkar inte ens tänka på tjejerna i Hawaii, jag vet att de inte är hos Viljas släktingar. Klart det gör ont, men jag kan inte vara sur längre. Det är inte värt det.

Jag har ju Austin.. Tänker jag när jag drar på mig mjukisbyxor och tofflor.

Austin Austin Austin. Austin Austin Austin. Austin Austin Austin.

- Någon ser glad ut idag! min mamma ler mot mig när jag kommer instapplandes i köket,och har Austin i tankarna.

- Känns bara som en bra dag att le på. svarar jag, och sätter mig vid bordet och börjar äta.

- Jag och pappa går ut på stan ett tag, vill du följa med? frågar mamma.

- Nej tack, jag ska skriva en bokrecension, för engelskan... säger jag, och hoppas att mamma inte genomskådar mig.

- Jaha okej, bra! Då ses vi sen då, glöm inte att låsa efter oss! Du kan värma på lite pasta om du blir hungrig, det finns i kylen. Pusspuss, ring om det är något!

- Hej då mamma, vi ses sen! Puss, säger jag och drar igen dörren efter dem.

Äntligen ensam!! Jag rusar in i mitt rum och sätter mig framför spegeln. Borstar igenom håret och flätar luggen. Jag väger mascaran i ena handen och funderar, han har sett mig rödgråten och osminkad, jaa.. Och mina ögon ser faktiskt fina ut utan smink. Jag nöjer mig med ett jordgubbslepsyl och går istället mot garderoben för att hämta min turkosa hoodie. Därefter tar jag fram min dator från bokhyllan och sätter mig i skräddarställning i sängen.

Loggar in, och kollar snabbt in facebook om det hänt något. Nää, trodde väl inte det. Efter att ha läst några bloggar stänger jag ner safari, och känner att mina händer skakar när jag klickar på "skype" ikonen.

Klart jag gillar honom. Hans rufsiga hår som han ofta gömmer i en mössa, ögonen som alltid verkar gnistra och lysa. Rösten. Det händer ofta att jag tittar på klipp, eller lyssnar igenom låtarna. Om och om igen. Jag bad honom sjunga förra veckan, men då sa han att han hellre ville göra det face2face. Det betyder ju typ att han vill ses igen! Jag förstår inte hur han kan få mig känna såhär. Varje ord tar jag in. Skämten glömmer jag inte. Hur han kan skratta åt sig själv, hur tråkiga skämten än är. Eller hur hans skratt får allt i huvudet gå runtrunt.

Meddelande från Austin_Austin

Hey, call me when you see this! miss yah, xx.

Jag ändrar min status till "online" och klickar på"ring". Det tar tio sekunder innan den välbekanta spralliga rösten fyller rummet.

- Finally! I thought you'd never call me!! han skrattar till och jag kan inte låta bli att le.

- Like I would'nt. I'ts just my parents, I don't want them to ask alot.. You know!

- I get it Embla, haah. How are you? Seems like ages since we talked. han låter faktiskt nedstämd när han säger det sista... ÅÅå Embla! Sluta tänka och börja prata istället!

- I'm fine acctually. You? How's the tour? I know, right? But it's so hard with the time and everything...

snälla säg att det där lät bra. Avslappnat... Typ?!

- I'm all right, pretty stressed but it's OK. The tour is killing me! When I'm done with some gig it's a interview, or a recording and then it's concert again. So it works, but I'm tired like aaaaall the time!

Yes... True. But sooon...

- I want to say "I understand" haha.. I mean, I can imagine it's hard. But hang on! You're the best!

Sooon what?

- Haha, omg I wonder how many who's said "I understand when the don't"! But I understan what you mean, and thank's. I truly miss u!

- I miss u to! I know you're not playing in sweden but are you playing in norway or something like that?

- That was what I wanted to say, I'm getting vacation over New Years! And since my Ant lives in Sweden I'm thinking, to take a flight to you. Would you like to spend New Years with me Embla?

Jag som hade tänkt ut detta, vad jag skulle säga om han sa något i stil med att vi skulle ses. Och nu när jag hörde det, va huvudet tomt! Klart jag ville det, men hur skulle det gå till? Vad skulle mamma och pappa säga? Var skulle vi vara?

- Embla.. You there? Jag ryckte till av Austins röst.

- Sorry! It's not that I don't want to, I just didn't expect that. But Austin, I'd love to! When are you coming?

Emilias perspektiv:

Kära dagbok!

Snart har en vecka gått, i åre.

Vi åkte direkt efter julavslutningen, och kom sent på kvällen. Då bestämdes det att vi skulle sova syskonvis, men efter protester sov jag och Ebba i samma rum, och Alexis och Lucas i det andra.

Huset är ganska stort, typisk skidstuga som ligger ett stenkast ifrån backarna. Två badrum, fyra sovrum, kök, hall och vardagsrum. I vårt rum va det kaos, med kläder, godis och väskor överallt... Annars är det bra.

Vi gör inte mycket, åker skidor såklart, och på kvällarna spelar vi kort eller tittar på tv.Fast det är inte mycket att titta på, här finns bara 1:an,2:an och 4:an. Men det funkar.. Matlagningen är uppdelad,varje morgon lottas ett par fram. Gissa vem jag ska laga med ikväll? Alexis.. Jag kommer bränna allt och spilla och greja, jag lovar!

Förrutom att jag verkar göra bort mig heeela tiden känns det helt ok att vara här tillsammans med honom. (och de andra såklart) Det är inte lika hemskt som jag trodde det skulle vara, men det kan ju bero på att vi aldrig är ensamma. Det är alltid folk runt omkring! Inte för att jag tror att han kanske vill vara ensam, ärligt talat verkar han inte intresserad på det sättet. Nu knackar det på dörren, så det är bäst att jag slutar. Jag undrar hur den här resan kommer sluta.... Wish me luck!!

- Emilia? Alexis röst hörs från andra sidan dörren, och han knackar försiktigt på. Jag slänger in dagboken under sängen och tar fram min mobil, och rättar till håret.

- Mmm... Det är öppet, säger jag och låtsas spela heeelt obekymrad.

Han öppnar dörren, som gör motstånd med tanke på hur mycket saker som ligger på golvet.

- Oj shiet! skrattar han, Här var det ordning!

- Haha aa.... Självklart! ler jag tillbaka.

- Jag och Lucas tänkte dra ut ett tag i backarna... Ska du med? De vuxna är på Ebbas skidskolagrej så annars blir du ensam häääär! han drar på orden och gör gester med händerna, i något försök att... Ja jag vet inte ens vad han försöker med, men jag fnissar och säger:

- Ja då har jag väl inget val... Suck måste man hänga med er två alltså. Men aja, jag kommer ska bara byta om.

- Gr8, vi drar fram skidorna så länge, säger han och vinkar med ena handen innan han går ut och stänger dörren efter sig.

Jag öppnar garderoben, tar fram ett underställ, och tar på mig det. Flätar håret i två flätor och hittar min mössa som håller håret på plats. Innan jag går plockar jag fram mobilen och skickar ett snabbt sms till tjejerna i klassen, Hur har ni det? Saknar er, puss! <3

Därefter hämtar jag jacka och täckbyxor och skyndar ut till killarna. De står och pratar, och tittar otåligt på mig.

- Så jäkla seg Emilia! Kom igen då! säger Lucas.

Jag lipar åt min spydiga bror och knäpper på mig skidorna.

- Vilken backe tar vi först? frågar Alexis.

Jag rycker på axlarna.

- Spelar ingen roll, säger jag.

- Vi tar ankarliften där borta och så ser vi då! säger Lucas och tar fart med sina stavar.

- ÅÅÅåå herregud jag är helt slut! Säger vi alla tre i kör och skrattande slänger vi oss på soffan. Föräldrarna är inte hemma än, trots att klockan är över fyra och de åkte runt klockan elva.

- Jag är så kall! säger Lucas och blåser på sina fingrar.

- Varm choklad? säger Alexis och tittar menande på mig.

- Vaddå ska jag göra det, åt er? hmpf knappast! säger jag.

- Haha men ingen av oss kan ju det.. Snäääääällla Emilia? säger Alexis

- Snälla snäääälla? frågar Lucas.

- Kan inte? Hur svårt är det att värma mjölk..?! Men.. fine! Men då får ni ställa in skidorna i förrådet! svarar jag och reser mig från soffan.

- Inte en chans, det är ju kvällsskidåkning ikväll! säger Alexis glatt.

- Skojar du? Det kommer va svinkallt klagar Lucas. Plus att jag är helt slut!

- Ääääh kom igen! Det är as nice! säger Alexis.

- Aldrig i livet, inte en chans. Lucas skakar på huvudet.

- Durå Emilia, är du på?

Under deras konversation har jag koncentrerat mig på att svara på tjejernas ivriga sms om hur de har det och hur bruna de är, och skriva svar på deras frågor. När jag upprepar Alexis fråga i huvudet vaknar jag till. Jag är faktiskt riktigt trött, och ikväll skulle ju Emma ringa.. Men hur ofta kommer denna chans?

- Aa visst, säger jag.

- Bra. säger Alexis och säger sen: Var är chokladen? med ett flin.

Jag slår till honom med en kudde och går ut i köket och sätter på en kastrull med mjölk.

Middagen består av spagetti och köttfärssås, som faktiskt blev riktigt bra. Jag klarade mig utan att spilla och faktum är att han var klumpigare än jag, vi skrattade mycket. Väldigt mycket.

Nu står han i dörren och knäpper sina pjäxor. Jag drar på mig jackan, och tar på mig vantarna. Det är en fin kväll. Backen är upplyst och snön nyplogad. Stjärnorna sprider ut sig på himlen och det är lagom kallt.

Inte många är uppe i backarna, utan det är nästan bara vi.

Vi tar oss ner till ankarliften och helt plötsligt står vi där, påväg upp.

Tack och lov är det inte tyst, tvärtom har vi massor att prata om. Betyg, kompisar, hans fotboll och min dans, vi skämtar och skojbråkar och så är vi högst upp på toppen.

- Försten ner? Frågar han och pekar på en röd backe.

- KÖÖÖÖÖÖR! ropar jag och tar fart.

När vi är nere vid liften igen disskuterar vi vem som vunnit. Han insisterar att han vann, eftersom jag fuskade vid starten. Jag klagar på att han sprang de sista 20 meterna, vilket är mer fusk än att jag startade innan.

- Fan ungar, ska ni leka får ni gå ur kön! ryter liftpersonalen.

- Förlåt kvider jag fram mellan skrattattackerna.

Vi tar nästa lift, och skrattande tar vi oss mot toppen igen.

HOOOLA!

Hade jättesvårt att skriva det här kapitlet, för visste inte precis hur jag skulle skriva.

Men det fick bli bra typ.. Lite omväxling från Hawaii kapitlen!

Hoppas ni gilla det. Eller nåt..

Hahaha pössi

/maliiiin

2012-10-21 @ 10:22:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (6)

chapter 64.- Kisses

"that was a wonderful way to tell me to shut up " viskade jag när våra läppar skiljdes åt.

Våra ögon möttes igen, och jag log stort. "Yeh, I know right" flinade han, och återigen möttes våra läppar i ennu en fantastisk kyss.

Zayns perspektiv:

"Haha, stop it!" skrattadeVilja, och istället för att fortsätta skvätta på mig, sprang hon mot stranden. "Haha Come back!" ropade jag, och försökte springa efter, eftersom det är ricktigt tungt att springa i vatten, men på något sätt lyckades Vilja springa upp på stranden väldigt fort.

Hon stannade och kollade glatt på mig, och skrattade högt, vilket jag också gjorde.

"Nooo!" ropade hon sedan, när jag kom upp ur vattnet, och slängde mig på henne. Jag skrattade och lyfte upp henne över axeln, och hon skrattade och sprattlade och bad mig att släppa ner henne. "Aint gonna happend" skrattade jag, och sprang upp till verandan av huset, och slängde i oss båda i poolen.

"Oh My God I hate you!" skrattade Vilja när hon kom upp ur vattnet. "Nah, you dont" flinade jag, och ställde mig upp i poolen. Hon blängde surt på mig, och jag flinade ennu större. "Yes I do!" protesterade hon, och försökte ställa sig upp, vilket hon inte lyckades med eftersom det ar för djupt för henne. "No you dont" upprespade jag, och gick närmare henne. "Yes I do!" hon kollade surt på mig, men misslyckades, och ci båda brast ut i skratt.

"Bebe you love me, everyone does" sa jag och kollade stolt på henne. "Haha omg ! " utbrast Vilja och kollade skepptisgt på mig "No, thats not true" flinade hon, och jag gick närmare henne. "Its not?" sa jag, och höjde flörtigt på ögonbryrna. "Are you sure?" fortsatte jag, och jag fram till henne, så att vi nästan stog öga mot ögoa.

Hon sparkade livligt med fötterna för att hålla sig flytande, och kollade in i mina ögon.

"Yeh I am" mummlade hon, och jag kollade skepptisgt på henne. "If you would hate me,why do you like this then?" sa jag, och våra läppar var bara cm ifrån varandra, och jag såg hur Vilja,

kollade frågande på mig. "Do what?" sa hon förvirrat. "This" viskade jag, och lät mina läppar snudda vid hennes, medans jag tog henne närmare mig, och så att hon satt på mina höfter istället för att simma.

Jag kännde hur hom la armarna runt min nacke, och jag höll om henne runt idjan.

Hon kysste mig hårt tillbaks, och jag började gå fram tills vi nådde fram till poolkanten, och jag satte henne på den. Vi fortsatte kyssas, och jag hoppade också upp på kanten, och lutade mig över henne.

Utan att avbryta kyssen, la hon sig ner, och jag la mig över.

Våra tungor möttes, och jag kände hur hon log mot mina läppar.

Lusten bubblade innom mig, och presis då, hörde vi ett "Oh, Hi guys!"

Vi hoppade ifrån varanra i panik, och kollade shockat upp på honom, och sedan på varandra.

"What the fluck man!" mummlade ag surt, och hon brast ut i skratt.

Karro tittade fram bakom honom, och hon förståd genast vad som hade hänt.

"Oh.. I'll go in now so.. Karro" sa hon, och reste sig upp , och vinkade till sig Karro.

"Hahaha omg!" utbrast Louis, när tjejerna hade sprungit in. " WHY did you have to interrupt us?!" utbrast jag och ställde mig surt up. "Haha I dont know, I kind of just hade som fun" flinade han. "Fun? Do you know what fun is?" sa jag surt och frågande. "No what?" sa han och jag började flina. "THIS!" jag tog tag i honom, och drog ner honom i poolen.

Karros perspektiv:

Både jag och Vilja marsherade stressat in till huset, och istället för att gå genom ' korridårenä fram till mitt rum, tänkte jag att vi skulle kunna gå igenom Alex och Harrys rumm, för att genast komma in till mig.

Fast det är klart...

När vi slog upp dörren, hörde vi två personer skrika till, vilket vi också gjorde.

"TÄNK LAMPJÄKELN!" ropade Vilja, och jag gjorde som hon sa.

Lampan tändes, och på sängen låg Alex och Harry, men tack och lov med kläderna på.

"Oh My God Im sorry!" pep jag, och Alex gömde ansicktet i sina händer. "GTFO!" ropade Harry."Hihi sure.." mummlade Vilja, och vi sprang ut or rummet.

"KAN INTE BARA ALLA SLUTA PUSSAS!" ubtrast jag och smällde igen dörren efter mig.

"Vadårå? Är du sur för att du är den enda okyssta här?" flinade Vilja, och jag kollade skepptisgt på henne.

"Faktum är att jag kysste Lou." sa jag, och Vilja gapade stort mot mig. "Nej!" "Jo"

Vi stog tysta och stund och bara kollade på varandra, och sedan brast båda ut i pipiga ljus, och vi hoppade runt och sjöng någon glädjedans.

"OMG vi har kysst någon i One Direction omgomgomg!" vi slog barandra på händerna, och hoppade runt och var helt galna, och det slutade med att vi kramade om varandra och bara skrattade.

Nialls perspektiv:

Eftertexterna började visas på den stora plastma TVn och jag kännde att jag var ricktigt trött.

Sara sov lutad mot min axel medans Emma sov i Liams knä, och jag var den enda vakna.

Alex och Harry hade gåt in på sitt rum efter kanske halva filmen, och nu sitter jag härsjälv.

Jag gäspade stort, och kollade sedan ner på Sara.

"Naaw youäre so cute" viskade jag, och tog bort en hårslinga ur hennes ansickte.

Hon såg ut som en liten sovande engel.

Fast nu måste jag på något sätt ta mig upp, utan att vecka henne, och dom andra.

Jag lyfte försicktigt upp Sara, och gick smidigt upp ur soffan, och la sedan tillbaks henne.

Ja, det gick ju bra.

Jag örde hur några pratade i köket, så jag gick dit och möttes av Lou och Zayn.

"Hey dudes, whats up?" sa jag, och öppnade kylen. "Well we have some problems. " sa Zayn. "And I blame it on Harry!" konstaterade Louis. "Yeh, but what is it then?" sa jag frågande, och don suckade.

"I kissed Karro. And Zayn kissed Vilja. AND Liam is dating Emma. AND Hazza is Alex boyfriend. " sa Zayn, och tog en klung av sin kaffe. "Soooo..?" as jag frågade , och hällde upp ett glas mjölk till mig.

"So? Dont you get it Niall? If the fans find out, or if the police find out, Were in BIG trubble" sa Lou.

Först fattade jag inget, fast sedan föll allt i platts.

Emma och Liam sover i samma sovrum, vilket Harry och Alex också gör-

Vem vet vad som händer där? Och Både Liam och Harry är myndiga, vilket Emma och Alex INTE är.

Inte ens byxmyndiga.

Och Ifall Zayn nu blir kär i Vilja, och Louis i Karro... Då kommer ju jag och Sara...

"Oh no" suckade jag, och kliade mig i nacken.

"Yeh. And I think that I really like Karro. And I dont know what to do. And what will the fans think about us? Or their parends?" utbrast Louis. "I agree. We have to do something..." suckade Zayn.

"But what?" sa jag oförstående.

"I dont know. But I'll figure something out - tomorrow. Good night people" suckade Louis, och gick ut ur köket.

"Well, I think I like Vilja too. And in fact, I kissed her today. And I liked it" suckade Zayn, och drog sin hand genom håret. " Do you like Sara?" frågade han mig sedan, och jag ryckte på axlarna. "I actually dont know. " suckade jag.

"Well, I hope you dont. We have enough trubble already" suckade Zayn, och ställde in sin kopp i diskmaskinen.

"Good night bro" sa han, och lämnade mig sedan i köket.

Alex perspektiv:

*next day*

Jag vaknade av att solen sipprade in mellan gardingerna, och jag kollade mig yrvaket runt om i rummet.

Just det- jag är i Hawaii.

Jag vände mig lyckligt om, och kollade på Harry som sov som en liten ängel.

Gud vad jag älskar honom.

Jag tryckte mina läppar hårt mot hanns, och han vaknade snabbt till och kysste mig hårt tillbaks.

"Good morning beautiful" log han sedan, och öppnade ögonen. "Good morning bebe" svarade jag, och kysste honom ennu en gång. "What time is it?" frågade han, och gnuggade sig i ögonen.

"I dont know wait" jag tog upp hans mobil och kollade klockan. "Its 8 o'clock" svarade jag, och han kollade trött på mig. "Uhh why did you wake me up?" suckade han. "Haha I dunno, but Im not tired, so let get up" svarade jag glatt. "Alright. I need to take a shower. Are you coming with me?" frågade han flörtigt och satte sig upp.

"ah... let me think" sa jag och höjde flörtigt på ögonbryna. "No" svarade jag sedan, och flinade.

Han himlade med ögonen och jag skrattade åt hans reaktin.

Han gick ut till badrummet, och när jag hörde att vattnet sattes på i dushen puttade jag upp kuddarna mot väggen så att jag satt bekvämt, och tog sedan fram Harrys mobil igen.

Åhh hur kan jag lista ut hans kod? Jag suckade och slog in 0000.

Till min stora förvåning funkade det inte. Jag försökte med 2680 fast det funkade inte häller.

Sedan provade jag 2-5-3-9 och den låstes snabbt upp. "Naaw gilligt !" fnissade jag för mig själv, och gick sedan in på twitter.

Han hade flera tusen nya omnämningar, så jag läste några, och följde några fans. Harry har nog inget imot det.

Sedan gick jag in på 'tright a need tweet' och skrev snabt in.

'Wohoo finns det några svennar inne dårå?! xD xx -anonym. '

När jag publiserade den blev alla som galna och twittrade Harry som galningar.

Jag skrattade för mig själv, och gick in för att skriva något mer.

'Muahah someone is hacked ! :* xx'

När jag skrivigt det och följt lite mer personer,

gick jag ut från twitter och tog lite egobilder, jag är ju jag, och

jag kan inte hålla i en iphone4 utan att göra det.

Sedan la jag ifr¨n mig hans mobil, och gick in på min egen.Jag gick in på mig twitter,

och såg att jag hade ett flertal nya följare och omnämningar. Självkart frågar alla ifall jag dejtar Harry.

Jag suckade och loggade ut, och gick sedan in på min privata IG och tog en bild på ursikten genom fönstert, och la upp den.

Efter bara några secunder hade nästan alla från klassen komenterat om hur avundsjuka dom var på att vi

hade åkt till Viljas moster.

Ha - Om dom bara visste !

Harry kom in i rummet och var ombytt till Jeans och en T-short och la sig på mage framför mig.

"So , what are we doing today?" frågade han. Jag tänkte efter en stund, och fick värdens bästa ide.

"I know, lets make a picnic somewere on the beatch! We can be there all day and just have fun!" utbrast jag. "Haha sure. Lets ask the other ones when they wake up first. But lets make some breake fast now" log han, och drog upp mig ur sängen. "Alright, but get out. I need to change" sa jag, och började putta ut honom ur rummet.

"I cant wait for the day when I can be in the same room as you wile you're canching.." suckade Harry.

"Pervert" skrattade jag och slog igen dörren.

Idag kommer bli perfect, jag känner det på mig.

Tråkis inlägg I KNOW men nu händer det saker !
Vad tror ni kommer hända ? Vad kommer Louis hitta på ?

Vad kommer hända med Niall och Sara?

KOMENTERA!

2012-10-14 @ 21:10:48
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (2)

chapter 63 - that was a wonderful way to tell me to shut up .

Tre dagar efter det åkte han tillbaks till LA, men vi har skypat varige dag, och varige gång jag ser honom får jag en kännsla i kroppen, jag vet inte ricktigt vad det är, men jag blir helt varm och... lycklig?

Karos perspektiv:

Jag stod med min morgonrock i badrummet, och hade presis duschat klart.

Jag betracktade min spegelbild, och jag hade ett stort leende på läpparna. Men det är klart jag har, jag

är ju i Hawaii med One Direction.

Och i rummet brevid, står Louis.

Jag tog fran min necessär, och började lägga på en lätt sminkning.

Sedan torkade jag håret, och plattade det.

På dörren hängde min vita tajta klänning,så jag tog på den, och kollade mig ennu en gång i spegeln.

Ser bra ut- tänkte jag och och log stort.

"You look amazing" jag vände mig om, och Louis stod lutan mot dörren, och han hade ett stort leende på sina läppar. "Well, thank you" sa jag och log blygt mot honom. "I love you're dress" sa han, och gick fram till mig, och sträckte fram sin had mot mit. Jag tog imot den, och han snörrade runt mig, så att han kunde betrackta hur jag såg ut. Jag fnittrade och kände hur rodnaden spred sig på mina kinder.

En pinsam tystnad spred sig runt oss, och jag kollade in i hans gröna ögon.

Hans vackra ögon kollade utforskade tillbaks på mig, och min blick gled sackta ner till hans läppar.

Jag kollade återigen upp till hans ögon, och såg att han kollade på mina läppar också.

Och utan att tänka på det, lutade jag mig närmare honom, tills jag kände hans

svala andedräckt mot mitt ansickte. "I.... I cant" sa Louis plötsligt, och lutade sig bak från mig.

"Im.. Im sorrry!" sa jag i panik, och backade snabbt undan. "Its Okey" mumlade Louis, och vände sedan på klacken, och gick ut ur badrummet.

Saras perspektiv:

"Im ready now!" ropade jag, och småsprang ner för trappan ner till vardagsrummet.

Konstigt, ingen här. Jag brukar ju alltid vara klar sist. "Well, thank God , I dont need to be alone anymore" suckade någon bakom mig. Jag vände mig om, och Niall stog där med ett stort leende på läpparna "You look really nice" sa han sedan, och jag började genast rodna. "Well thank you!" sa jag, och fnissade. "You dont look to ugly yourselfe" sa jag och Niall skrattade han också.

Niall satte sig sidan i soffan, och jag satte mig blygt brevid. Det var en liten awkward tystnad, och jag bestämde mig för att bryta den, men lite småprat. "Im really hungry" sa jag, och Niall nickade. "Me too. Thats why, I have this" sa han, och tog fram godis ur sin ficka, sendan höll han fingret för munnen, och höjde busigt på ögonbrynen. "Want some?" log han sedan, och öppnade påsen. "Yes please" log jag, och han sträckte fram påsen mot mig.

Vi satt och pratade ett tag, och tillslut var godiset slut."

"Wow, you're voracious" skrattade jag, och Niall himlade med ögonen. "I'm a man, I need food !" sa han, och jag skrattade. "Yeh, you're a man!" flinade jag och kollade skepptisgt på honom. "Haha that was mean" sa han, och spelade ledsen. "Haha, thats wasn't mean!" protesterade jag, och han skrattade han också.

"No but seriusly, Im still hungry" sa Niall sedan, och vi båda brast ut i skratt. "I told you, youre voracious" skrattade jag och han skakade på huvudet.

"People, are you coming !?" ropade jag , i hopp om att alla u huset skulle höra.

"Yeh, Were starving over here!" ropade Niall, vilket fick oss att skratta igen, och i samma ögonlick kom Karo in i rummet, med en bekymrad min.

"Is everything okey?" sa Niall, och jag kollade oroligt på henne. "Yeh, its fine" sa hon, och slog sig ner i soffan brevid Niall. "Are you sure?" sa jag oroligt. "You know you can talk to me about everything?" fortsate jag, och Karro suckade. "I almost kissed Louis, okey?!" utbrast hon, och både jag och Niall kollade shockat på henne. "What?!" utbrast Niall, och Karro öppnade munnen för att svara något, när Zayn och Vilja kom gående ner för trappan. "Not a world" viskade Karro, och vi nickade lydigt.

"Vas hapenin?!" utbrast Zayn, som hoppad ner i soffan han också, och jag började flina, vilket Vilja och Karro också började göra. "What?" sa zayn, och flinade han också, fast han inte ens visste varför.

"You just said ' Vas happenin'" sa Vilja överlyckligt, och Zayn och Niall började skratta.

Vilja hade en svart skjorta, med ett par jeanshorts, och uppsatt hår.

Hon stog och kollade överlyckligt på Zayn, och jag är kanske ingen expert på kärlek,

men jag vet att hon gillar honom.

"So, guys, sorry it took some thime, but we're ready now" sa Emma, och hon gick med Liam , som hade armen runt henne. "Were are Alex,Harry and Louis?" sa Liam sedan, och vi alla ryckte på axlarna.

"Alex is right here!" hörde vi ett rop från övervåningen, och sedan åkte någon ner för trappräckter , och så stog Alex nedanför trappan. "Ha, that was fun, you should trye it" flinade hon, och vi alla himlade med ögonen och flinade.

"WOHOOOO!!" hördes ennu en röst, och sedan åkte ennu en ner för räcket, och landade brevid Alex. "Oh My God that was really fun! You should seriously try it mates!" utbrast Louis, och vi alla började skratta, förutom Karro då, som kollade lite halft deppigt ner i golvet.

"So, shall we go?" sa jag sedan, och reste mig upp.

"Yeh lets go" sa Alex, och vi allla började gå mot dörren. "HARRY WE'RE LEAVING!" ropade vi alla i kör, och Harry kom springandes från rummen vid vattnet. "So, whos driving?" sa han, och när vi alla kom ut.

"Well, Harry tale this car, with Alex,Karro Vilja and Zayn, and I'll take the rest" sa Liam.

"Ok, cool" svarade Harry, och vi satte oss i bilarna, och till min stora glädje hamnade jag brevid Niall i baksätet.

Viljas perspektiv:

Vi satt inne i en grymt mysig resturang, och jag satt mitt emot Zayn, i utkanten av bordet.

Vi alla satt och småpratade, och åt efterrät. Första dagen här i i Hawaii har varigt grym.

Och det bästa är , att jag är rät så säker på att Zayn gillar mig.

Ikväll, måste jag snacka med tjejerna och e dom om lite tipps om vad jag ska göra, eftersom

jag tror värkligen att jag gillar honom..

Jag gjorde allt för att hänga med i samtalet, fast jag kunde inte sluta blicken från Zayn.

Alla skrattade åt något skämt, och Zayn vände på huvudet, för att kolla på mig, och våra blickar möttes.

"So, what did you think about the food then ?" log han stort mot mig. "It was really good" svarade jag, och tog ennu en tigga av min cream brulle. "Yeh, it was" nickade ham, och jag tänkte panikslaget på vad jag skulle säga nu. "Hey you, cant we take a night swim when we'll get back?" sa Zayn, och fjärilarna hoppade vilt omkring i min mage. "Yeh sure! Just you and me, or..." började jag, och han nickade. "Yeh, just us two" sa han, och jag fnittrade. "That will be awesome" sa jag, och log stort mot honom.

Karros perspektiv:

"Ohh Im stuffed!" pustade Lou, när vi kom in genom dörren. "Oh me too!" suckade Alex, och dom båda slängde sig ner på soffan. Vilja och Zayn sprang in på sina rum för att byta om, medans Niall, Harry, Alex och Sara bestämde sig för att kolla på en skräckfilm. "Karro, can we take a walk down the beatch?" saLouis, och utan att möta hans ögon nickade jag. "Yeh sure. I just need to change " sa jag, och gick iväg till mitt rum, vart jag mötte vilja på vägen. "Jag och Zayn ska ta ett nattbad ! Asso omg !" viskade hon och jag skrattade. "Jag är glad för dig,..." mummladejag och gick in på mittt rum.

Jag bytte snabbt om till ett par skjorts och en bikinitopp, och saedan en vit skjorta över det, utan att knäppa den. Jag speglade mig, och fixade lite snabbt till mitt smink,

och sedan borstade igenom håret med fingrarna. Bra, nu är jag klar.

Jag släckte lampan och gick sedan ut till vardagsrummet, vart Louis stod, Han hade bytt om till

en T'shirt och ett par vanliga jeans. "So, shall we go?" sa han , när han märkte att jag kom in i rummet. "Yeh sure" svarade jag.

Ingen av oss satte på oss skorna, eftersom vi endå skulle gå på stranden.

När vi kommigt ut från huset, så hörde vi hur Zayn och Vilja plaskades nere i vattnet och skrattade glatt och livligt.

Vi gick förbi dom, och gick sedan längst med stranden.

Det var rät så mörkt ute, och det blåste varmt och svalt runt oss. "Karro..." började Lou, och stannade upp.

"Yeh?" sa jag nervöst och stannade jag också. Han tog mina händer i sina, och kollade djupt in i mina ögon.

Jag kollade indan, och kollade ner på mina fötter, som grävde ner sig i sanden.

Han suckade, och tog sin hand under min haka, och tog upp mit huvud så att vi fick ögonkontackt igen. Jag bet mig nervöst i läppen, och han suckade trött.

"Karro,dont you get it? I really - Really like you" sa han tillslut, och det känndes som om att mit hjärta missade ett slag. "You do?" sa jag, och ett stort leende spred sig på mitt ansickte.

"Yeh, and thats the problem" suckade han sedan, och mitt leende försvann. "I dont get it..." mummlade jag, och kollade återigen ner i sanden. "You are 14, and Im 20" sa han och kollade alvarligt på mig.

"Yeh, and Alex' is 14, and Harry is 18..!" protesterade jag, och kännde hur tårarna brände bakom ögonlocken.

"But... thats Harry...!" utbrast Louis, och släppte mina händer. "But age is just a number !" utbrast jag, och drog åt mig mina händer. "Karro please !" "No Louis please dont tell me a crappy speech about that you like me, and some day maybe we can be together, but ...." började jag babbla på, och då, just då, tryckte Louis sina läppar mot mina.

"that was a wonderful way to tell me to shut up " viskade jag när våra läppar skiljdes åt.

Våra ögon möttes igen, och jag log stort. "Yeh, I know right" flinade han, och återigen möttes våra läppar i ennu en fantastisk kyss.

OMG !!

Vad tycker ni?! Vad tycker ni om KYSSEN?! Trodde ni att

det skulle hända? :O

KOMENTERA NU ifall ni vill ha nästa kapittel, för jag skriver nästa efter 4 komentarer ;)

xxx

2012-10-10 @ 22:43:00
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (5)

chapter 62 - Hawaii

" 'vi är bara väldigt bra kompisar' " imiterade Karro mig, och jag himlade med ögonen. "Friends with benefits!" skrattade Vilja, och alla skrattade återigen.

"Jaja, kul och mogna ni är då" sa jag och lipade. "Kom nu, annars missar vi incheckningen" sa Sara.

"You're right. Nu sticker viiii!" ropade jag , och vi gick in i arlanda.

Alex perspektiv:

"Vakna Vakna Vakna, vi är framme nuuuu!" ropade jag glat och klappade händerna. "Meh, hallooo!" sa jag lite surt och började putta på Emma och Sara, som satt på säterna runt mig.

"Mmm..." mummlade Emma och putttade mig åt sidan.

"Meh hjäälp" suckade jag, och kollade över Sara, till raden mitt imot oss. "Haha, jag har samma problem.." viskade Vilja, som hade Karro sovande i hennes knä, och en gammal gubbe som lutade sig mot hennes axel.

Jag brast ut i gapskratt och Sara vaknade och kollade surt på mig. "Tyst, snälla?" mumlade hon.

"Hahaha kolla!" sa jag och pekade på Vilja.

Sara vred på huvudet och brast ut i skratt hon också.

"Sluta, det är inte kul!" sa hon och vi började bara skratta ennu med.

"Vad är det som är så kul?" gäspade Emma, fast kollade sedan trött fast roat på Vilja. "Hjääälp mig!" sa hon surt. "Hahaha klara dig själv " sa Sara, och vi gimivifade. "Ne stackars Vilja..." flinade Emma. "Ja, stackars mig, så hjälp mig nu!" sa Vilja. "Haha nej du får väcka honom själv " flinade Emma igen.

"Men jag kan hjälpa dig med Karro..:" sa jag och flinade lite finurligt. Sedan tog jag upp en av servetterna som låg på golvet och slängde den på Karro. Fast när hon inte märkte något, tog jag ut äpplet ur sidofacket och slängde det på henne.

"AJ!" hon flög upp, vilket gjorde att Vilja stötte till gubben, och nu var alla vakna. "ALEX det gjorde ont !" sa hon surt, och gnuggade sig på kinden. "Haha men varför tror du att det var jag?" sa jag, och alla blängde på mig. (fast inte gubben då.) "Vem annars?" sa Sara, och vi började skratta.

Vi följde sedan gubbens exempel, genom att börja flocka ihopp våra saker, och sedan gå ut ur planet.

"Ja, lite awkward att vi är sist ut" fnissade Vilja. "Haha exakt." höll jag med.

Vi gick igenom massa rum, tills vi kom till pass/biljett kontrollen, så fick vi visa upp den och sen började vi gå dit vart man ska hämta sitt bagage.

"Fast vänta, skulle killarna hämta upp oss där sa du?" sa Vilja och jag nickade. "Dom har hyrt två bilar." svarade jag. "Okej... kan vi kanske gå in till badrummet först? Fixa till oss lite du vet. Vi har ju endå suttigt på ett flyg i en evighet.." sa Vilja. "Och vi vill se bra ut när du ses med Zayn" flinade jag. "Haha ja, det vill jag!" skrattade hon. "Okej, här är en pil med en tjej och en med en kille på. Vi ska nog bara följa den" sa jag och Vilja nickade.

Bakom oss gick dom andra, trötta och döda. Det var bara jag och Vilja som sovigt igenom hela första delen av resan, så vi var inte för trötta. Vi han ju piggna till på planet sen.

Badrummet var ett stort rum, med bås , och en stor spegel och handfat under.

"Wow, jag trodde inte att det skulle vara såhär 'lyxigt' inne på en toalett i Hawaii" sa Sara.

Vi andra höll med, och plaskade sedan snsicktet i kallvatten för att piggna till, och sminkade oss sedan lite lätt.

När vi var klara med dert, gick vi iväg för att få våra väskor till oss,

och sedan gick vi mot utgången.

"Tror ni det kommer bli svårt att se dom?" frågade Jag, och kollade oroligt ut genom glasdörrarna.

"Nejdå, det kommer det säkert inte." svarade Emma. "Eller kanske." sa Karro, medans Vilja bara ryckte på axlarna. "Vi får väl hoppas på att dom ser oss dårå" sa Sara, och vi gick ut ur flygplattsen.

En varm brik svempte över oss, och en fucktig värme la sig över våra armar.

Palmer överallt, och splen sken starkt, även fast det var 4 på kvällen. Den behagliga värmen på kroppen känndes mycket bra, eftersom det var så kallt i sverige. Och luckten av ... av glödje känndes tydligt.

Dendär kännslan och luckten, det var obeskriviligt.

Och som tur var det inte så svårt att urskillja killarna, eftersom dom stod i en liten klunda med tjejer runt sig.

"Harry !" Ropade jag överlyckligt. Han höjde på huvudet, och våra ögon möttes. "Alex!" fjärilarna bubblade som galningar i min mage, och jag blrjade springa mot honom, och hoppade upp i hans famn, och kramade honom så hårt jag kunde.

Nialls perspektiv:

"Alex!" utropade Harry, och både jag och Louis, som stått upptagna med att signera en bild kollade upp.

Louis ansickte bildades genast till ett stort leende, och han och Karro gick med snabba steg mot varandra och möttes sedan i en stor kram.

Harry och Alex stog redan och kramades, Liam och Emma gjorde det dom också, och Zayn stod och pratade med Vilja. Dom såg ricktigt överlyckliga ut båda två.

Jag vred på huvudet, och en bit ifrån mig stog en söt blondin, och såg lika lonley ut som jag.

Jag gick fram till henne och sträckte fram handen.

"Hi, Im Niall" sa jag och log stort. "Hi Niall. Im Sara" svarade hon, och log hon också.

Emmas perspektiv:

"OMG this house is SICK" utbrast Alex. vi alla gick in i huset, och vi tjejer stod med öppna munnar i hallen.

"Im glad you like it" sa Harry och kysste Alex på kinden. "Like?! You mean LOVE, right?" sa Vilja och Zayn skakade roat på huvudet. "Haha, do you want a kiss too?" flinade Alex. "Maybe" sa Vilja och log lurigt. "Ofc u can have one" sa Zayn, och gav Vilja en snabb kyss på klinden. Hon fnissade och jag log.

"Its amazing. How many rooms is it ?" sa jag och kollade ner på mina och Liams samanlirkade händer. "Its 8. So, some of you girls neew to sleep with someone of us.." sa Louis. "Well, I think Alex will be sleeping with Harry " sa Liam. "Sleepning? Ha!" fnös Niall, och alla började skratta. Alex himlade med ögonen och Harry bara skakade på huvudet, och skrattade han också.

"Well, whos the other one volonteer then?" sa Louis, och kollade lite snätt på Karo. "Well.. I can sleep with Emma... if its okey for you?" sa Liam och kollade på mig.

Jag döljde ett leende och nickade. "Sure" svarade jag, och fjärilarna bubblade upp i min mage.

"Well, then we'll see how it will turn out during the weeks here" sa Sara. "Yep. But lets get radye. I wanna go to the beatch !" utropade Alex. "Oh yes me tooo!" höll Vilja med i, och vi anndra höll med vi också.

"So, lets just pack up our things, and then lets gooo" sa Liam, och vi alla hjälptes sedan åt att bära upp alla väskor till sina rum.

Alex perspektiv:

"Vad ska jag ha för bikini !" ropar jag, och tar förgivet att tjejerna ska höra mig.

Våra rumm ligger ju endå brevidvarandra här på övervåningen.

Huset är delat i två delar, en del som är två våningar, och på övervåningarna finns det 4 gigantiska sovrum, och 3 GIGANTISKA badrumm, som hör ihopp med dom rummen.

Där sover Niall, Zayn , Liam och Emma , Vilja och

Sen finns det en undervåing, med vardagsrumm, kök, Matsal, och spelrum, med biljardbord och en hemma bio. Fast alla dom rummen är som ett enda stort rum. Coolt right?

Sen går en del av huset ut som en terass, som leder ut till havet och stranden, vart det finns tre sovrum, och tre badrum som hör ihopp med sovrummen.

Louis sovrum låg längst ut till vattnet,och rummet brevid är Karros.

Sedan kommer mitt och Harrys.

Jag stod nu inne på mitt med Karro och Vilja.

"Inte jag häller..." säger Emma och kommer in i rummet.

"Jag ska ha denhär" säger Sara, och kommer in med en jätte fin bikini på sig. Rosa underdel, och en Lila överdel med Gula, Rosa och oranga blomor. "Jag tycker du ska ha denhär" säger hon sedan, och håller upå min med USA flaggan. "Tycker jag också!" instämmer vilja. "Okej tack, då blir det den !" säger jag glatt. "Jag tycker du ska ha denhär." Och holler upp min blåa med svarta ränder på mot Emma. "Får jag låna dne av dig?" frågade hon. "Klart du får!" svarade jag. "Men i sånna fall, får jag låna denhär av dig Emma?" säger Karro, och tar upp en rosa / korall lysnade bikini ur Emmaslilla bikini hög. "Självklart" svarade Emma.

"Jaha, men vad ska jag ha då?" sa Vilja oroligt. "Denhär!" sa jag och lyffter upp hennes ljusrosa med volanger på överdelen." Ja, jag har facktisgt aldrig haft den" flinar hon. "Haha, det måste ju bli en första gång, right?" säger jagoch blinkar med ena ögat.

Vi klär om, och går sedan ut till killarna på terassen , och dom står redan ombytta och vänter på oss.

Med mutra steg går vi mot stranden, och pratar om hur resan hit gick.

När vi väl kommer fram, kollar vi tjejer frågade runt omkring oss. "Why are we alone here?" sa Sara frågande. "Well, this beatch is our. It came with the house!" sa Louis överlyckligt. "Yeh, now we dont have to deal with all the fans all the time" förklarade Niall.

"Oh, cool!" sa Vilja glatt. "Well.... the Last one in is a LOSER" vrålar jag, och vi alla slänger oss ner i vattnet. Eller alla förutom badkrukan Sara. "Haha LOSER" ropar Vilja, och skvätter vatten på henne. "Haha no Im not a loser" svarade hon, och slängde sig ner i vattnet hon också. "Yes you are. " flinade Niall. "Alright.... but a cute Loser, right?" sa hon. "Yes, a cute Loser" sa Niall, och Sara började rodna.

Jag flinade åt dom, och helt plöttsligt åker jag ner under vattnet. Jag flyger panikslaget upp och möts av Harrys busiga leende. "Harry! You almoust killd me!" skrattade jag och torkade mig under ögonen. "Haha, yes, you yes, you could have died" sa han och himlade med ögonen. "Haha I hate you!" skrattade jag, och kramade hårt om honom. "I hate you too" svarade han, och tryckte sina läppar mot mina.

Allt känndes helt perfect. Harry och jag, i det varma vattnet, med mmina bästaste vänner

runt omkring oss, som skrattar och har det kul. Den varma luften, och solen som började gå ner bakom alla palmer. Allt var helt perfect.

Harry lutar sig bak, och vi lutat våra pannor mot varandras. "I love you" sa jag. "I love you more." svarade Harry. "No, thats impossible" viskar jag i protest. "No, cuz I love you more then anything" sa han och kysste mig på nästippen. Jag skulle presis började protestera, när dom andra drar in oss i sitt vattenkrig.

Emblas perspektiv:

19 december.

Jag och Alex, har inte pratat på snart 2 månader.

Jag har inte pratat med någon av dom, altså inte Emilia, Vilja, Karro, Sara, Emma...

Men som tur är, har dom inte träffats med One Direction något mer. Eller det är iaf vad jag vet.

Ibland ser jag hur Alex står med sin mobil och bara ler åt något SMS.

Karro låter INGEN hålla på med hennes mobil längre, och jag tror att det är för att någon kanske kollar deras telefonnummer/KIk/privata twitter. Vilja pratar om någon kille hon gillar hela tiden, men hon säger aldrig vad ''han' heter. Fast jag fattar att det är Zayn. Emma är inte längre singel, och Liam har twittrat henne.

Sara är det inget spessielt med. Hon är bara med i dendär lilla kretsen.

Men jag.... det enda som lyser upp min dag är Austin.

Jag minns hur jag fick veta att Austin facktisgt var en känndis.

* EN månad tidigare*

"Heyy Austin! OMG I cant believe that Youre actually here... omg can I take a pic with you?!" sa en tjej som kommigt fram till oss. Jag kollade frågade på henne och sedan på honom. "Uh.. sure. " svarade han och ställde sig brevid henne."Thank you!" sa hon överlyckligt sen. "You welcome honey" svarade han. Hon började fnittra, och vi fortsatte sedan gå.

"What was that about?" sa jag frågande. "Well... I dont think you know this but I have a .. uh.. Im here in sweden to record my second album. So the first day we met, I was actually hiding from some fans" sa han. Jag stannade upp och kollade chockat på honom. "Haha what? No you're kidding, right?" sa jag och Austin log lite blygt. "Hehe no Im not..." sa han, och tog fram sin mobil, och höll sedan upp den framför mig. "OMG u have like 1 000 000 followes on twitter?! " utbrast jag. "Haha yeh, Im like... famous or something" sa han lite blygt. "Omg ! Nooo! You have to show me your songs or something!" utbrast jag. "Haha, alright, follow me to my hotell and I'll play my first song for you" flinade han, och vi började gå mot hanns hotell-

Såååå vad tycker ni?!

DOM ÄR I HAWAII NUUU XD

Och nu kommer det börja. Allt som ni någonsin har väntat er,

och lite till. Och BELIEVE me, ni kommer vara i shock när denhär novellen är slut.

Så, läs och njut, och KOMENTERA :*

puss och hej leverpastej !

2012-10-02 @ 20:15:25
Permalink its only one direction to my heart Kommentarer (3)